tisdag 13 november 2012

Är neurovetenskapen ett psykotyckeri?

Kom du fram till dina åsikter för att du är dum i huvudet?

Det är ett riktigt nedsättande sätt att tala om någons politiska åsikter eller bevekelsegrunder på. Har du använt det argumentet kommer samtalet inte att bli särskilt konstruktivt.

Andrew Ferguson skriver en artikel i Weekly Standard om hur rön från psykologin och hjärnforskningen används för att påskriva politiska ställningstaganden beteenden och attityder. Forskarna når sina slutsatser i förväg genom hur de psykologiska testen konstrueras. Det är neurovetenskapen som står i fokus igen, är det fråga om neurononsens?

Plötsligt kan allt förklaras genom hur hjärnan fungerar, att allt du gör sägs påverka intelligensen och intelligensen påverkar allt du gör i ett cirkelresonemang, eller att darwinismens naturliga urval används som förklaringsmodell på saker Charles Darwin aldrig övervägde. Det strävar åt att ge heltäckande förklaringar som har svårt att falsifieras.

Det är ett problem, som Ferguson påpekar, att många studier på universiteten är observationsstudier med sällan ett särskilt bra urval av försöksgruppen. Ferguson tar upp överrepresentationen av amerikaner med asiatiskt ursprung och vad det ger för snedvridningar i attityderna.

I Sverige speglar grupperna ofta de snedvridningar som följer på studentpopulationen här. Studenter är inte typiska representanter för hela befolkningen, men ställer upp på tester för en låg ersättning. Studierna kan sällan ge den tyngd åt fynden som sedan förs fram i pressmeddelanden och nyhetsartiklar, se mer i Föredrar verkligen stressade män tjockare kvinnor?

Det kommer en strid ström av artiklar och böcker. Exempel är rön som säger att rika har sämre moral, ekopsykologi som sägs förklara varför inte människor inte följer förvetenskapligade gröna värderingar eller som sjukdomsförklarar konsumtionsmönster.

Ferguson pekar också på att vilka som kallas liberaler och konservativa i studierna är högst godtyckligt. Ett av hans exempel: innebär ett ordnat skrivbord att man har ”konservativa” politiska idéer? Ett oordnat att man är vänster? Det är faktorer som, utan tillräckligt stöd, dragits upp för att säga saker om komplicerade sociala och politiska sammanhang.

Det sägs vara en strid om verklighetsbeskrivningen, där vetenskapsskribenten Chris Mooney kommit fram flera gånger, nu i år med boken The Republican Brain: The Science of Why They Deny Science—and Reality. Det är ett kusligt anslag, republikanernas politik sägs vara ett ”angrepp på verkligheten” och bero på att republikaners hjärnor skulle se annorlunda ut än demokraters.

Då går man inte in för att kritisera politiska motståndares åsikter, utan politik hänförs till neurologi och psykologi. Hur ska då ett demokratiskt samtal vara möjligt? Den andre hävdar sin åsikt bara för att hårdvaran i den felprogrammerade hjärnan ser ut så. Den egna åsikten är däremot objektiv sanning, alla vet egentligen vad som bör göras och hur.

Sanningen är att även den egna åsikten ju självfallet uppstår ur en blandning av rationella och irrationella faktorer och att påverkan från gener och neuroner är för avlägsen för att konkret påverka vardagslivets attityder. Det är många tankefel som återkommer i sammanhanget, men de är snarare högst allmänmänskliga.

Försöken att förklara komplexa sociala fenomen och individers attityder genom politikens allt för enkla partietiketter, är ett totalitärt synsätt på människans liv som samhällsvarelse. Dessutom politiska etiketter som allt färre människor identifierar sig med – både i USA och Europa ökar antalet väljare som inte identifierar sig med något parti.

Artikeln i Weekly Standard spårar detta ”psykotyckeri” till vissa forskares vänsterpolitiska åsikter. Det stämmer delvis, risken är att gå för långt åt andra hållet om att alla vetenskapliga rön beror på bias.

Det gäller inte bara partipolitik. En jämförelse är hur psykologen Cordelia Fine kritiserar neurosexismen, där skillnader i hjärnan mellan män och kvinnor dras ut till att förklara fenomen som inte kan hänvisas till blott neurologi.

En annan viktig faktor är att forskningen om hjärnan är ny, likaså trendiga forskningsfält som evolutionsbiologi och beteendeekonomi. Alla nya fält har en osäkerhet i sina avgränsningar och rymmer en risk att osäkra rön dras ut till att förklara för mycket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal

Read the article  The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal on Medium on the future of free market and liberal ideas. ...