tisdag 11 december 2012

Marknaden, ett beräknande monster?

Hela världen håller andan, hur ska aktiemarknaderna utvecklas? Fortsatt fritt fall eller en återhämtning? Det förvånar inte att även finansmagnater är rädda, marknaden har blivit ett monster som de inte har kontroll över. Det är den algoritmbaserade handeln som har förändrat börsen. Börsrobotarna sprider rädslan om att människor inte längre kan hänga med.

Felix Salmons klassiker i Wired om David X. Li, blev förgrundsartikeln om kvanteran. Lis modell använde historiska priser snarare än data från marknaden för att förutse risken att ett visst lån inte betalades tillbaka. Datorprogrammen styrs av sina inprogrammerade parametrar. I enlighet med dessa riktlinjer så undviker de osäkerhet, att risk inte kan beräknas. De säljer av aktier när de närmar sig en viss kurs.

Räntan på amerikanska statsobligationer faller då statliga regleringar tvingar många av de väldiga institutionella placerarna, som försäkringsbolag och pensionsfonder, att hålla ett högt genomsnittligt kreditbetyg på sina placeringar. När deras stora innehav i amerikanska statsobligationer nedgraderas från AAA till AA+ så måste de sälja ut en massa obligationer med lägre rating och köpa obligationer med högre rating för att kompensera den genomsnittliga kreditgraderingen.

Frågan är hur mycket vi skulle ta kreditvärderingsinstituten på allvar längre efter deras tidigare fadäser? Regleringarna har hållit kvar deras betydelse.

Då försäljningen sker datoriserat sker den snabbare, och resultatet av svängningen blir att än fler står och försöker sälja sina obligationer. Då faller förstås priset.



Borde man inte förbjuda datorernas snabba avslut? Dra ned på tempot? Det kommer inte åt de ekonomiska problemens orsaker. Varför tar börsen så stora och komplexa risker? Kapital har pressats till stora anonyma institutioner, som för pensionssparande, istället för att vi får sköta om det egna kapitalet. Då är många småsparare mer riskundvikande ombudskapitalisterna.

Det statliga inflationsskapandet har skiftat från tryckpressvarianten (med hög inflation som syns i butiken) till att öka kreditmängden genom att alltid lägga räntorna för lågt och därmed skapa upp bubblor och skuldsättning. Det har drivit på utvecklingen av en kapitalism som inte längre är intresserad av att producera eller innovera.

Datoriseringen och matematiken har förändrat vårt förhållningssätt till aktiemarknaden. Men det är snarare en bättre kunskap om informationssystem vi behöver, och självfallet tänka igenom vad vi vill uppnå med algoritmerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...