lördag 8 december 2012

DSM-5 gör oss alla galna

Psykiatrimanualen DSM-5 har nu spikats och är redo att släppas. Kritiken mot APA och dess manual har varit hård, även internt som den från Allen J. Frances. Det är för många vanliga mentala tillstånd som sjukdomförklaras, låter kritiken.

Är vi alla galna nuförtiden? Finns det ingen som är vanligt, hederligt Svensson? Vi har sett en ökning av antalet diagnostiska kategorier för olika psykiska störningar. Uppfattar vi numer fler mentala tillstånd som onormala, eller är samhället mer tolerant mot sina avvikare? Har vi kanske blivit friskare och därför mer uppmärksamma på hur vi mår?

Vilka effekter har psykofarmaka som sobril och SSRI-preparat? Finns det en större vilja hos människor att själva forma sitt eget sinne, eller sitter vi fast i läkemedelsindustrins sjukdomsförklaringar av vardagen? Finns det mentala störningar vi skulle vilja ha, då de uppskattas av samhället?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Bonobo ett föredöme?

Det finns en vurm för “det naturliga” i samtiden. Det har jag tagit upp tidigare om den lyckliga stenåldern , apan som människans spegel...