Forskningstester av mediciner, produkter, varor och deras resultat får vi dagligen läsa om i media. Tänk om själva testsituationen påverkar resultatet?
Det verkar som om själva det faktum att en försöksperson upplever sig vara i ett test förbättrar resultat eller tillfrisknandet från en sjukdom. Fenomenet kallas för Hawthorne-effekten. Namnet kommer från en studie gjord på 1920-talet vid Western Electrics fabrik i Cicero, Illinois. Thomas Alva Edison, glödlampans uppfinnare, satt ordförande i en kommitté för studier av belysningens effekter på arbetsplatserna. Teorin kommittén hade kommit fram till var att bättre belysning på arbetsplatsen skulle förbättra produktiviteten.
Den förenklade versionen av historien är att på problemfabriken i Hawthorne så kom forskarna på att produktiviteten bland arbetarna ökade när ljuset förbättrades, men produktiviteten förbättrades också när de fick mindre belysning att jobba i. Vad helst forskarna gjorde, så verkade produktivitet bland arbetarna gå upp.
Det är fråga om en slags placebo-effekt, då placebo-effekten inte handlar om sockerpiller, utan om ett ingrepps kulturella betydelser och förväntningar. Hawthorne-fabriken gick dåligt och arbetarna fick inte någon återkoppling från ledningen. När forskarna säger till arbetarna att de kommer att delta i en studie för att förbättra produktiviteten, och arbetarna sedan märker att något förändras i arbetsmiljön, så uppfattas detta något som en produktivitetshöjare.
Därför finns det anledning att tänka kritiskt när det gäller studier där testgruppen är medveten om att den är en testgrupp. De kommer sannolikt att få bättre resultat bara genom den kunskapen.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, mätning, placebo, träning,
Intressant
Det verkar som om själva det faktum att en försöksperson upplever sig vara i ett test förbättrar resultat eller tillfrisknandet från en sjukdom. Fenomenet kallas för Hawthorne-effekten. Namnet kommer från en studie gjord på 1920-talet vid Western Electrics fabrik i Cicero, Illinois. Thomas Alva Edison, glödlampans uppfinnare, satt ordförande i en kommitté för studier av belysningens effekter på arbetsplatserna. Teorin kommittén hade kommit fram till var att bättre belysning på arbetsplatsen skulle förbättra produktiviteten.
Den förenklade versionen av historien är att på problemfabriken i Hawthorne så kom forskarna på att produktiviteten bland arbetarna ökade när ljuset förbättrades, men produktiviteten förbättrades också när de fick mindre belysning att jobba i. Vad helst forskarna gjorde, så verkade produktivitet bland arbetarna gå upp.
Det är fråga om en slags placebo-effekt, då placebo-effekten inte handlar om sockerpiller, utan om ett ingrepps kulturella betydelser och förväntningar. Hawthorne-fabriken gick dåligt och arbetarna fick inte någon återkoppling från ledningen. När forskarna säger till arbetarna att de kommer att delta i en studie för att förbättra produktiviteten, och arbetarna sedan märker att något förändras i arbetsmiljön, så uppfattas detta något som en produktivitetshöjare.
Därför finns det anledning att tänka kritiskt när det gäller studier där testgruppen är medveten om att den är en testgrupp. De kommer sannolikt att få bättre resultat bara genom den kunskapen.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, mätning, placebo, träning,
Intressant
