Allteftersom utvecklingen av renare energi går framåt har debatten om hur patenterade uppfinningar ska kunna licensieras blivit viktig för klimatfrågan. Om Kina, till exempel, vill satsa på en elbil för att minska sina utsläpp av koldioxid, hur ska Kina kunna få tillverka elbilarna?
Utvecklingsländerna vill förstås ha viktig koldioxidneutral teknik, helst så billigt som möjligt, och allra helst som generisk produktion. Självfallet vill inte många stora företag att deras patent för cleantech ska revideras av världshandelsorganisationen WTO.
Även om de stora teknikföretagen är något för oroade, patentsystemet kommer inte att röras av WTO, så har de rätt att väl fungerande patentlagar har betydande fördelar. Om företag fruktar att deras patent inte respekteras så kommer de få incitament till att göra ny cleantech till företagshemligheter istället.
Men när miljarder människor i utvecklingsländerna som kunde dra nytta av dessa idéer inte har råd med det nuvarande systemet, måste vi överväga hur det kan utvecklas. Hur kan vi förena nyttan i det nuvarande patentsystemet och behovet av omfattande användning av grön teknik?
På det hela taget är det rimligt att anta att det fortsatta patentskyddet skulle stödja investeringar som levererar gradvisa förbättringar. Utmaningen är dock att vi behöver mer än stegvisa förbättringar.
Det kan finns andra sätt att innovatörer kan belönas, och de flesta av dem är bättre för samhället än det monopol som patent och upphovsrätt för närvarande ger. problemet för debatten har varit att den koncentrerats till att handla till patentsystemet som princip, istället för att konkret diskutera hur patent lättare kan få licens och hur allmänna standardbaserade tillstånd kan öppna upp innovation över hela världen. Detta kan ske inom ramen för gällande lagstiftning och med hjälp av frivilliga privata licenser som t.ex. Creative Commons. De företag som är innovativa med sin egen patentstrategi kan dra bättre nytta av dem. Det är nätverkssamhällets sätt att tänka.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, upphovsrätt, patent, cleantech, miljö, klimat, doha, innovation, kina
Intressant
Utvecklingsländerna vill förstås ha viktig koldioxidneutral teknik, helst så billigt som möjligt, och allra helst som generisk produktion. Självfallet vill inte många stora företag att deras patent för cleantech ska revideras av världshandelsorganisationen WTO.
Även om de stora teknikföretagen är något för oroade, patentsystemet kommer inte att röras av WTO, så har de rätt att väl fungerande patentlagar har betydande fördelar. Om företag fruktar att deras patent inte respekteras så kommer de få incitament till att göra ny cleantech till företagshemligheter istället.
Men när miljarder människor i utvecklingsländerna som kunde dra nytta av dessa idéer inte har råd med det nuvarande systemet, måste vi överväga hur det kan utvecklas. Hur kan vi förena nyttan i det nuvarande patentsystemet och behovet av omfattande användning av grön teknik?
På det hela taget är det rimligt att anta att det fortsatta patentskyddet skulle stödja investeringar som levererar gradvisa förbättringar. Utmaningen är dock att vi behöver mer än stegvisa förbättringar.
Det kan finns andra sätt att innovatörer kan belönas, och de flesta av dem är bättre för samhället än det monopol som patent och upphovsrätt för närvarande ger. problemet för debatten har varit att den koncentrerats till att handla till patentsystemet som princip, istället för att konkret diskutera hur patent lättare kan få licens och hur allmänna standardbaserade tillstånd kan öppna upp innovation över hela världen. Detta kan ske inom ramen för gällande lagstiftning och med hjälp av frivilliga privata licenser som t.ex. Creative Commons. De företag som är innovativa med sin egen patentstrategi kan dra bättre nytta av dem. Det är nätverkssamhällets sätt att tänka.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, upphovsrätt, patent, cleantech, miljö, klimat, doha, innovation, kina
Intressant
