Dagens politik om antibiotika och antibiotikaresistens riskerar att ge intrycket att hotet är ett ensidigt välfärdsproblem som lägger skulden på patienterna och läkarna. Det hotar den valfrihet som blivit en självklar del av välfärden. Forskningen vet inte säkert vilka effekterna på resistensen blir av att minska antibiotikaförbrukningen, ens om den svenska politikens mål uppfylls.
I min artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt Mindre antibiotika bör inte vara ett självändamål berättar jag hur politiken har minskat konkurrensen för de största företagen, nu har affärsmiljön blivit för svår även för dem. Lösningen att staten kastar skattepengar på forskning och företag bäddar för mer av samma. Vi måste jobba smartare, inte hårdare.
Vid en närmare granskning i min rapport Världens väntan på antibiotika visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, esbl, forskning, antibiotika, antibiotikaresistens, medicin, läkemedel, sjukvård, vetenskap
Intressant
I min artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt Mindre antibiotika bör inte vara ett självändamål berättar jag hur politiken har minskat konkurrensen för de största företagen, nu har affärsmiljön blivit för svår även för dem. Lösningen att staten kastar skattepengar på forskning och företag bäddar för mer av samma. Vi måste jobba smartare, inte hårdare.
Vid en närmare granskning i min rapport Världens väntan på antibiotika visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, esbl, forskning, antibiotika, antibiotikaresistens, medicin, läkemedel, sjukvård, vetenskap
Intressant
