Din hjärna är programmerad för julskinka. Det var inte så att du föddes med en lust för julskinka, men i din barndom fick du en första smak på det.
En rad sensoriska, metabola och neurokemiska smällkarameller fyrades av. Den mesolimbiska regionen, njutningscentret i din hjärna tindrade till. Vagusnerven blixtrade signaler till magen, som började att utsöndra magsyror. Bukspottkörteln började spotta ur sig insulin. Levern vevades upp för att förfina kroppens kemi för att tillgodose socker och fett och stärkelse. I din hjärna arkiverades ett enkelt och omedveten minne: julskinka är bra.
Människan har alltid haft ett komplicerat förhållande till mat. Vardagslivet kräver att våra kroppar håller igång en mängd automatiska system som cirkulation, andning samt neurologiska och endokrina system. Mat och sex riggar hjärnan för att vi skall lära oss att tycka om, då de inte är automatiska. Vi fick rätt lite av båda som jägare och samlare.
Våra dagars dignande julbord är inget vi har hunnit anpassa oss till evolutionärt. I kombination med en alltmer stillasittande livsstil leder det till övervikt och fetma.
När julhelgen är över lovar vi att gå ned i vikt och äta hälsosamt, men nog kommer kilona tillbaka. Läkaren varnar om stigande blodtryck och kolesterolhalten, och nog lyssnar vi på varningen. Problemet är att hjärnan inte verkar ha lyssnat. Den är kvar på våra förfäders svältkost.
Aptiten är en stark och komplicerad drivkraft för vårt beteende och rör forskning om så olika områden som smak, lukt, neurolkemi, magens kemi, ämnesomsättning och psykologi. Vetenskapen har kommit närmare att förstå aptitens mysterium. Vilka receptorer på cellytan som håller oss hungriga eller mätta. Hur mättnadskänslans signaler skickas i hjärnan, för att styra mage och tarm. Vilka gener som ger fallenhet för glupskhet.
Den forskningen kan mycket väl ge oss lösningen på den bristfälliga programmering evolutionen lämnat våra hjärnor med. I framtiden kan maten bara bli högtidens njutning utan överätandets gissel.
Fram till dess, en riktigt god jul.
Läs även andra bloggares åsikter om god jul, fetma, medicin, forskning, neurovetenskap, mat, hjärnan, genetik, forskning, naturvetenskap, vetenskap
Intressant
En rad sensoriska, metabola och neurokemiska smällkarameller fyrades av. Den mesolimbiska regionen, njutningscentret i din hjärna tindrade till. Vagusnerven blixtrade signaler till magen, som började att utsöndra magsyror. Bukspottkörteln började spotta ur sig insulin. Levern vevades upp för att förfina kroppens kemi för att tillgodose socker och fett och stärkelse. I din hjärna arkiverades ett enkelt och omedveten minne: julskinka är bra.
Människan har alltid haft ett komplicerat förhållande till mat. Vardagslivet kräver att våra kroppar håller igång en mängd automatiska system som cirkulation, andning samt neurologiska och endokrina system. Mat och sex riggar hjärnan för att vi skall lära oss att tycka om, då de inte är automatiska. Vi fick rätt lite av båda som jägare och samlare.
Våra dagars dignande julbord är inget vi har hunnit anpassa oss till evolutionärt. I kombination med en alltmer stillasittande livsstil leder det till övervikt och fetma.
När julhelgen är över lovar vi att gå ned i vikt och äta hälsosamt, men nog kommer kilona tillbaka. Läkaren varnar om stigande blodtryck och kolesterolhalten, och nog lyssnar vi på varningen. Problemet är att hjärnan inte verkar ha lyssnat. Den är kvar på våra förfäders svältkost.
Aptiten är en stark och komplicerad drivkraft för vårt beteende och rör forskning om så olika områden som smak, lukt, neurolkemi, magens kemi, ämnesomsättning och psykologi. Vetenskapen har kommit närmare att förstå aptitens mysterium. Vilka receptorer på cellytan som håller oss hungriga eller mätta. Hur mättnadskänslans signaler skickas i hjärnan, för att styra mage och tarm. Vilka gener som ger fallenhet för glupskhet.
Den forskningen kan mycket väl ge oss lösningen på den bristfälliga programmering evolutionen lämnat våra hjärnor med. I framtiden kan maten bara bli högtidens njutning utan överätandets gissel.
Fram till dess, en riktigt god jul.
Läs även andra bloggares åsikter om god jul, fetma, medicin, forskning, neurovetenskap, mat, hjärnan, genetik, forskning, naturvetenskap, vetenskap
Intressant
