Alkohol, kan det vara farligare än crack och kokain? Kan det stämma?
Om vi tittar på folkhälsonivåns siffror så stämmer det. WHO räknar i sin statistik att varje år dör 4,9 miljoner av rökning och 1,8 av alkohol. I jämförelse tar narkotikan 0,2 miljoner liv.
Professor David Nutt har flera gånger väckt kontrovers i England med att ta upp frågan om att lagarna borde klassificiera om narkotikan, som idag medför de hårdaste straffen för innehav, mot att vara striktare mot alkoholen.
Skadorna har även att göra med kulturen som finns kring rekreationsdroger. Om vi tittar på alkohol, så finns det stora variationer mellan kulturer i vem som dricker alkohol, vem som inte gör det och varför. Kön, ålder och hur drickandet utvecklas över livscykeln (så kallade dryckesbanor) spelar stor roll för skadorna. Viktigt är även utbildningsnivå såväl som faktorer kopplade till hälsa och genetisk fallenhet till alkoholproblem.
Dessutom påverkar vilka sociala sammanhang en individ befinner sig i; som den rådande alkoholkulturen i samhället, de allmänna sociala normerna som omger bruket, såväl som vilken sorts drycker som konsumeras och var (hemma eller på krogen), speglade i dryckesbeteendet. Det tunga drickandets rytm är viktig, och i vilken utsträckning tillfällen av tungt drickande förekommer. Det är viktigare än totalkonsumtionen i hela populationen, som t.ex. den svenska politiken utgår från.
Rob Lyons på Spiked riktar kritik mot professor David Nutt, att Nutts intresse i frågan är att slå ned på alkoholen i sig, och att skadestatistik i sig inte ger vilken politik som bör utövas. Alkohol och tobak är mycket mer accepterade i samhället, kanske för att de funnits längre och används på ett sätt anses vara bättre snarare än farligheten i sig? Kunskap om skadorna kan visa att det behövs en annan inriktning på folkhälsopolitiken, att stoppa skadorna.
Läs även andra bloggares åsikter om alkohol, tobak, narkotika, samhälle, harm reduction, storbritannien, politik, forskning, vetenskap, folkhälsa
Intressant
Om vi tittar på folkhälsonivåns siffror så stämmer det. WHO räknar i sin statistik att varje år dör 4,9 miljoner av rökning och 1,8 av alkohol. I jämförelse tar narkotikan 0,2 miljoner liv.
Professor David Nutt har flera gånger väckt kontrovers i England med att ta upp frågan om att lagarna borde klassificiera om narkotikan, som idag medför de hårdaste straffen för innehav, mot att vara striktare mot alkoholen.
Skadorna har även att göra med kulturen som finns kring rekreationsdroger. Om vi tittar på alkohol, så finns det stora variationer mellan kulturer i vem som dricker alkohol, vem som inte gör det och varför. Kön, ålder och hur drickandet utvecklas över livscykeln (så kallade dryckesbanor) spelar stor roll för skadorna. Viktigt är även utbildningsnivå såväl som faktorer kopplade till hälsa och genetisk fallenhet till alkoholproblem.
Dessutom påverkar vilka sociala sammanhang en individ befinner sig i; som den rådande alkoholkulturen i samhället, de allmänna sociala normerna som omger bruket, såväl som vilken sorts drycker som konsumeras och var (hemma eller på krogen), speglade i dryckesbeteendet. Det tunga drickandets rytm är viktig, och i vilken utsträckning tillfällen av tungt drickande förekommer. Det är viktigare än totalkonsumtionen i hela populationen, som t.ex. den svenska politiken utgår från.
Rob Lyons på Spiked riktar kritik mot professor David Nutt, att Nutts intresse i frågan är att slå ned på alkoholen i sig, och att skadestatistik i sig inte ger vilken politik som bör utövas. Alkohol och tobak är mycket mer accepterade i samhället, kanske för att de funnits längre och används på ett sätt anses vara bättre snarare än farligheten i sig? Kunskap om skadorna kan visa att det behövs en annan inriktning på folkhälsopolitiken, att stoppa skadorna.
Läs även andra bloggares åsikter om alkohol, tobak, narkotika, samhälle, harm reduction, storbritannien, politik, forskning, vetenskap, folkhälsa
Intressant
