Området kring Motala ström i Norrköping är sinnebilden för Sveriges historia som industrination, från Strykjärnets klassiska siluett till forsens flöde. På senare år blev området alltmer slitet och ruffigt allteftersom väverierna och pappersbruken lades ned eller flyttade. Norrköping verkade bli en del av det svenska rustbelt som spridit sig genom Södermanland och Östergötland, distansierad av sin kreativa lillebror, universitetsstaden Linköping.
Nu är en förändring på gång, som kan bli mer levande än att öppna muséer över fornstora dagar. I år öppnade Visualiseringscenter C i Norrköping i en gammal restaurerad industrilokal bredvid strömmen. Det är Linköpings universitet, Campus Norrköping, som startat upp ett center för den senaste spetsforskningen.
Visualiseringsteknik är en sorts datagrafik för att visa hur data ser ut, ett sätt att tydliggöra och kunna arbeta med datorer lättare. Användningsomådena är stora, överallt där det finns datorer går det att förenkla genom att kommunicera med bilder.
Kameran och datorprogrammet känner igen de ansiktrörelser jag gör, och speglar dem med figuren som härmar mig.
Huvudattraktionen är domen där man visar filmer i 3D, det är spektakulärt, men inte det mest intressanta utsällningsobjektet. Här visas även ansiktsigenkänningssystem, medicinska visualiseringssystem, datortomografi, interaktiva väderkartor, stjärnhimleni datagrafik och visualiseringar av mönster på internet. Konstutställningen Ocus Pokus visar hur vårt öga fungerar, och hur våra sinnen försöker att skapa upp mönster av rörelser, även där de inte finns.
Jag genomför en virtuell obduktion av en kvinna, vars kropp har skannats in.
Visualiseringscentret C är inte bara en nöjespark, här sitter också forskarna från Linköpings universitet och näringslivet och designar hur vi i framtiden kommer att kommunicera med datorer. Exempelvis utvecklas nu fotografering i 360 grader,bland annat för IKEA. Det går att spara ljusförhållandena på en och plocka fram samma plats igen och spela in flera olika filmer i samma miljö. Trenden går mot att vi kommer att peka och röra mer än att skriva och räkna.
På det virtuella obduktionsbordet kan jag visualisera flera lager av information. Här tittar jag under huden på kvinnan och ser hur hennes muskler är kopplade till skelettet. Ett utmärkt sätt för en obducent att kunna undersöka, utan att behöva ha tillgång till kroppen.
Läs även andra bloggares åsikter om visualisering, datorteknik, norrköping, innovation, forskning, it, vetenskap, teknik, datagrafik
Intressant
Nu är en förändring på gång, som kan bli mer levande än att öppna muséer över fornstora dagar. I år öppnade Visualiseringscenter C i Norrköping i en gammal restaurerad industrilokal bredvid strömmen. Det är Linköpings universitet, Campus Norrköping, som startat upp ett center för den senaste spetsforskningen.
Visualiseringsteknik är en sorts datagrafik för att visa hur data ser ut, ett sätt att tydliggöra och kunna arbeta med datorer lättare. Användningsomådena är stora, överallt där det finns datorer går det att förenkla genom att kommunicera med bilder.
Kameran och datorprogrammet känner igen de ansiktrörelser jag gör, och speglar dem med figuren som härmar mig.
Huvudattraktionen är domen där man visar filmer i 3D, det är spektakulärt, men inte det mest intressanta utsällningsobjektet. Här visas även ansiktsigenkänningssystem, medicinska visualiseringssystem, datortomografi, interaktiva väderkartor, stjärnhimleni datagrafik och visualiseringar av mönster på internet. Konstutställningen Ocus Pokus visar hur vårt öga fungerar, och hur våra sinnen försöker att skapa upp mönster av rörelser, även där de inte finns.
Jag genomför en virtuell obduktion av en kvinna, vars kropp har skannats in.
Visualiseringscentret C är inte bara en nöjespark, här sitter också forskarna från Linköpings universitet och näringslivet och designar hur vi i framtiden kommer att kommunicera med datorer. Exempelvis utvecklas nu fotografering i 360 grader,bland annat för IKEA. Det går att spara ljusförhållandena på en och plocka fram samma plats igen och spela in flera olika filmer i samma miljö. Trenden går mot att vi kommer att peka och röra mer än att skriva och räkna.
På det virtuella obduktionsbordet kan jag visualisera flera lager av information. Här tittar jag under huden på kvinnan och ser hur hennes muskler är kopplade till skelettet. Ett utmärkt sätt för en obducent att kunna undersöka, utan att behöva ha tillgång till kroppen.
Läs även andra bloggares åsikter om visualisering, datorteknik, norrköping, innovation, forskning, it, vetenskap, teknik, datagrafik
Intressant
