måndag 28 december 2015

En Nobel doft

Jag fick tillfälle att intervjua Nobelpristagaren Linda Buck om hennes forskning. Läs mer i intervjun En Nobel doft för Medium den 28 december 2015.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 26 december 2015

Algoritmen som bestämmer, den gömda koden

Var går gränsen för vad en algoritm kan bestämma över? I Kina är de redan på väg att bli en del av det politiska systemet. Kombinationen av själv-lärande algoritmer och Big data, gör dem till oerhört kraftfulla verktyg. Men det är långt ifrån alltid klart vem som har kontroll över dem.


Programserien Den gömda koden intervjuar mig i Sveriges Radio P1 den 26 december 2015

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 24 december 2015

Finna Dolda Ting och Äventyrsspel

Ett eget försök, Cities on the Edge

Två intressanta böcker att tipsa om är Äventyrsspel- bland mutanter, drakar och demoner Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson samt Finna dolda ting, en bok om svensk rollspelshistoria av Anna-Karin och Daniel Linder Krauklis.

Äventyrsspel handlar om det företag som startade upp och spred rollspelshobbyn i 80-talets kommunalgrå Sverige. Genomslaget var enormt även jämfört med större marknader som Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Finna Dolda Ting är mer av anekdoter berättade av hobbyns utövare och spelens skapare om hur hobbyn tidigt kom över från USA, drabbades av några av de första moralpanikerna och sedan av den digitala revolutionen. Roll- och konfliktspel fick konkurrens av dataspel, DVD-filmer, levande rollspel, samlarkortspel och en ständigt större flod av populärkultur. Det inte minst då medierna öppnades upp

Hobbyn är inte historia. Föreningen Sverok har idag höga medlemssiffror. Organisationssverige främjar höga medlemssiffror för att betala ut bidrag, men självfallet har faktiskt många personer roll- och konfliktspel som hobby. Det är fullt möjligt att böckerna kan ge hobbyn en viss skjuts framåt.

Böckerna är till för att tilltala nostalgin i läsarens egna erfarenheter, de är inte avsedda att vara avhandlingar i sociologi. Ändå går det att se att hobbyn passade väl in som förberedelse på den tjänstesektor och IT-bransch som började att ta en första form under det sena 80-talet. Det var många nya färdigheter som behövdes av samarbetsförmåga, informationsbearbetning, språkkunskaper, kommunikationsfärdigheter, projektledning, inlevelseförmåga och innovation. Hobbyn kunde erbjuda en kontakt med de färdigheterna vilket den svenska skolan inte alltid förmådde.

De flesta spelade för att ha roligt, om inte annat för att alternativen som enhetssamhället förespråkade var tjeckoslovakisk dockteater på TV eller de alltmer professionella och därför exkluderande politiska ungdomsförbunden, idrottsrörelserna och nykterhetsrörelserna. 

Popkulturen har i Sverige alltid kommit i kläm mellan kulturvänsterns stelbenta alternativ och bibliotekshögerns räddhågsna konformism. Roll- och konfliktspelen var en av de första och största populärkulturella massrörelserna och har gett en prägel på utövarnas liv.

Moralpanik har sedan dess blivit något av vardagssysselsättning. I brist på annat har många byggt en identitet på kränkthet och främlingsskap inför samtiden, men vi diskuterar sällan vad denna samtid innehåller. Några av de strömningar som idag utgör grunden för samtiden skapades faktiskt upp i båset på ett värdshus för länge sedan när en trollkarl plötsligt klev fram och erbjöd 10.000 silvermynt för att stjäla en drakskatt.

Frågan är vilken företeelse i popkulturen som innovationssamhället kommer att präglas av?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

söndag 20 december 2015

Dystopi för AI, om vi själva väljer det


Vi har ett problem med att endast de existensiella riskerna med Artificiell Intelligens diskuteras. Nästan så att AI har blivit en domedagsmaskin. Det är inte bara AI utan vi har sett det i rädslan för robotarnas frammarsch, experimenten med Higgs bosonen och nu även för CRISPR.

Rädslan för gentekniken har funnits länge, se vidare i boken Som egenmäktiga gudar. Vi har sett tillämpningar i laboratorier med CRISPR, men det är inte samma sak att göra förändringar av en jästsvamps genom och en människas.

Debatten har funnits länge och beror ofta på att både optimister och skeptiker ger tekniken i sig ett moraliskt värde. Berättelsen om Ikarus handlar nog mer om att pappa Daidalos borde ha förklarat noggrannare varför det är dåligt att flyga med vaxvingarna nära Solen, snarare än övermod och hybris. Tekniken förstärker tendenser som redan funnits där. Tekniken blir därför en symbol för trender i samhället, snarare än ett fokus för vad man vill genomföra med tekniken.

Om ser till Artificiell Intelligens eller gentekniken i sig, så är kärnvapnen fortfarande farligare. De farliga tillämpningarna är betydligt mer sannolika, då tekniken redan finns, än den hypotetiska användningen av tekniker vi inte riktigt sett början på. Snarare lägger vi ned för lite tid på att se vilka negativa effekter som en möjlig teknik skulle kunna lösa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 14 december 2015

Framtiden och dess fiender, från science fiction till politisk vardag


Det vinnande argumentet i en svensk politisk debatt brukade vara att bjuda över sin politiska motståndare i anslag som partiet skulle fördela.

Den gamla politiska debatten om förvaltning av fördelning, har ersatts med en malande och kränkt debatt om migration och identitetspolitik som utesluter andra samhällsfrågor som inte diskuteras genom den linsen. Det beror på att de debatterna varit förhållandevis lätta att bygga en karriärplattform på, men också på att den politiska kartan har förändrats. De gamla politiska frågorna har åldrats. Flera har skrivit förtjänstfullt om läget, som boken Permissionless innovation av Adam Thierer och Johan Norbergs samtidskildring Leva och låta dö.

Vi lever nu i den politiska omvärld som Virginia Postrel beskrev år 1998 i boken The Future and its Enemies (svensk översättning 1999, Framtiden och dess fiender) förklarar Bård Standal i en mycket intressant artikel i norska Dagbladet.

Standal pekar på frammarschen av genteknik som förändrar förutsättningarna för det mänskliga tillståndet, delningsekonomin, Big Data och automatisering. Teknikkonvergenser sker när genteknik, robotik, informationsteknik och neuroteknik alltmer går ihop. Till detta bör man lägga till globaliseringens genomslag och stora geopolitiska förändringar.

Då ser vi de politiska riktningar som Virginia Postrel tog ut. Det finns en sida där delar av reaktionär höger och vänster alltmer liknar varandra, i en rädsla för en mångtydig och flytande framtid. En annan sida, teknokraterna, vill försöka styra och kontrollera utvecklingen.

Logiken behöver inte hålla ihop, “invandrarna tar alla jobben och de lever alla på bidrag”, det viktiga i argumentet är att något har förändrats jämfört med de förväntningar som fanns på att morgondagen skulle se ut som gårdagen, i mer idealiserad bild. Det är en vision av försiktighet, begränsningar och låga ambitioner. Hur vi inte ska förlora det vi har, inte hur vi ska få det bättre. Någon borde ta kontroll och återställa samhället till hur det var tidigare, i Sverige oftast till den tid som landet uppfattades som betydelsefullt och framgångsrikt. Problemet är att många förändringar inte berott på en aktiv politik, utan många små anpassningar till omvärldsförändringarna.

Dynamisterna ser istället att det är människorna som är lösningen och experimentets viktiga roll. Det är inte fråga om en rörelse. Dynamisterna går inte att samlas, skolas och slussas i ett ungdomsförbund eller en skribentskola. Det är mer av en politisk strömning där människor kan kalla sig höger eller vänster beroende på vilka frågor som råkade intressera dem när de blev politiskt engagerade. Då det är det också svårare att sammanfatta i ett punktprogram med riktigt bredast möjliga uppslutning. Då de är lösningsorienterade så faller de utanför hejarklackarna vilket blockerade dynamisternas “marsch genom institutionerna” på 00-talet. De traditionella organisationerna såg dem ofta som “loose guns”.

Det finns anledning att vara mycket orolig inför framtiden. Många var rädda efter det röda 70-talet att Sverige skulle vara förlorat för fria människor och fria marknader. De politiskt hotfulla krafterna på den tiden var inte i närheten av de mandat som Feministiskt Initiativ, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kunnat samla inflytande från. Än värre är tippningen i debatten det lyckats åstadkomma i reaktionärernas och teknokraternas favör. Standal har rätt i att socialstaten inte längre omdebatteras av högern och även vänstern förstår att mer pengar till staten inte är lösningen på alla problem, men det har skapat en rädsla för nya idéer överhuvudtaget. När idéer alltmer tryter inför förändringarna blir det svårare för partier och organisationer att artikulera vad man vill. Då blir man beroende av enskilda personer.

Den krämiga cappuccinon i borgerligheten slog över i grevekonservatism. Många engagerade sig mer från början för att man tyckte illa om socialismen än för att man skulle gilla frihet och marknadsekonomi särskilt mycket. Standal sätter fingret på att omständigheterna av socialismens styrka (i vare sig socialdemokratisk eller marxistisk-leninistisk skepnad) ledde till snart hundra år av kärlekslöst resonemangsäktenskap mellan liberaler och konservativa.

Det som bröt resonemangsäktenskapet i Sverige var de konservativa och Standahl fångar läget väl. De nykonservativa grundar sin konservatism på en känsla av främlingsskap för samtiden och kränkthet, inte på nationalkänsla eller historiens traditioner. Det gör den nya konservatismen långt mer benägen att styra och omforma “den lilla sfären” även av det familjeliv och civila samhälle som inte passar i deras sköra idealbilder.

Bård Standal ger även svenska läsare en viktig påminnelse om hur samtidens politik har omformats.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 12 december 2015

Fokus Gruvindustrin

Läs om gruvindustrins automatisering och miljöförutsättningar i Fokus Gruvindustrin i Dagens Industri den 2 december 2015.

  • I Miljöarbete i gruvans alla faser är en nödvändighet diskuteras förutsättningarna för gruvdrift. Gruvdrift påverkar miljön i vatten, sediment, jord och biota, men de största miljöskadorna är direkt relaterade med historisk gruvdrift. Med ett systematiskt miljöarbete under såväl som efter gruvans livstid och modern driftteknik, kan emellertid gruvnäringens miljöpå­ verkan minska och miljön återställas efter gruvans livstid.
  • Profilintervjun med Peter Burman på Boliden handlar om hans arbete med automatiseringen av gruvindustrin. Som projektledare för Gruvautomationsprogrammet vid Boliden och aktuell med pilotprojektet för utveckling av 5G­-tekniken i gruvor, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, PIMM berättar han om att det är möjligt att läsa mejl 1.000 meter under jord, om gruvans framtida robotar och svarta låda, samt hur intresset för gruvan och gruvteknik föddes.
  • Automatisering länkar samma gruvan beskriver de senaste riktningarna inom utvecklingen. Genom att öka produktiviteten och förbättra säkerheten för personalen med automatisering stärks konkurrenskraften. Fler maskiner kopplas mot varandra i ett ”sakernas internet”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

torsdag 3 december 2015

Geek Heresy takes a shot at silver bullets


It is not a question of more or less technology, rather about what technology should amplify or suppress in order to promote people’s aspirations. I review Kentaro Toyama's "Geek Heresy" in People Before Tech – Social Change & Digital Empowerment at Netopia on December 2nd 2015.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 2 december 2015

Nobelpriset, var är kvinnorna?

Nej, det blev inte några kvinnliga vinnare av Nobelpriset i fysik i år. Den senaste kvinnliga vinnaren är Maria Goeppert-Mayer som vann 1963. Goeppert-Mayer blev den andra kvinnan som vann fysikpriset, den första var Marie Curie som vann 1903...

Varför är det så få kvinnor som vinner Nobels fysikpris? Troligen en tidsfråga, som Matt Pertronzio skriver. Det finns få kvinnor på fältet till att börja med. Idag är fortfarande bara omkring 10 procent av fysikprofessorerna vid amerikanska och brittiska universitet kvinnor. Det har skett förändringar men långsamt, även jämfört med andra naturvetenskapliga grenar som t.ex. kemi.

Nobelprisvinnare är äldre forskare, särskilt vid vissa mycket prestigefyllda och tidigare välrepresenterade universitet. Dessutom har medelåldern bland pristagarna ökat, så det är ofta fortfarande upptäckter från 1970-talet som får priset.

Visst, som artikelförfattaren tar upp, så är inte Nobelpriset ett pris för lång och trogen tjänst. Det ska vara en bra upptäckt, men idag så kommer inte de stora upptäckterna tidigt i forskarkarriären. Nobelprisklassen kommer i medelåldern, sedan ska forskaren vänta in att Nobelpriskommittén hänger på i forskningens utvecklingslinje.

Wolfpriset i fysik brukar vara en bra temperaturmätare på vilka som kommer att få Nobelpriset. Tittar vi på de senaste vinnarna kommer vi inte se kvinnliga Nobelpristagare än på några år.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 25 november 2015

Flyktingströmmen fortsätter genom våld och förtryck


Flyktingarna fortsätter att komma, oavsett vilka nivåer och hinder som Europas stater försöker lägga upp. Vad beror det på?

Många för fram tanken att det beror på befolkningstillväxten eller att det klimatförändringar som ligger bakom.

Det undrar jag, enligt FN så kommer 62 procent av flyktingarna till Europa i år från tre länder: Afghanistan, Eritrea och Syrien. Det är två länder i inbördeskrig och ett som är Afrikas Nordkorea (läs Paul Frigyes om Eritrea).

Här brukar det anföras att länderna sett en snabb befolkningstillväxt, som att Syrien gått från 4,5 miljoner invånare för trettiotalet år sedan till 22 miljoner nu. Fast den befolkningstillväxten avtog före Arabvåren. Det kan jämföras med Etiopiens snabba befolkningstillväxt, där invånarantalet nu är tätbefolkade 90 miljoner. Fast det kommer inte så många människor från Etiopien då landet länge haft en BNP-tillväxt på 10-12 procent och alltmer industrialiseras.

Afrika är en väldig kontinent men befolkningen kommer enligt FN att toppa år 2050 på 2,4 miljarder människor. Det är mindre än Kina, Indien och EU tillsammans. HIV och Ebola är på tillbakagång och i kombination med tillväxt behövs inte lika många barn.

Det som verkligen driver på människor att fly är krig, brutala diktatorer och mycket dålig ekonomisk politik. Sådana problem löser man inte i en handvändning, men det visar att flyktingsströmmar är något som kan påverkas av bra idéer. Det ligger inte ödesbestämt i något som är ännu svårare att påverka.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 23 november 2015

Poänglösa Paris i terrorns skugga

Efter så många misslyckanden, så vill man inför COP21 i Paris göra ett avtal så säkert som möjligt. Terrordåden den 13 november har förstås satt mötet i larmberedskap, fast det mesta har egentligen redan underhandlats tidigare.

NIC-länder och utvecklingsländer kommer att stå för mer än fyra femtedelar av koldioxiden under det här århundradet. Indien och Kina tänker inte börja att riskera sin industriella utveckling, och har satt hårt mot hårt att USA och EU nu måste samla ihop pengarna till att börja betala 100 miljarder dollar om året i bistånd efter 2020. Läget för fonden är skakigt för både USA och EU är finansiellt pressade. Trots president Barack Obamas tal om hur viktigt mötet i Paris är, så märks det på utrikesminister John Kerry att USA inte är entusiastiskt över att börja betala. EU säger sig vara villigt att minska sina utsläpp med 40 procent till 2030, men bara på villkor att avtalet i Paris skulle lagligt bindande för alla länder. EUs nya medlemsländer i Östeuropa är fortfarande beroende av kolkraft för sin energiförsörjning och bakom kulisserna splittras EUs politik upp alltmer.

Hellre än att sätta fasta begränsningar av utsläppen av växthusgaser, har varje nation uppmanats att lägga fram sin egna föreslag om hur de ska nå sänkningar för ett mål de satt själva. Summan av dessa nationella förslag anses vara ett "avtal".

När det gäller Kina, med världens största utsläpp, är åtagandet i form av att man ska minska sina utsläpp när man nått topp omkring år 2030. Indien har inte ens engagerat sig som ännu. Det är en minoritet av de totalt 194 länder som åker till Paris som har stora utsläpp. De flesta länder har väldigt låga CO2-nivåer då de är fattiga utvecklingsländer.

Så det blir en överenskommelse i Paris, men den betyder väldigt lite. En negativ aspekt av att sätta mål är att beslutsfattare fokuserar på att möta dem utan att ta hänsyn till helheten.

Problemet med klimatpolitiken EU valde var att åtgärderna pekade ut hur mål skulle uppfyllas för förnyelsebar energi. EU ställde inte upp ett vettigt regelverk för att låta marknader och innovation lösa problemen. Fossila bränslen skulle göras så dyra att ingen skulle vilja använda dem, men EU glömde att om alternativen inte finns så kommer industri och samhälle fortsätta använda fossila bränslen. Elräkningarna och priset på bränsle stiger, och finns inte alternativet blir man tvungen att köpa ändå, om man inte kan flytta dit billigare energi finns.

Problemet är också att debattörer som Naomi Klein och andra har låst debatten till att handla om revolutionär samhällsomvandling, en enda möjlig lösning, inte om kostnadseffektivitet och teknik. För i händelse av att de mer extrema klimatscenarierna inte inträffar, skulle det finnas mindre anledning att oroa sig över bortkastade pengar och förlorade möjligheter. Det inte minst i en värld som balanserar på en mycket allvarlig skuldkris och marginalerna inte är särskilt stora.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 18 november 2015

Mass monitoring provides a false sense of security

Terrorism is by the nature of its rarity very difficult to battle with data mining and mass surveillance.

In Spiked! on November 18th 2015 I write about Why mass surveillance misses terrorists.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 13 november 2015

Fog computing, sakernas internet går från molnet till dimman


DLD Tel Aviv är Israels internationella teknikkonferens. I september kunde man bland konferensens hundratals startups, riskkapitalbolag och affärsänglar man ana framtidens trender. En viktig trend är molnets nästa steg, att bearbetningen av dataflöden börjar hamna närmare användarna.

Jag förklarar trenden i artikeln För internet of things är det bättre med dimma än med moln i TechWorld den 13 november 2015.

Dagens moln har problem med en ständigt växande trafik, vilket minskar både bandbredd och nätverkskapacitet. Fog computing kan underlätta ökad mobilitet och sakernas internet genom att uppmärksamma problemet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

lördag 7 november 2015

När bilen styr sig själv

Idag har en större andel av befolkning kört en bil än som någonsin hade ridit en häst i början av 1900-talet. Bilen blev inte bara en annan sorts häst och vagn, och även något mer än cykeln som ökade människors räckvidd lokalt. Bilen blev ett transportsätt som omvandlade samhället, stadskulturen och ekonomin. Från orörlighet till kontinental räckvidd.

Någonstans på 1980-talet verkar den människostyrda bilen nå sin höjdpunkt. Förarens förmåga är lika viktig som bilens teknik. Det är körkortens och bilkulturens era. Sedan blir körningen utan säkerhetssystem, GPS och hjälpmedel för svår och bilkulturen färgas av nostalgi. Bilsalongernas tjusning finns inte riktigt där längre.

Så sedan en tid så görs inte föraren medveten om alla data som bilarna faktiskt samlar in om körningen. Mätare blir inte mer komplexa för att föraren ska kunna fatta besluten fullt ut, de extrapolerar och sammanfattar. Det påverkar även transporterna. Trafik- och väderdata, navigering, uppkoppling till resten av trafiken genom appar som Waze har förändrat relationerna för gott.

Den genomsnittliga bilens förmåga överstiger allt mer den genomsnittlige bilförarens. Nu börjar tekniken överstiga den genomsnittliga väginfrastrukturens.

Bilen som tjänst är ännu inte här. Dagens tröskel för självkörande bilar är troligen infrastrukturen runt om bilen, att den smarta bilen inte har en tillräckligt smart teknisk miljö runt om sig.

Den första stora striden om de självkörande bilarna är förstås juridisk om ansvarsfrågorna, den andra stora striden är kulturell för att finna en balans mellan människan och maskinen. Kommer vi att bygga om vårt samhälle för att passa de självkörande bilarna eller anpassa dem till oss? Det första alternativet, givet bilarnas relativt låga förmåga till en början, verkar mest troligt. Människor anpassar sig lättare.

Då försvinner bilen som hobby, självförverkligande eller flykt. Möjligen finns den kvar på körbanorna och i motorsporten, men Formel 1s stora dagar med Ronnie Peterson, Niki Lauda, Mario Andretti, Gilles Villeneuve eller ens en Ayrton Senna känns avlägsna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 31 oktober 2015

Skapa opinion på stället


Föreningen Vetenskap och Folkbildning har kommit med en opinionsundersökning som blev kattmynta för journalister, att människor med alla möjliga partisympatier kan ha ovetenskapliga åsikter. Det finns frågor kring vetenskapligheten i studien. Jag ser den som en illustration av offentligheten är för okritisk mot opinionsundersökningar och vad de kan säga.

Undersökningen har något tusental respondenter. Problemet är att svarsfrekvensen i opinionsundersökningar minskat så mycket på 2000-talet. Mer än hälften av dem som kontaktas av opinionsundersökningsinstituten svarar inte alls eller svarar bara på vissa frågor. Då måste man arbeta med mycket osäkra kompensationer för att förstå siffrorna och hur avvikande icke-respondenterna har varit.

Det ger inte en representativt urval. En del undersökningar låter respondenterna registrera sig själva, vilket bäddar för ordentligt missvisande undersökningar.

Då många människor är beroende av medierna för att bilda sig en uppfattning om vad som anses vara "allmän opinion" är opinionsundersökningarna av avgörande betydelse.

Ofta har de svarande inte en aning om vad de tillfrågas om, och de har sällan rätt om någon komplicerad fråga förutom av slump.

Skälet är att många svarande skapar sig en opinion på stället, vilket leder mig till slutsatsen är opinionsundersökningarnas syfte numer inte handlar om att mäta en offentlig opinion utan om att skapa den.

Faran med “SIFO-kratin” är att den ger okunskap en legitimitet i den offentliga debatten då det är billigt att ha en okunnig åsikt relativt att ha en som är insatt i frågan. Tyckandet tar heller inte fram ny och djupare kunskap om sakfrågan.

Då tempot är rushat för opinionsundersökningarna är det nog bara en from förhoppning att företagen skulle fråga respondenterna om deras förkunskaper. En sak de skulle kunna göra oftare är att ge frågor som innehåller information, villkor och svarsföljder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 27 oktober 2015

Gamification, game over?


Spelifiering, handlar om att använda dataspelens logik och motivationer för att utveckla programvara eller arbetsuppgifter. Tanken är att leken gör jobbet lättare. Det var omkring år 2011 som spelifieringen började omtalas som en ny trend, exempelvis med hur företag använde dataspel för att utbilda ny personal. Nike+ innehåller element av spel för att uppnå digital health.

Fast förhoppningarna att ett kontorsjobb skulle förvandlas till ett parti Angry Birds eller Minecraft har inte slagit igenom under åren. Spelifieringen har gått över kanten på Gartnerkurvan. Just Nike+ är ett av de mest lyckade exemplen med 28 miljoner användare fast Nike+ handlar ju andra sidan om att uppnå motionärens egna mål i jämförelse med andra, inte ett företags mål för dennes prestationer jämfört med andra. Användaren bestämmer vad hon vill göra med Nike+ inte Nike. Går det verkligen att göra samma för ett företags arbetsuppgifter? Kan medarbetaren helt och hållet sätta upp sina egna mål? Det går väl till en viss gräns, bättre i en del branscher.

Det handlar om mer än bara design, det handlar om att dataspel ju allt som oftast är till för att roa. Gamification handlar om att på ett bra sätt visa personalen vad som är ett bra beteende på arbetet, samtidigt som det lämnar ett utrymme för att experimentera och hitta nya idéer. De stora skillnaderna i motivation betyder stora skillnader i spelupplevelse.

I slutändan är det troligt att spelifiering blir en viktig del av arbetslivet, men inte på grund av spel i sig, utan därför att alltfler yngre medarbetare ser datamiljön som det självklara sättet att interagera med allt. Språket och begreppsvärlden från dataspelen blir alltmer naturlig för dem. Då kommer speldesign helt enkelt ersättas av bra arbetsergonomi och utformning av arbetsuppgifter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

fredag 23 oktober 2015

Israel: from ‘start up’ to ‘scale up’ nation


Israel has more companies on the fast growing NASDAQ exchange than any country except the US and China. At the DLD Tel Aviv conference it is clear that Israeli high-tech is booming: in the first six months of 2015, activity rocketed as start up raised $1.64bn. Follow me to Tel Aviv in Israel: from ‘start up’ to ‘scale up’ nation and learn more about the challenges for the future.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 22 oktober 2015

Afrika, en förlovad kontinent för FinTech?

"Vi behöver banktjänster, men inte längre banker" har IT-miljardären Bill Gates sagt. Finansiell teknik, eller FinTech, kan ge honom rätt, särskilt i Afrika där mobilt internet ger miljoner människor tillgång till finansiella tjänster.

Läs mer i Om sex år har alla i Afrika en mobil plånbok i OmVärlden magasin den 22 oktober 2015 om hur FinTech omvandlat Afrikas finansiella system.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 21 oktober 2015

Marty McFly och tillbaka till vilken framtid?


Den 21 oktober 2015 har blivit ett lika ikoniskt datum som den 21 december 2012 (då mayakalendern förutspådde att världen skulle gå under). Det var det datumet som karaktären Marty McFly (spelad av Michael J. Fox) reste till i filmen Tillbaka till framtiden 2.

Den 21 oktober 2015 var en popkulturell bild av framtiden sedd från 80-talet och sedan blivit den ikoniska nära framtiden för den generation som såg Tillbaka till framtiden-trilogin. En framtid som var relativt nära, så nära att biobesökarna kunde tänka sig att de själva levde i den som vuxna.

Marty McFlys amerikanska år 2015 är inte socialt annorlunda än filmens 80-tal. Det går att göra en framtidsprojektion om 2040-talet som fortfarande antar att Sverige finns kvar och har landsting, samtidigt som man antar att informationstekniken gör stora framsteg.

Robert Zemeckis film går ju in för komiska poänger och igenkänning (faxmaskiner och japanska företagsuppköp) men pekar ändå på ett problem som ofta präglar framtidsutsikter; vi tror att framtiden är mer av samma.

Därför missar också filmerna inte bara på vilka prylar som skulle finnas, utan också vilka framtider vi anser vara möjliga (jämför med filmen Tomorrowland). Främst gäller det de omvälvande effekt som informationstekniken har fått på vardagen. Troligen kommer vi ta lika mycket fel om 2040-talet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 8 oktober 2015

Biohacking och bioetik, så skapas framtidens människa

Hur påverkas samhällsetiken av den snabba utvecklingen inom bioteknik? Föreningen Människa Plus och Statens Medicin-Etiska Råd samtalar om biohacking och morfologisk frihet på Epicenter i Stockholm.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 2 oktober 2015

Fokus Kompetensutveckling

Universitetet för arbetslivet. Högskolor och universitet utför utbildningar på uppdrag av en utomstående beställare från näringslivet eller från den offentliga sektorn.

E-learning – tillgänglig och engagerande. Interaktiv utbildning har länge varit omtalat. För något år skulle MOOC-kurser ställa universiteten på huvudet. Nu övervinns tekniska problem och kursdeltagarnas engagemang förbättras.

Företagskultur är ett viktigt sätt att attrahera och behålla talanger, även jämfört med lönen. Då behövs ett tydligt kompetensutvecklingsarbete. I artikeln Kompetensutveckling och företagskultur intervjuar jag Mattias Segelmark, HR-chef på 3.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 29 september 2015

BioJam: transhumanister vs. Statens Medicin-Etiska Råd


Hur påverkas samhällsetiken av den snabba utvecklingen inom bioteknik? Transhumanisterna i Människa Plus och Statens Medicin-Etiska Råd diskuterar på Epicentre Stockholm den 6 oktober kl. 19.00-22.00

För transhumanisterna: Waldemar Ingdahl om morfologisk frihet och doktrin. Linus Petersson om åldrandet och vad åldrandeforskningen borde leda till. Hannes Sjöblad om biohacking och demokratiseringen av bioteknik.

Från Statens Medicin-Etiska Råd: ordförande Kjell Asplund samt ytterligare experter om rådets uppdrag och kommentarer till transhumanismen.

Välkommen till ett samtal om biohacking och morfologisk frihet hos Människa Plus tillsammans med representanter för Statens Medicin-Etiska Råd. Anmälan till evenemanget sker via den här länken senast den 5 oktober.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 27 september 2015

Magasinet Neo, en souvenir och en reflektion

En skiss till en ny människokropp för artikel i Magasinet Neo nummer 2/2013
Så kom beskedet att Magasinet Neo läggs ned, nästa nummer blir det sista. Det är inte ett ovanligt besked i mediesverige när annonser och prenumerationer sviktar för alla sorters publikationer.

Uppstarten var mycket ambitiös, det skulle bli en djupare journalistik som gjorde användning av webben. Jag var något skeptisk till en tidning på papper, år 2006 var webben mindre men expanderade kraftfullt. Bloggosfären hade då sin storhetstid och det starkaste borgerliga varumärket var den digitala tidskriften Smedjan som precis lagts ned. Smedjan hade i sin tur räddats från nedläggning just genom att bli en de digitala pionjärerna år 1997. Det var svårt att finansiera två publikationer för Stiftelsen Fritt Näringsliv, särskilt med de nya kostnaderna för papper och distribution som Neo innebar.

Nicklas Lundblad gav mig det första uppdraget, att skriva om rymdfarten och möjligheterna för mänskligheten att åter ta sig ut i världsrymden. I november 2006 höll Elon Musk på att etablera sig som ett stort namn och SpaceX började nå en större publik. Rymden var inte längre "flaggor och fotavtryck" utan allt mer av handfasta uppdrag och affärer. Min artikel Tillbaka till rymden på Neos webbsite kom precis innan Christer Fuglesang blev den förste svensken i rymden. Inte nog med att rymdfarten lyftes som ämne, det gick också att ta upp en liberal rymdpolitik som gick på tvärs mot de gamla revirstriderna mellan Rymdstyrelsen och ESA. Dag Kättström som täckte rymdfärden för Svenska Dagbladet hakade på och tog upp debatten. Det var viktigt att Kättström och jag debatterade, att det fanns två sidor med olika idéer om hur rymdfart borde gå till, gav debatten en konstruktiv spänst. Jag skrev artiklar i Aftonbladet, Corren och The Local och gjorde ett framträdande i Sveriges Radio P4 Extra. ESA och Rymdstyrelsen blev så glada över att samhällsdebatten fick fart att jag blev inbjuden som gäst till deras vandrande utställning på Sergels torg för att se det första försöket att skjuta upp rymdfärjan som misslyckades. Sveriges Television bjöd in mig till direktsändningen av det nya startförsöket för att debattera med bl.a. dåvarande utbildningsministern Lars Leijonborg som nog var mest inställd på en PR-vinst för svensk rymdfart snarare än en hård politisk debatt. Sett i backspegeln så har ju New Space verkligen förändrat rymdfarten. Det en är omvälvande process, där också fler länder som Kina och Indien deltar i dag.

Min nästa artikel var i nummer 5 för år 2007, då jag besökte den 18nde konferensen om harm reduction, skadereduktionsmodellen, i samarbete med världshälsoorganisationen WHO och FNs HIV-initiativ UNAIDS. Det var alltså fråga om narkotika, knark. Ett alltid känsligt ämne men än mer så i mitten av 00-talet. Redaktören Peter Wennblad tänkte sig nog för när han läste min synopsis, men jag fick möjligheten att visa läsarna hur mycket debatten förändrats utanför Sverige. För att skaka om debatten lite innan artikeln kom ut i Neo skrev jag om skadereduktion i Aftonbladet. År 2007 var metadonprogrammen mindre utvecklade, sprutbytesprogram fanns bara i Lund och Malmö och syftet med dem var mest forskning. Det var mycket kontroversiellt att ta upp frågor om tobak och alkohol i samband med narkotikapolicy. Många aktörer som var för skadereduktion på sitt område var nämligen rädda att sammanblandas med narkotikafrågan. Det svenska snuset visade på ett alternativ till "quit or die" när det gällde cigaretter och rökning, men främst anade politiker exportmöjligheter. Artikeln om snusförnuftet var nog något år för tidigt ute i debatten. I dag omtalas ANT oftare som ett policyområde och marijuanalegalisering är en stor debatt i USA. E-cigaretten upprepar debatten om snus. Skadereduktion finns på samtidens politiska scen, inte minst efter att Portugal några år senare kunde visa på goda utfall för sin politik.

Så blev det en lång paus. Mina artiklar refuserades. Mitt intryck var att frågor om liberalismens relation till teknik, internet, vetenskap, upphovsrätt, ekonomi och samhälle försvann efter FRA-debatten och domen mot The Pirate Bay. Piratpartiet ägde frågan och varje debatt kring framtidsfrågorna gav Piratpartiet en procent till i opinionen. Klimatfrågan och miljödebatten var stängda med en tydlig åsiktskorridor och det var väldigt svårt att utmana där. Neo försökte en gång med en artikel av Hans Bergström.

År 2009 bytte Neo ägare, de öppnade upp nya möjligheter.

Det första uppdraget från redaktör Mattias Svensson var riktigt kul att göra. Min artikel om kriminalteknik och forensisk vetenskap i nummer 6 år 2010 kom då TV-serien CSI var som mest populär. Det finns fortfarande en rätt stor övertro i svenska domstolar om vad tekniken kan och inte kan säga. Det ger skäl att vara orolig för rättssäkerheten. Jag försökte få igång dåvarande justitieminister Beatrice Ask i Expressen. Artikeln ledde till att jag blev bjuden att tala på olika sammanhang om forensik men debatten kom inte riktigt igång. Redan då kunde jag peka på en del allvarliga blundrar i amerikansk kriminalteknik, vilka sedan följts av fler och några allvarliga frågetecken kring vetenskapligheten bakom vissa tekniker. Det har påverkat svensk kriminalteknik också. Nu är frågan vad som kommer att hända Nationellt forensiskt centrum (NFC) när de sedan årsskiftet är en del av den centraliserade Polismyndigheten. 

I nummer 4 år 2011 skrev jag om politiska djur. Artikeln blev mest politisk satir, efter att VD Andreas Ericson uppmärksammat kommentaren om "ivriga bävrar", fast det finns en lite djupare sida om vår samtids syn på det naturliga. 

I nummer 6 år 2011 skrev jag en guide till pengar. Den tar upp fiat-valutornas värde och kontanternas gradvisa försvinnande. Två år tidigare hade en digital valuta, Bitcoin, lanserats av den kryptiske Satoshi Nakamoto. Det har funnits föregångare men Bitcoin har utmärkt sig genom att klara sig så länge. De digitala valutorna och betalningssätten har sedan dess tagit stora kliv framåt men allra mest har de förändrat miljoner människors liv i Afrika genom att förse dem med tillgång på finansiella tjänster som traditionella banker inte hade kunnat ge dem. Fenomen som crowdfunding skulle vara mycket svårare utan de förändringar som skedde i slutet av 00-talet. Det mest spännande med Bitcoin är dess Blockchain, den lär vi få höra om i framtiden.

År 2012 var det 50-års jubileum av utgivningen av boken Tyst vår av Rachel Carson. I nummer 1 gick jag igenom några av Carsons varningar och hur läget ser ut idag. Artikeln är kritisk mot Carson, både för hennes felbedömningar (t.ex. barncancerfallen ökade inte, de blev bara mer märkbara då så många fler barn överlever så länge att några hinner få barncancer) och att problem som fanns gick att lösa genom förhållandevis enkla åtgärder. Kemikaliedebatten finns kvar och dyker upp ibland. Det finns många myndigheter och aktörer som har intresse att driva på den och samhället saknar tyvärr ett bra alternativ till försiktighetsprincipen. Hade jag skrivit artikeln under 2015 hade jag skrivit mer om rationell riskanalys och Big Data.

I nummer 4 år 2012 lyfte jag frågan om försäljningsmonopolet på alkohol. Den amerikanska delstaten Washington avskaffade det året sitt försäljningsmonopol. Washington påminner om Sverige. Klimatet är kallt och fuktigt. Befolkningen är nästan lika stor, även om Sverige är glesare befolkat. Jordbruk, fiske, sågverk och verkstadsindustri som Boeings flygplansfabrik lockade många invandrare från Skandinavien. De tog med sig sin tudelade alkoholkultur av fylleri och nykterhetsiver. Det demokratiska partiet och fackföreningarna hade ett fast grepp om de politiska församlingarna. Washington var därför ett intressant jämförelseobjekt. Systembolaget finns ju kvar i Sverige men monopolets nyfunna kundfokus ställer frågor kring vilka folkhälsoambitionerna egentligen är bakom verksamheten? Verksamheten handlar mer om att få in intäkter från den breda allmänheten än någon speciell linje från den ursprungliga totalkonsumtionsmodellen. Det borde tala för ett nytänkande i alkoholpolitiken, men Systembolaget har ett betydande inflytande över politikerna och som aktiebolag är medborgarnas insyn över denna statliga verksamhet begränsad.

Reservdelsmänniskan i nummer 2 för år 2013 gav mig en fascinerande djupdykning i hur långt tekniken för proteser har kommit. Ännu är det mycket få som vill ersätta en fungerande kroppsdel med en protes, så fantastiskt anpassad är vår kropp av evolutionen att den teknik vi kan skapa inte hänger med. En höftled av ben står emot belastningen från att stå upp mycket bättre än en av titan! Frågan är hur länge det kommer att vara så och redan nu diskuteras hur en människa kan gå bortom det mänskliga.

Sist men inte minst, en av de artiklar som var mest utmanande att skriva. Platsjournalen 2034 för nummer 1 år 2014 är kanske den artikel som kommer klara sig längst in i framtiden. De yrken som jag tänkte ut kan nog vara fel, men tanken om vad som styr arbetsmarknaden en tid framöver och hur arbetet kommer att gå till har en god chans att stå sig.

Det blev mer än nio år för tidskriften, vilket är en lång tid i tidskriftsvärlden. Kanske borde man ha gått över till att vara digital någonstans för 4-5 år sedan och byggt en strategi kring det. Neo lade istället mer uppmärksamhet på papper än man tidigare gjort. Det är lätt att vara efterklok i och för sig. Vänstertidskriften Arena har kunnat göra både papper och webb bra därför att man har resurserna.

Båda ledningarna för Neo hade sina för- och nackdelar i sin politiska linje men än mer har nog nerven spelat roll för Neos öde. Den första redaktionella linjen blev inte så mycket latteliberal som dagspolitisk, då fick inte tidskriften förmågan att gå utanför en smal grupp och engagera fler läsare och därmed en bredare krets annonsörer. Den andra redaktionella linjen breddade sig genom att försöka nå fler i borgerligheten, problemet var det att borgerligheten i traditionell mening inte fanns längre som politisk kraft. Då fick man gå mycket långt in i en fråga där man väckte uppmärksamhet i samtiden, men den uppmärksamheten hade man svårt att kapitalisera på.

De artiklar jag tycker det är mest synd att jag inte fick tillfälle att skriva handlar om Neos ursprungliga tanke, att öppna upp nya idéer och koppla dem till nya identiteter. Det hade varit intressant att ta ett grepp på abstrakta termer som millenniegenerationen och automatiseringen och föra ned dem i vardagen. Det är teman som skulle visa att det går att göra en remix på marknadsekonomin och visa att det går att använda friheten på många olika sätt. Att anknyta till fler snarare än att bygga ett varumärke inåt.

Så farväl Neo och hej till ett mycket mer uppsplittrat och varierat opinionsklimat. Det finns det anledning att vara positiv till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 25 september 2015

Anticipating 2040


I am speaking at Anticipating 2040 - roadmap to sustainable abundance. The one day conference at Birkbeck College in London on Saturday 3rd October will feature eleven speakers who will address aspects of a potential roadmap to sustainable abundance between the present day and the year 2040.

The topic of my speech will be The force of the many: The future of Blockchain, 3D-printing and other decentralized technologies

Läs även andra bloggares åsikter om 

Intressant

torsdag 24 september 2015

Den svarta marknaden på internet

Film- och TV- branschens samarbetskommitté anordnar den 30 september, Film- och TV- näringsdagen 2015, ett seminarium om framtidsfrågorna för branschen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 22 september 2015

Fokus Industri

Utbildning under förändring. Efterfrågan på högskoleutbildade ingenjörer stiger och även på mer praktisk kunskap. Kan högre utbildning och industri samverka för att ge studenterna bättre möjligheter?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 18 september 2015

Fokus Industri

Den smarta fabriken tänker i grupp. Framtidens automatisering handlar om att använda de stora mängder data som en modern fabrik mäter till skapa upp nya affärsmöjligheter för företaget.

Robotarna förbättrar jobben. Robottekniken står inför ett stort genombrott inom industrin, att börja samarbeta med människor.

Additiv tillverkning, är industrin redo? Efter en första hype har det talats mindre om 3D-skrivarna. De ingår i ett större teknikskifte så det är en bara tidsfråga innan de omvandlar tillverkningsindustrin.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 17 september 2015

E-handelns språng, en logistisk utmaning

E-handeln har stigit till cirka sex procent av detaljhandelns totala omsättning. För att ökningen ska fortsätta krävs en allt effektivare logistik. Jag diskuterar i E-handelns språng, en logistisk utmaning med Jörgen Bödmar, VD för e-handelsbolaget Designonline.se samt ordförande i EMOTA, den europeiska branschorganisationen för e-handel och postorder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

onsdag 16 september 2015

tisdag 15 september 2015

Vårdval för Sveriges motor

Vårdvalet stärker patientens rättigheter och förbättrar vården, anser Filippa Reinfeldt. Jag intervjuade det tidigare hälso- och sjukvårdslandstingsrådet i Stockholms läns landsting för artikeln Vårdval för Sveriges motor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 14 september 2015

Vetenskapsrådet och forskningens villkor

Jag diskuterar myndigheten Vetenskapsrådets uppgifter med dess styrelseordförande Lars Anell. Hur ser forskningens villkor ut framöver? Läs mer om förutsättningarna i Vetenskapsrådet och forskningens villkor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 13 september 2015

IIS Anne-Marie Eklund Löwinder

Anne-Marie Eklund Löwinder har flera nycklar till säkerheten på internet. En är rent fysisk och den andra är hennes långa erfarenhet. Jag intervjuar henne i Hon håller internet säkert.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 12 september 2015

Ett hot säger inget i sig självt hur det bäst bemöts


Ett stort problem i samtidsdebatten är att säkerhet jämförs med ett nirvanaläge: att säkerhet inte borde behövas alls. Då väger man inte kostnader rätt. Det finns också ett mått av säkerhetsteater och av överdriven oro. Rädsla brukar sällan basera sig på rationella överväganden. Det är också intressant att lyfta vilka säkerhetsproblem som tidigare inte omtalades.

Något som också saknas är tanken på hur ett säkerhetshot borde lämpligast bemötas. Det är intressant nog långt borta från samtidens debatt som främst verkar handla om att noggrant beskriva att något är farligt för att sedan underhands stärka ett centraliserat säkerhetstänkande. Här möter säkerhetsteorin de politiska värderingarna för att skapa upp en fungerande policy. Alternativet till att bygga tröga system som inte får falla är att bygga sådana som kan anpassa sig till situationen.

Läs mer i Svensk linje, Techworld1, Techworld2, Smedjan

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

torsdag 10 september 2015

Dataskyddsförordningen är du redo?

När EU inför det nya dataskyddet innebär det stora nya krav på hur företagen hanterar personuppgifter. Många är oförberedda, men om företagen gör det på rätt sätt är det här en chans att stärka varumärket, anser experterna. Jag undersöker Digital hållbarhet stärker varumärket utvecklingarna runt dataskyddsförordningen i Digital Teknik den 8 september 2015

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 5 september 2015

Singulariteten är nära, men hur?


Debatten om artificiell intelligens har slagit igenom med stor kraft under året. Efter Nick Bostroms bok Superintelligence har det blivit pinsamt tydligt för många beslutsfattare och intellektuella att man underskattat hur stora förändringarna från superintelligent AI kan komma att bli.

Den tekniska Singulariteten, termen lånades från matematiken och fysiken, och den centrala tanken är när superintelligens utvecklats så finns det en händelsehorisont bortom vilken framtiden blir radikalt annorlunda från allt som funnits tidigare. Den är en teleologisk tanken som funnits, men inte alltid omfattas av transhumanismen.

Plötsligheten i den artificiella intelligensen intåg i samhällsdebatten ledde till en backlash. Stephen Hawking, Elon Musk och andra gick ut varningar som rätt tydligt passade in i mediedramaturgin för att bli det nya klimathotet. En stor existensiell risk men med vaga effekter. Vad de inte räknade med var att värsta möjliga framtid känns rätt skön för många. Det är jobbigt att själv behöva tänka, planera och skapa. Nu är risken att vi kastar ut barnet med badvattnet för att AI, som mördarrobotar, kan låta skrämmande men som forskningen inte är i närheten av. Ett stopp för forskningen riskerar att blockera många viktiga tillämpningar som vi inte ens visste om att vi kunde få.

Vi behöver klokare sätt att närma oss frågan än AI-apokalypsen eller nördarnas paradis, där AI antingen förgör oss eller frälser oss som en digital Jehova. Snarare behöver vi hålla koll på att AIs ofta rätt opersonliga funktioner kommer att förändra omgivningen för mänskligheten långt mer än så. AI är bokstavligen en omänsklig intelligens som byggs på mycket främmande erfarenheter.

Tar robotarna alla jobb och gör människorna onödiga? Svaret är att de kan göra det om vi låter dem göra det för att vi inte utvecklar människan själv. Förslag som medborgarlöner är problematiska dels för att många kommer att svårt att se hur låga deras medborgarlöner kommer att bli och dels för att lösningen känns statisk då den fryser samhället till samtidens läge. Där behövs en långt mer föränderlig inställning. Det finns ju ingen anledning att själv stå stilla i utvecklingen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 3 september 2015

Google, Facebook, Amazon och Apple, IT-branschens jättar?


Den är osäkert att göra en jämförelse av IT-jättarna, det rör sig om företag med stora olikheter. Ändå görs jämförelserna allt oftare, de stora företagens marknader kommer närmare varandra på fler sätt än att Amazon och Microsoft är konkurrenter på molntjänster mellan AWS och Azure.

Det är intressant att jämföra vilka som var jättarna i Web 1.0 med dagens jättar inom Web 2.0 och vilka affärsidéer som är framgångsrika. Google bär den ledartröja som IBM en gång bar. Fast den ledartröjan bärs inte, som vi ser från siffror, av ett så väldigt stort företag. Google är ju mindre än många andra i jämförelsen. När IBM låg i topp för ett tjugotal år sedan, var det dubbelt så stort som de andra IT-företagen tillsammans.

IBM var ett företag som klarade tre stora stämningar från de amerikanska konkurrensmyndigheterna men miste sin dominerande ställning på 90-talet då konkurrenterna specialiserade sig. Intel vann mikroprocessorerna, Microsoft mjukvaran, Cisco routrarna och det var ofta därför att IBM självt valde dessa specialiserade produkter som standard för sin PC. IBM behöll stordatorerna, och trots diskussionerna om datorn Watson, så ser man ännu inte resultaten på intäktssidan och företaget får sina intäkter främst från stordatorerna.

Det har talats i flera år om en nedgång för Google, vilket ju inte skett. Det har gällt att vara störst för generella sökmotorer och då slår de Baidu, DuckDuckGo och Yahoo. Kan specialiserade sökmotorer, som Momondo för resor som ett exempel, ändra på det?

Nu skakas flera affärsmodeller om av mobilt internet, av att organisk tillväxt av sociala interaktioner minskar och betalda annonser ökar samtidigt som pay-per-purchase tar över pay-per-click för att stoppa klickfarmarna (stora företag kan nu se konkret vad ett viss budget ger i försäljning i sociala medier). Frågan är hur användarna i sociala medier kommer reagera på allt mer framträdande reklam? Är adblock här för att stanna?

Omnichannel kommer att få e-handeln att även flytta till fysiska butiker och alla undrar när marknaderna i Europa och USA verkligen kommer att få konkurrens från kinesiska Alibaba? I dag är nog många köpare lite för oroliga för att köpa från Kina över nätet, men i morgon?

Datormolnen tar allt mer över datakraften från ändpunkterna och programmen blir allt mer appar. Men kan distribuerade system bli viktiga igen och Yacy bli det nya Google?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 2 september 2015

Småföretagen nytt mål för hackers


En gång i tiden kunde små användare gömma sig som nålen i höstacken. Utvecklingen gör den strategin farlig, för det som är svårt för hackare i dag är automatiserat och ute på marknaden i morgon. Jag skriver i Småföretagen är hackarnas nya mål – så skyddar du dig bäst i TechWorld den 1 september 2015. I dag är riskanalys och företagspolicies de bästa skydden, snarare än säkerhetsprogram. Kommer vi få en allt mer värderingsbaserad säkerhet, att anställda och intressenter tänker rätt från början?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 29 augusti 2015

Uber för kiosker?

Det är tuffa tider för korvkiosker, tobaksbutiker och tidskriftsbutiker. Pressade av franchise inom närbutikerna och av förändrade vanor både genom storköp och e-handelns slutliga intåg även i dagligvaruhandeln så läggs många ned. Finns det en lösning i automatisering, Big Data och delningsekonomin. Häng med och rädda den svenska kiosken i Uber för kiosker på Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 28 augusti 2015

Ceph: automatisering och öppen mjukvara omvandlar lagringen

Sättet som IT-miljöer lagrat data på har förändrats mycket lite de senaste åren. Nu utmanas hårdvara av mjukvara och automatisering. Läs mer om den öppna tekniken i Ceph skalar upp utan att tappa prestanda i TechWorld den 27 augusti 2015.

Lagringsplattformen Ceph har länge använts inom forskningsvärlden. Nu vinner det öppna systemet mark även bland företag som hanterar stora datamängder. Hur fungerar Ceph egentligen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 27 augusti 2015

Kungamakten och vetenskapen

Kungamakten är en gammal vidskepelse, som inte har en plats i det moderna samhället som grundar sig på demokrati och vetenskap. Å andra sidan har monarkin och vetenskapen länge levt samman. Vad kan historien säga oss om monarkins och vetenskapens förhållande i samtiden och framtiden? Läs mer i Vetenskapernas beskyddare i Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

En ny form för IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden IMF och Världsbanken håller sitt vårmöte i Washington DC. Troligen ett av de svåraste sedan grundandet i B...