Det blir lätt krigsrubriker när en ny upptäckt kommer, men Svante Pääbos kartläggning av neandertalarnas genom är i grunden en långsiktig forskning som ställer viktiga frågor för framtiden.
Neandertalarna kom till Europa före Cro Magnon-människan. Hur länge var de skilda åt? Fynd pekar på en åtskillnad från en gemensam förfader för 550.000 år sedan. För att de två människovarianterna skall skilja sig åt så mycket, att deras avkomma blir infertil, torde det ha varit en åtskillnad på två miljoner år. Neandertalarna skulle då förmodligen vara mindre skilda från oss än vi trott. Skillnaderna berodde troligen på regionala skillnader och anpassning till ett kallt klimat. Det ser vi i kraftigare kroppsbehåring och mindre pigment, fast det kan ha varit fråga om samevolution, snarare än att vi européer har neanderthal-DNA.
De sista benen som hittats var från en neanderthalare som levde för 28.000 år sedan. Sedan dog neandertal-människan ut. Eller dog de verkligen ut? Kan de istället ha blandats upp med Cro-Magnon människorna?
Vi kittlas av tanken därför att vi vill vara annorlunda och högre stående än tidigare människor, att evolutionen har en inneboende mening som "strävar" till oss. Fast en sådan strävan har inte evolutionen. Neandertalarna var inte dumma grottmänniskor, utan snarare väl anpassade till den miljö de levde i.
Om vi ser på senare exempel, som när neolitiska jordbrukare spred sig från Mellanöstern, så pekar vissa bevis på att neolitiska män föredrog paleolitiska kvinnor för att skaffa barn. Ännu senare i historien ser vi att spanska conquistadorer fick barn med indianska kvinnor, för att skapa dagens latinamerikanska mestisbefolkning. Få paleolitiska män fick barn med neolitiska kvinnor, och få indianska män fick barn med spanska kvinnor (spanjorerna hade en väldigt stor könsobalans i kolonierna). Var det samma för Cro Magnon och Neandertalarna? Det vet vi inte, men det skulle kunna vara en förklaring för vilka gener som ärvts, då vissa gener ärvs på mödernet.
Neandertalarna var en mycket gammal människovariant, så det fanns troligen många mtDNA-haplogrupper. Fast studierna är svåra att göra, då det finns så få neanderthalben kvar att studera.
En del forskare har sagt att neanderthalarnas diet var för specialiserad. Förmodligen åt neadertalarna mer kött, upp till 85 procent av dieten. Det kan ha gjort dem mer sårbara för miljöförändringar än sina allätande konkurrenter. En annan teori för neandertalarnas utdöende är att de inte hade tydliga könsroller. Cro Magnonerna hade en tydligare uppdelning mellan mäns och kvinnors arbete i jägar- och samlarsamhället vilket gjorde dem mer specialiserade och därmed skickligare.
År 1999 kom en riktig bomb, forskaren Erik Trinkhaus från Washington university, studerade ett 24.500 år gammalt barnskelett funnet i Portugal. Trinkhaus pekade på barnets korta underben, massiva käkben, spetsigare hörntänder och skrovliga skallbas. Hade barnet haft neandertalare i släkten? Har den moderna människan sett olika utveckling i olika delar av världen? Det är den multiregionala hypotesen som vissa forskar efter. Den multiregionala hypotesen påminner om att kinesiska forskare ända in på 00-talet argumenterade för att asiater skulle ha utvecklats från Pekingmänniskan, en annan människovariant.
Eller kom den moderna människan fix och färdig ut från Afrika, utan att blanda upp sig med de andra människovarianter hon stötte på? Det här är teorin som talat om urmodern Lucy, att mänskligheten ibland varit en så liten grupp att den nästan dog ut av torka i Afrika, och därför är dagens människor relativt nära släkt. Genetiken har än så länge stött ut ur Afrika hypotesen. Homo sapiens, säger de här forskarna, är en så driven art att de inte kan ha tolererat konkurrens från andra människovariater. Det kan ha funnits hybrider, men de var inte evolutionärt betydelsefulla.
Forskningen går vidare för att finna tidsperioden för neandertalarnas försvinnande, om det gick hastigt eller utdraget. Resultaten kan ge kunskap om hur det gick för andra människovarianter.
Svante Pääbo arbetar med att spåra om schizofreni, autism och vissa typer av cancer beror på gener som vi delar med neandertalarna.
Borde vi använda kunskapen till att klona fram en neandertalare? Frågan är mer än akademisk, då gentekniken kan leda till att vi får uppleva samma situation som våra förfäder. Vi kan i en nära framtid leva med människor som är så kraftigt genmodifierade, att de skiljer sig åt från oss. Kanske mer än vad neandertalarna gjorde, och hur lever vi samman bäst då?
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, neanderthalare, paleontologi, genetik, historia, forskning, vetenskap, svante pääbo
Intressant
Neandertalarna kom till Europa före Cro Magnon-människan. Hur länge var de skilda åt? Fynd pekar på en åtskillnad från en gemensam förfader för 550.000 år sedan. För att de två människovarianterna skall skilja sig åt så mycket, att deras avkomma blir infertil, torde det ha varit en åtskillnad på två miljoner år. Neandertalarna skulle då förmodligen vara mindre skilda från oss än vi trott. Skillnaderna berodde troligen på regionala skillnader och anpassning till ett kallt klimat. Det ser vi i kraftigare kroppsbehåring och mindre pigment, fast det kan ha varit fråga om samevolution, snarare än att vi européer har neanderthal-DNA.
De sista benen som hittats var från en neanderthalare som levde för 28.000 år sedan. Sedan dog neandertal-människan ut. Eller dog de verkligen ut? Kan de istället ha blandats upp med Cro-Magnon människorna?
Vi kittlas av tanken därför att vi vill vara annorlunda och högre stående än tidigare människor, att evolutionen har en inneboende mening som "strävar" till oss. Fast en sådan strävan har inte evolutionen. Neandertalarna var inte dumma grottmänniskor, utan snarare väl anpassade till den miljö de levde i.
Om vi ser på senare exempel, som när neolitiska jordbrukare spred sig från Mellanöstern, så pekar vissa bevis på att neolitiska män föredrog paleolitiska kvinnor för att skaffa barn. Ännu senare i historien ser vi att spanska conquistadorer fick barn med indianska kvinnor, för att skapa dagens latinamerikanska mestisbefolkning. Få paleolitiska män fick barn med neolitiska kvinnor, och få indianska män fick barn med spanska kvinnor (spanjorerna hade en väldigt stor könsobalans i kolonierna). Var det samma för Cro Magnon och Neandertalarna? Det vet vi inte, men det skulle kunna vara en förklaring för vilka gener som ärvts, då vissa gener ärvs på mödernet.
Neandertalarna var en mycket gammal människovariant, så det fanns troligen många mtDNA-haplogrupper. Fast studierna är svåra att göra, då det finns så få neanderthalben kvar att studera.
En del forskare har sagt att neanderthalarnas diet var för specialiserad. Förmodligen åt neadertalarna mer kött, upp till 85 procent av dieten. Det kan ha gjort dem mer sårbara för miljöförändringar än sina allätande konkurrenter. En annan teori för neandertalarnas utdöende är att de inte hade tydliga könsroller. Cro Magnonerna hade en tydligare uppdelning mellan mäns och kvinnors arbete i jägar- och samlarsamhället vilket gjorde dem mer specialiserade och därmed skickligare.
År 1999 kom en riktig bomb, forskaren Erik Trinkhaus från Washington university, studerade ett 24.500 år gammalt barnskelett funnet i Portugal. Trinkhaus pekade på barnets korta underben, massiva käkben, spetsigare hörntänder och skrovliga skallbas. Hade barnet haft neandertalare i släkten? Har den moderna människan sett olika utveckling i olika delar av världen? Det är den multiregionala hypotesen som vissa forskar efter. Den multiregionala hypotesen påminner om att kinesiska forskare ända in på 00-talet argumenterade för att asiater skulle ha utvecklats från Pekingmänniskan, en annan människovariant.
Eller kom den moderna människan fix och färdig ut från Afrika, utan att blanda upp sig med de andra människovarianter hon stötte på? Det här är teorin som talat om urmodern Lucy, att mänskligheten ibland varit en så liten grupp att den nästan dog ut av torka i Afrika, och därför är dagens människor relativt nära släkt. Genetiken har än så länge stött ut ur Afrika hypotesen. Homo sapiens, säger de här forskarna, är en så driven art att de inte kan ha tolererat konkurrens från andra människovariater. Det kan ha funnits hybrider, men de var inte evolutionärt betydelsefulla.
Forskningen går vidare för att finna tidsperioden för neandertalarnas försvinnande, om det gick hastigt eller utdraget. Resultaten kan ge kunskap om hur det gick för andra människovarianter.
Svante Pääbo arbetar med att spåra om schizofreni, autism och vissa typer av cancer beror på gener som vi delar med neandertalarna.
Borde vi använda kunskapen till att klona fram en neandertalare? Frågan är mer än akademisk, då gentekniken kan leda till att vi får uppleva samma situation som våra förfäder. Vi kan i en nära framtid leva med människor som är så kraftigt genmodifierade, att de skiljer sig åt från oss. Kanske mer än vad neandertalarna gjorde, och hur lever vi samman bäst då?
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, neanderthalare, paleontologi, genetik, historia, forskning, vetenskap, svante pääbo
Intressant
