 |
| En tjänsteproducent? |
R. David Simpson är miljöekonom vid den federala miljöskyddsmyndigheten EPA och har skrivit Ecosystem Services: what are the policy implications? Simpson noterar hur populärt begreppet har blivit att använda. Här är Naturvårdsverkets webbsida om ekosystemtjänster.
Begreppet är populärt därför det sätter ett ekonomiskt värde på naturen och den nytta som den förser människan med. Om nyttorna beräknas rätt så visar det ekonomiska värdet varför det lönsamt att skydda skog och mark. Ett exempel, om bina från en bikupa pollinerar ett fruktträd så räknas det som en tjänst som uppgår till ett visst värde.
Skriften berättar om att tanken på ekosystemtjänster kom från den tidiga konflikten om man skulle bevara naturen för sin egen skull eller för dess samhällsnytta. Idén fick en skjuts på Earth Summit i Rio de Janeiro 1992, då den kopplades till tanken på biodiversitet och på att fattiga länder i Syd skulle kunna tjäna mycket pengar på det.
Ekosystemtjänster borde väl ge en marknadsmässig vägledning? Kanske kan de användas för att beräkna ersättningar för egendomar som måste friköpas för att skydda känsliga ekosystem? Simpson förvånas över att forskningen kring ekosystemtjänsternas värde fortfarande är så tunn och saknar handfasta bevis.
Det verkar behövas väldigt mycket myndighetsinblandning för att studera och leverera ekosystemtjänsterna. Om ekosystemtjänster är så lönsamma, varför behöver de så mycket stöd och bidrag?
Argumenten brukar ofta ta upp ekosystemtjänster som kollektiva nyttigheter, men alla ekosystemtjänster inte är kollektiva nyttigheter eller så stora och svårdefinierade att de behöver tilldelas från myndigheter långt borta.
Vad är det vi vill bevara eller utveckla i naturen? Det är inte lätt att enas om och Simpson anser att ekotjänsterna kan bli kontraproduktiva för att bevara naturen.
Till det bör tilläggas att marknader formas av utbud och efterfrågan, att någon sätter så mycket värde på en vara eller tjänst att de är villiga att betala för den. Marknader behöver avgränsningar då de är en upptäcktsprocess som inte strävar efter ett visst bestämt mål. Det går inte att gissa sig till priser, därför hamnar marknaden i hans resonemang om att naturen ibland är för generös och ibland för snål. Hur kan man vända allmänningarnas tragedi till allmänningarnas komedi?
Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, ekosystem, tjänster, miljö, klimat, samhälle, forskning, usa
Intressant
