Venkatachalam Ramaswamy, professor vid Princeton University gav 2009 års föreläsning till minnet av Bert Bolin vid Stockholms universitet.
Den svenska forskaren Bert Bolin talade redan 1959 med amerikanska vetenskapsakademien NAS om risken för att en 25 procents ökning av koldioxidhalten kunde få allvarliga effekter på klimatet till år 2000. Bolin hävdade människans påverkan långt före sina kollegor. Svenska klimatforskare hade ett försprång med att tidigt kunna använda datorer för sina undersökningar. Bolin ledde arbetet med att starta och styra FN: s klimatpanel IPCC. Det var viktigt för Bolin att vetenskapen var utredd redan från början, innan politiken diskuterades.
Ramaswamys föredrag handlar om sotpartiklar och klimatförändringen. Sotpartiklar bildas vid förbränning och påverkar strålningsbalansen både för att reflektera eller absorbera solstrålning och påverkar indirekt hur molnen bildas. De bildar molndroppar och iskristaller, och ju mer sotpartiklar det finns i atmosfären, desto fler molndroppar bildas.
Professor Venkatachalam Ramaswamy vid Princeton-universitetet talar om sitt förhållande till pionjären Bert Bolin, sotpartiklarnas påverkan på klimatet och hur nästa IPCC-rapport kan se ut.
Molnen blir vitare och därför ljusare och att mindre regn faller gör molnen mer långvariga. Sotpartiklar reflekterar solens värme tillbaka till rymden, vilket kyler klimatet. Förändringar i strålningen från solen är en liten orsak till klimatförändringarna på 1900-talet, säger Ramaswamy. Explosiva vulkanutbrott släpper ut sot, men de är övergående och stannar bara kvar i atmosfären ett eller två år.
Klimatmodeller är en matematisk representation av de stora komponenterna och hur de interagerar. Modellerna består av matematiska ekvationer, utspelas på en global skala och löses med en dator i ett rutnät. Utifrån resultaten ska forskarnas ställa hypotetiska frågor. Vad skulle hända om en faktor som kan påverka klimatet förändras? Till exempel, hur skulle klimatförändringen ser ut som om systemet drevs bara av förändringar av CO2, eller bara genom sotpartiklar, bara genom solstrålning eller vulkanutbrott? Då kan forskarna dela upp naturens och människans påverkan.
Ramaswamy tänker på koldioxid, ozon, svart kol och organiskt kol. Modellen visar att påverkan av solstrålning och vulkanutbrott skulle ha kylt jorden en aning under de senaste femtio åren. Däremot har människans påverkan orsakat betydande ökningar av yttemperaturen. Modellen simulerar effekterna om kända förändringar i antropogena och naturliga faktorer är förenliga med observationer av uppvärmningen under de senaste femtio åren.
Ozon och andra gaser är lika viktiga som utsläpp av koldioxid för det globala genomsnittet. Ramaswamy visar i en modellberäkning omfattningen av skillnaden mellan naturliga och antropogena effekter de senaste femtio åren. Stora förändringar har skett på norra halvklotet, både från växthusgaser och sotpartiklar och har i allmänhet varit en del av uppvärmningen.
Modeller av Sahel- området i Afrika mellan 1970-90 har visat att sotpartiklar kan spela en roll för det lokala klimatet. Dessutom kan de orsaka stora förändringar i havets temperaturer.
Modellerna sätter fokus på olika krafter, men alla visar ganska väl på samma linje av den observerade temperaturförändringar. Ramaswamy påpekade att det är viktigt att få rätt svar för rätt anledning. Det tillåter forskare att undersöka och försöka förstå mönstret i förändringarna av temperaturer.
Vi vet fortfarande inte tillräckligt om sotpartiklar, säger Ramaswamy. Det är svårt att kvantifiera deras påverkan på moln, som i sin tur försvårar exakt förståelse av effekten av växthusgaser på alla viktiga klimatvariabler. För att ge rekommendationer till politiken behöver forskningen behöver bättre uppskattningar av den totala effekten från sotpartiklar, både i det förflutna såväl som i framtiden.
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, klimatforskning, forskning, vetenskap, modellering, intervju, princeton
Intressant
Den svenska forskaren Bert Bolin talade redan 1959 med amerikanska vetenskapsakademien NAS om risken för att en 25 procents ökning av koldioxidhalten kunde få allvarliga effekter på klimatet till år 2000. Bolin hävdade människans påverkan långt före sina kollegor. Svenska klimatforskare hade ett försprång med att tidigt kunna använda datorer för sina undersökningar. Bolin ledde arbetet med att starta och styra FN: s klimatpanel IPCC. Det var viktigt för Bolin att vetenskapen var utredd redan från början, innan politiken diskuterades.
Ramaswamys föredrag handlar om sotpartiklar och klimatförändringen. Sotpartiklar bildas vid förbränning och påverkar strålningsbalansen både för att reflektera eller absorbera solstrålning och påverkar indirekt hur molnen bildas. De bildar molndroppar och iskristaller, och ju mer sotpartiklar det finns i atmosfären, desto fler molndroppar bildas.
Professor Venkatachalam Ramaswamy vid Princeton-universitetet talar om sitt förhållande till pionjären Bert Bolin, sotpartiklarnas påverkan på klimatet och hur nästa IPCC-rapport kan se ut.
Molnen blir vitare och därför ljusare och att mindre regn faller gör molnen mer långvariga. Sotpartiklar reflekterar solens värme tillbaka till rymden, vilket kyler klimatet. Förändringar i strålningen från solen är en liten orsak till klimatförändringarna på 1900-talet, säger Ramaswamy. Explosiva vulkanutbrott släpper ut sot, men de är övergående och stannar bara kvar i atmosfären ett eller två år.
Klimatmodeller är en matematisk representation av de stora komponenterna och hur de interagerar. Modellerna består av matematiska ekvationer, utspelas på en global skala och löses med en dator i ett rutnät. Utifrån resultaten ska forskarnas ställa hypotetiska frågor. Vad skulle hända om en faktor som kan påverka klimatet förändras? Till exempel, hur skulle klimatförändringen ser ut som om systemet drevs bara av förändringar av CO2, eller bara genom sotpartiklar, bara genom solstrålning eller vulkanutbrott? Då kan forskarna dela upp naturens och människans påverkan.
Ramaswamy tänker på koldioxid, ozon, svart kol och organiskt kol. Modellen visar att påverkan av solstrålning och vulkanutbrott skulle ha kylt jorden en aning under de senaste femtio åren. Däremot har människans påverkan orsakat betydande ökningar av yttemperaturen. Modellen simulerar effekterna om kända förändringar i antropogena och naturliga faktorer är förenliga med observationer av uppvärmningen under de senaste femtio åren.
Ozon och andra gaser är lika viktiga som utsläpp av koldioxid för det globala genomsnittet. Ramaswamy visar i en modellberäkning omfattningen av skillnaden mellan naturliga och antropogena effekter de senaste femtio åren. Stora förändringar har skett på norra halvklotet, både från växthusgaser och sotpartiklar och har i allmänhet varit en del av uppvärmningen.
Modeller av Sahel- området i Afrika mellan 1970-90 har visat att sotpartiklar kan spela en roll för det lokala klimatet. Dessutom kan de orsaka stora förändringar i havets temperaturer.
Modellerna sätter fokus på olika krafter, men alla visar ganska väl på samma linje av den observerade temperaturförändringar. Ramaswamy påpekade att det är viktigt att få rätt svar för rätt anledning. Det tillåter forskare att undersöka och försöka förstå mönstret i förändringarna av temperaturer.
Vi vet fortfarande inte tillräckligt om sotpartiklar, säger Ramaswamy. Det är svårt att kvantifiera deras påverkan på moln, som i sin tur försvårar exakt förståelse av effekten av växthusgaser på alla viktiga klimatvariabler. För att ge rekommendationer till politiken behöver forskningen behöver bättre uppskattningar av den totala effekten från sotpartiklar, både i det förflutna såväl som i framtiden.
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, klimatforskning, forskning, vetenskap, modellering, intervju, princeton
Intressant
