Fast bland hans kugghjul och mekanik anar besökaren att renässansgeniet hade en för samtiden mycket främmande tanke om hur tekniken och vetenskapen hängde ihop. Läs mer i Leonardo da Vincis mystiska mekanik. Vilken var Leonardo da Vincis viktigaste uppfinning?
Palazzo della Cancelleria är det första renässanspalatset som byggdes i Rom. Det byggdes för kardinal Raffaele Riario, som hade posten av camerlengo tack vare sin mäktiga farbror påve Sixtus IV. Sixtus IV var känd för sin nepotism och det sägs att pengarna för att bygga praktpalatset kom från en natts hasardspel...
Det låter som början till någon reseguidesutvikning i kulturhistoria à la Dan Brown, men det finns ett mysterium i palatsets källare. Den rymmer en utställning om Leonardo da Vinci fram till den 30 april 2014. Renässansgeniet har kvar en del okända sidor, nästan 500 år efter sin död. Leonardos måleri är fullt av mystik, och som Mona Lisa har sitt leende så gömmer också kugghjulen en hemlighet.
The Leonardo da Vinci Machines Exhibition in Rome – the genius and his inventions är tillägnad det mekaniska geniet och den briljante uppfinnaren. Hantverkare har byggt upp maskinerna funktionsdugliga i full skala för utställningen. Bredden är imponerande: här finns strålkastare med levande ljus, en mekanisk robot i form av en riddare, vinschar, vajerspel, kullager i trä, mekaniska lås och vattendrivna sågar. Leonardo avskydde våld så mycket att han var vegan, men hans stridsvagn i full skala är skrämmande än idag. En eftermiddag går fort på utställningen.
Leonardo fick principen rätt för många snillrika maskiner: helikoptern, fallskärmen, flygmaskinen och inklinometern. Mekaniken stämmer ofta, men utan styrkan i vår tids motorer stannade de på ritbordet. Många av maskinerna har därför byggts för allra första gången. Hantverkarna har fått pröva sig fram, för Leonardo gjorde aldrig färdigt sin ritningar. Den sista biten av hur maskinen skulle fungera behöll han i huvudet. Av de 13.000 sidor historikerna tror Leonardo skrev om mekanik, anatomi och uppfinningar finns runt 6.000 bevarade.
I maskinerna finns det praktiska hantverket och konstfärdigheten han lärde sig i Florens verkstäder. Där finns kunskapen från de gamla grekerna, som i hans flytväst byggd på Arkimedes princip. Där syns Leonardos iakttagelseförmåga och experimentlusta.
Leonardo hade en främmande tanke bakom konstruktionerna. Maskinerna känns mer organiska, mer sammansatta än vad dagens skulle göra. Fritjof Capra menar i boken The Science of Leonardo att det är naturens former vi ser. Blocket och taljan är formade efter armens muskler, stridsvagnen efter sköldpaddan, flygmaskinen efter fågelns vingar. Vattenströmmar fick honom att tänka på luftströmmar. Dykardräkten är inte bara pneumatik, han studerade samtidigt hur lungor och andning fungerar. Capra anser att Leonardo skulle ha sammanfattat sitt verk till en sammanhängande holistisk kunskap. Capra ställer Leonardo mot Galileo Galilei, Isaac Newton och René Descartes med deras reduktionism, linjära tänkande och mekanism.
Det är att gå för långt. Leonardo var tvungen att se helheten, de vetenskapliga verktygen för att se delarna fanns ännu inte. För att flyga som en fågel behövs mer än den mekaniska principen, för fågeln har också en mycket lätt kropp. Människokroppen ser ut som en snillrik konstruktion, Leonardo såg det som perfektionen. Efter Darwin vet vi att evolutionen väljer ut det som tillräckligt bra för omständigheterna, inte det perfekta.
Idag studerar forskarna naturens formgivning genom biomimetiken. Inom systemteori och komplexitetsteori undersöks hur delar påverkar varandra inom en helhet. Det ser vi inom meteorologin, ekologin och i hur organisationer fungerar. Så kanske hade Leonardo da Vinci ytterligare en okänd upptäckt.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, mekanik, historia, systemteori, vetenskap, kultur, rom, italien, renässansen
Intressant
