fredag 16 november 2012

Cigaretterna är rökta!

Årligen dör i Sverige 6.400 människor av sjukdomar relaterade till rökningen. Globalt är rökningen ett stort problem, där världshälsoorganisationen WHO räknar med cirka 5 miljoner döda varje år, och att kanske så mycket som att en miljard människor dör till år 2100.


Förutom lungcancer är över 80 procent av alla fall av strupcancer och 90 procent av all muncancer kopplade till rökning. Det farligaste med rökningen är inte nikotinet. Nikotin är ett milt stimulerande medel med lugnande effekter. Nikotinet ger rökaren njutning och leder till beroende.

Det är röken som rökaren andas in från de förbrända tobaken och minst 3.000 andra tillsatser som är farligast. Cigarettrök innehåller mellan 2-6 procent koloxid, vilket minskar rökares hemoglobin med i medel 15 procent mot 1 procent för icke-rökare. Frågan är vilken roll som passiv rökning spelar?




Tobaksbruket kommer från Amerikas indianer. Var inte rökning ohälsosamt även för dem? Nu fanns det inga tio-fredspipor-om-dagen-rökare, snarast var tobaken en rituell drog. Det var med européerna som tobaken blev en handelsvara. Cigaretter kom sent, tidigare rökte de flesta pipa och cigarr eller använde tuggtobak och snus. De gjordes med den tobak som blev över från andra produkter.

Cigarrtobak, som Havanna, har en nikotinhalt på 1,5 procent jämfört med 4-6 procent i den tobak som används för cigaretter. Före det kemiskt behandlade pappret och säkerhetständstickan var det otympligt att röka dem. Tuggtobak var vanligare och först i början av 1900-talet gick cigaretterna om alla andra former av tobak.

Den tyske läkaren Robert Koch, blivande Nobelpristagare, studerade tuberkulos och drog felaktigt slutsatsen att bakterierna kunde smitta genom spottade tobakssafter från tuggtobak. Cigaretter sågs som det hälsosamma alternativet. Under världskrigen var cigaretter en billig förstörelse för soldaterna, då tillverkningen var lätt att mekanisera. 


Nikotinets egenskaper har varit kända än sedan 1500-talet, och studerades kemiskt på 1800-talet. År 1942 rapporterade L.M. Johnston i The Lancet om sina experiment med att injicera rökare med nikotin och att de fick sina behov uppfyllda av sprutorna. Johnston visade också på kroppens tolerans byggs upp för högre doser.

Det finns få ämnen som är så väl studerade som nikotin. Det är därför som tobaksbolagens försvar att förneka nikotinets beroendeframkallande egenskaper, driven av rädslan att bli stämda för skadorna, var dömt att misslyckas. 
Svårigheten låg i att koppla rökning med lungcancer.

Det brukar sägas att det inte är svårt att sluta röka, men människor reagerar olika på nikotin. Vilka rökare som lyckas sluta tvärt är ingen slump. Det är med nikotin som med alkohol; de flesta dricker inte för att bota abstinensbesvär utan för att få en trevlig effekt. De rökarna hade lättare för att sluta.


Rökningen är inte en last längre, en synd att straffa bort, utan har blivit en klassfråga och hänger därför ihop med andra svåra sociala och psykiska problem. Högst andel rökare finns bland kvinnor med svår ekonomisk situation, där var tredje röker dagligen. Det är därför som hjärt- kärlsjukdomar ofta inträffar inom samma grupper, i kombination med dåliga kostvanor och alkoholvanor.


Problemet med Tobakskonventionen är att den antar ett sätt att bekämpa tobakens skadeverkningar globalt, den amerikanska moraliserande tanken att sluta eller dö. Sluta tvärt kommer inte att vara normen längre. De återstående rökarna kommer inte vara lätta att behandla, och att trappa upp dagens politik ger inte samma resultat som tidigare.


Det är svårt för de flesta och att dra ned på antalet cigaretter leder ofta till att man röker mer intensivt med längre och djupare drag för att få samma intag av nikotin. Det finns flera produkter för att sluta röka som nikotintuggummin, nikotinplåster och vareniklinpreparat. 


Hjälpmedlen för rökavvänjning, som plåster och tuggummi, har lägst risker men har nackdelen att de är dyra, ibland svårare att använda och dessutom får man inte köpa dem i butik. Sverige är ett undantag som tillåter det. Få lyckas att sluta genom dem. Vareniklinpreparat har kopplats till svåra depressioner och självmord, men det finns skäl att ta uppgiften med en nypa salt.


Fotografi Uffe Johansson

Snuset har tagits upp som ett alternativ, men det är en kontroversiell tobaksprodukt och med ett omdebatterat hälsoläge. En debatt har gällt risken för cancer i bukspottskörteln, även om risken knappast är högre än för rökning.

Oavsett snusets fördelar är det inte troligt att kunskapen om snuset kommer att bli mer spridd utanför Sverige.
 För att berätta om snuset för konsumenterna skulle innebära att tillåta tobaksreklam. Alternativt skulle folkhälsomyndigheterna få gå ut med informationskampanjer om snuset och dess fördelar för rökare, och det kommer troligen inte att ske.

Rökningen är ett stort hälsoproblem, men för att kunna lindra skadorna bör man se över inte bara att informera folk om riskerna att börja (förmodligen det som gör mest skillnad), eller hur man kan sluta, men också att skydda dem som fortfarande röker.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal

Read the article  The road leaving Mont Pelerin is the road leading to renewal on Medium on the future of free market and liberal ideas. ...