Vanligt sunt förnuft är inte alltid så sunt, fråga Hans Rosling om hur sanitet och hälsovård sköts i utvecklingsländerna. Folktro och vidskepelse ställer till med en hel del.
Fast det finns skäl att tänka till. En del av kunskapen har kommit fram genom århundraden av experiment, där människor stött på liknande situationer som vi. De stora förändringarna i teknik, samhälle och värderingar de senaste årtiondena, har gjort en hel del gammal klokskap mer föråldrad och missriktad i våra ögon än den faktiskt var.
Innan vi förkastar något som inte innehåller några klara motsägelser av kända fakta eller i sin logik, kan det vara bra att prova och jämföra.
Ett exempel är barnkolik, där tjugo procent av alla fullt friska barn gråter tröstlöst i mer än tre timmar om dagen och mer än tre gånger i veckan. Varför? Forskarna har undersökt kolik i femtio år. En del forskare har pekat på att matsmältningssystemet hos barnet inte har mognat, men det har inte hittats bevis på att barnen har gaser eller magknip under koliken.
Det verkar inte handla om ensamhet hos babyn, för även barn i urbefolkningar som hänger på mammans rygg hela dagen får kolik.
Dr. Harvey Karp i Santa Monica pekar tankeväckande på att under de första två levnadsveckorna så äter och sover barnen mest. Hjärnan är inte utvecklad, men efter de närmaste tio veckorna växer sinnesintrycken enormt. Barnen får kolik under en period som hjärnan ökar tjugo procent i storlek. Babyn blir trött och överstimulerad och skriken är ett sätt att blockera alla sinnesintryck, för att kunna somna in.
Lösningen var att Karp återskapade livmodern på sin klinik; vagga barnet, hålla det i famnen, vyssja till det (i livmodern är det inte tyst, snarare är moderkakan högljudd som en dammsugare) och låta det suga på tummen. Låter inte det som sunt förnuft?
Läs även andra bloggares åsikter om barn, mat, sömn, forskning, hjärnan, kolik, biologi, medicin
Intressant
Fast det finns skäl att tänka till. En del av kunskapen har kommit fram genom århundraden av experiment, där människor stött på liknande situationer som vi. De stora förändringarna i teknik, samhälle och värderingar de senaste årtiondena, har gjort en hel del gammal klokskap mer föråldrad och missriktad i våra ögon än den faktiskt var.
Innan vi förkastar något som inte innehåller några klara motsägelser av kända fakta eller i sin logik, kan det vara bra att prova och jämföra.
Ett exempel är barnkolik, där tjugo procent av alla fullt friska barn gråter tröstlöst i mer än tre timmar om dagen och mer än tre gånger i veckan. Varför? Forskarna har undersökt kolik i femtio år. En del forskare har pekat på att matsmältningssystemet hos barnet inte har mognat, men det har inte hittats bevis på att barnen har gaser eller magknip under koliken.
Det verkar inte handla om ensamhet hos babyn, för även barn i urbefolkningar som hänger på mammans rygg hela dagen får kolik.
Dr. Harvey Karp i Santa Monica pekar tankeväckande på att under de första två levnadsveckorna så äter och sover barnen mest. Hjärnan är inte utvecklad, men efter de närmaste tio veckorna växer sinnesintrycken enormt. Barnen får kolik under en period som hjärnan ökar tjugo procent i storlek. Babyn blir trött och överstimulerad och skriken är ett sätt att blockera alla sinnesintryck, för att kunna somna in.
Lösningen var att Karp återskapade livmodern på sin klinik; vagga barnet, hålla det i famnen, vyssja till det (i livmodern är det inte tyst, snarare är moderkakan högljudd som en dammsugare) och låta det suga på tummen. Låter inte det som sunt förnuft?
Läs även andra bloggares åsikter om barn, mat, sömn, forskning, hjärnan, kolik, biologi, medicin
Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar