- Ramanan Laxminarayan
Varje år avlider mellan 180 och 260 personer i Sverige till följd av antibiotikaresistens, det vill säga av bakterier som antibiotika inte längre biter på. Spridningstakten av den fruktade bakterien MRSA, en stafylokockbakterie som har blivit resistent mot vanlig antibiotika, har fortsatt de senaste åren såväl som problemet med resistensutveckling. Det finns även en tendens att nya resistensområden tillkommer.
Rapporten Världens väntan på antibiotika- Sex förklaringar till antibiotikaresistensproblemet berättar om orsakerna kring antibiotikaresistens och vad som kan göras för att ta itu med problemet.
I de svenska diskussionerna om antibiotikaresistens ställs ofta folkhälsan mot den enskilda patientens valfrihet. Ansvaret för resistensen läggs på läkarna och konsumenterna. Kundorienterade läkare och egennyttiga patienter, tänker man sig, driver på utvecklingen genom en ökad förskrivning. Inom ekonomisk teori brukar man tala om ”collective action”-problem, där de enskilda personernas handlingar leder till ett resultat som är sämre för alla.
Är det så enkelt att vi patienter kräver för mycket, och läkarna går med på vår vilja? Vid en närmare granskning visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.
Världens väntan på antibiotika from Timbro on Vimeo.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, smittskydd, vetenskap, medicin, forskning, hälsa, läkemedel, folkhälsa, pandemi, antibiotika, antibiotikaresistens
Intressant
