fredag 24 maj 2013

Hårt som silke med spindelgeten

Finns det getter som har silke istället för mjölk i spenarna?

Det blir kanske de transgena spindelgetterna som ersätter silkeslarverna. Silkesmasken är larvstadiet av en fjäril, och när den förpuppar sig så spinner den in sig i en kokong av silke.

Uppfödningen av silkesmaskar började i Kina för mer än 5.000 år sedan och hölls mycket hemlig av kineserna i tretusen år. Det var troligen det viktigaste monopolet i världshistorien, och gjorde handelsrutten genom Centralasien, silkesvägen, till den viktigaste under antiken.

Kineserna har i årtusenden varit skickliga biotekniker och den fjärilsart som används i dag, silkesspinnaren Bombyx mori, är framavlad. Fjärilen kan inte flyga och kan inte fortplanta sig utan människans hjälp. Den lever främst på blad från mullbärsträd, som silkesodlarna ger larverna, och spinner en allt för stor och stark kokong än vad den behöver för sin omvandling till fjäril. Kineserna har avlat just på de egenskaperna.

Nu är silkesmaskarna en bromskloss i silkestillverkningen. De är specialiserade till att leva av mullbärsträd och måste äta väldigt mycket innan de får energin att spinna sina kokonger.

Beroende på hur det behandlas, kan siden få en rad olika egenskaper. Det kan kännas som en fiber, en vätska, en svamp, eller en gel. Det kan hällas i en form och härdas som hårdplast. I alla dessa former är det genomskinligt. Det är sidentyg också, om det inte vävdes så tätt att fibrerna stöter tillbaka ljuset.

Siden är mycket biokompatibelt, det består av ett protein av aminosyror som glycin och alanin som är extremt hydrofob. Kroppen består av mycket vatten, och därför går det att göra implantat med mediciner som placeras i kroppen för att brytas ned. Billigare än nanoteknik, och utan bortstötning från kroppen. Dessutom behöver man inte lägga silkespillren på kylning, värmen är ett stort problem för sjukvården i tropiska länder, då läkemedlen förstörs.

Silke skulle också kunna ersätta plast, som idag görs med olja.

Spindelgetterna skapades av forskaren Randolph Lewis. Lewis knäckte den genetiska koden för hur spindlar skapar spindeltråd. Det gällde att få ett större djur att producera silke. År 2002 föddes den första geten med spindel-DNA. Mjölken från spindelgeten är en sirapstjock silkeslösning, som bland annat ”kokats upp” till materialet BioSteel.

Problemet är att biopolymeren är svårt att utvinna ur mjölken, förmodligen behövs den tredje generationens bioteknik för att skapa ett formbart silke som kan tillverkas med lätthet.

Vad hände sedan? Det var några år sedan Nexia Technologies sålde en produkt från forskningen på getter, rekombinant framställt humant butyrylkolinesteras, ett protein från getmjölk som skyddar mot skador av nervgas. Deras siden var det inte någon som köpte. Nervgas är ju beprövat till skillnad från genmodifierade biologiska material. Som tur är fortsätter forskningen med nya getter på universitetet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal

Read the article  The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal on Medium on the future of free market and liberal ideas. ...