Chaim Weizmann var en borgerlig sionist som blev Israels förste president. Han var också kemist av rang och elev till Louis Pasteur. Weizmanns stora insats som vetenskapsman var att komma på hur jäsning kan användas för att framställa butanol, vätgas, ättiksyra, mjölksyra, isopropanol och etanol i industriell skala. Jäsningen från biomassa, som växter och ved, sker genom bakterien Weizmanns organism. Genom det kunde han utvinna aceton för att framställa sprängämnet trotyl och kordit för rökfritt krut. Två viktiga uppfinningar under första världskriget.
Den berömmelse han vunnit använde han för att samla pengar till grundandet av flera vetenskapliga institutioner i Israel. Forskningen skulle för Weizmann uppnå fred och utveckling, vetenskapen såg han som en viktig del av sin sionism.
Forskningsinstitutet är som en egen liten by, med trivsamma gator och låga futuristiska byggnader. Det första mötet är med molekylärgenetikern Maya Schuldiner för att tala om jästsvampar. Jästsvampen ger en enkel förståelse av hur cellbiologi kan fungera och för att förstå hur gener kodar proteiner till att göra sin uppgift. Underligt hur nära en svamps sätt att fungera är människans. Genomet för jästen är känt, men inte hur proteinerna fungerar.
Labbets robotar gör hundratals experiment och kan ställa flera frågor i ett och samma försök. Automatiseringen hon utformat gör att flera sorters protein ringas in varje år bara på Weizmann, Schuldiner säger ”vi har förstått dubbelt så mycket om proteiner de senaste 15-20 åren, än de föregående 150 åren”. Cancers gåta hägrar, att förstå hur tumörers protein fungerar.
Då befolkningen lider av många genetiska sjukdomar och vart tredje par måste få medicinsk hjälp för att skaffa barn, så är attityderna mot genteknik mycket positiva även för att modifiera växter, djur och människor. ”Europa förstår inte att det är en liten del av världen”, påpekar Schuldiner. Med gentekniken går det att veta hur världshungern kan lösas. Det kan börja i det lilla, det var på Weizmann som körsbärstomaten har sitt ursprung.
Det blir ett återseende från ISOT-konferensen i Stockholm, när Lior Haviv visar mig runt i det neurobiologiska forskningslaboratoriet. Finns det ett doftsinnets vitt brus? En doftens absoluta nollpunkt som slår ut alla andra dofter? En forskning som kan få stor betydelse för att kunna neutralisera stinkande områden och på sjukhus. Dofter kan vara en väg ut till världen. Den som drabbas av lock-in syndrom är i koma, fast medveten om allt i omgivningen. Genom doftspår som läggs ut i närmiljön kan patienterna följa doftspår med olika innebörd genom en elrullstol. Bra mycket bättre än att vara en grönsak.
En avknoppning från Weizmann är företaget Vecoy Nanomedicines, grundat av Erez Livneh. Det är en hisnande upplevelse att möta en så ung visionär. Livneh kan ha ett botemedel för alla sjukdomar som orsakas av virus, han fångar dem i fällor. Fällorna är ett material spänt över en nanostruktur som lurar virus att det är en mänsklig cell. Viruset stormar in i den falska cellen för omprogrammera den till att börja tillverka fler virus. Då hålls viruset fast i den falska cellen och bryts ned av materialet. Det kan gå att göra nanostrukturer som lurar flera olika sorters virus. Det låter förföriskt enkelt, men det handlar om nanoteknik på högsta nivå. Vecoy blev årets startup i Israel för 2012, anmärkningsvärt görs redan tester på kackerlackor. Många år och motgångar återstår, men det skulle inte förvåna om Livneh vinner Nobelpriset om tjugo år.
Den futuristiska partikelacceleratorn brukar vara institutets mest kända vy. Det nyöppnade besökscentret kommer nog att konkurrera med det genom sin multimediapresentation av institutets forskning. En hisnande presentation av att dyka in i 3D-bilder av atomer, mikrober och stjärnor.
Omskakad går jag ut från en trevlig och lite undanskymd grind. Israel är ett litet land, forskare måste åka utomlands och även vara beredda att bygga sitt eget för att klara sig. Kopplat till Weizmanns arv att inte göra skillnad mellan forskning och livsgärning ger det en hårt driven familjär miljö som gjord för att få fram god forskning.
Läs även andra bloggares åsikter om israel, forskning, vetenskap, genteknik, nanoteknik, doft, medicin, läkemedel, 3d, historia
Intressant
