Ironiskt nog kan gentekniken ge en hållbar lösning på energiproblemet. Med undantag av jordvärme, är solsken den yttersta källan till all den energi vi förbrukar. En liten mängd av detta skördas direkt via solceller, men för det mesta förlitar vi oss på växterna, och använder energi från solen från att framställa kolhydrater från koldioxid. Biomassa ger djur energi eller bränns för att frigöra värme.
Ett alternativ skulle vara att bygga upp styrkan i fotosyntesen till organismer som kan ge oss ett mer direkt användbar form av energi. Professor Angela Belcher från Massachusetts Institute of Technology, skriver i en artikel publicerad i tidskriften Nature Nanotechnology, att de nu har visat ett sätt att dela vattenmolekyler till syre och väte, som kan ge teoretiskt obegränsade mängder av användbara energi. Hon skapade ett ofarligt virus, en bakteriofag, som kallas M13. Den kan binda en iridiumoxid som katalysator och ett pigment, zinkporfyrin. Dessa ordnar sig i trådliknande strukturer, som fångar in solljuset genom att dela upp syre från vatten. Forskarna syftar till att utveckla system för att ge vätgas som ska samlas in.
Kommer vätgas någonsin kommer att bli ett realistisk energikälla? Väte är svårt att lagra, men det finns andra strategier. Vinnaren av Nobelpriset i kemi från 1994, professor George A. Olah har tillsammans med GK Surya Prakash ansökt om ett patent för att katalysera koldioxid till metanol på nanonivå. En utmärkt förnyelsebar energikälla utan koldioxid utsläpp.
Användningen av metanol i stället för vätgas skulle fortfarande möjliggöra användning av bränsleceller, och skulle också ge en energibärare som är mycket enklare att lagra och hantera. Kemin bakom är redan välkänd. Tricket är att integrera detta till en effektiv, kostnadseffektiv process som skulle vara ett realistiskt konkurrent till befintliga energikällor. Om processen är beroende av dyra, subventionerade förnybara energikällor för att producera vätgas, och sedan använder mer energi att för producera metanol, så låter det låter osannolikt att den skulle vara lönsam. Kanske det skulle gå i områden med mycket vattenkraft eller jordvärme.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, virus, klimat, energi, forskning, vetenskap, teknik, kemi, bakterier
Intressant
Ett alternativ skulle vara att bygga upp styrkan i fotosyntesen till organismer som kan ge oss ett mer direkt användbar form av energi. Professor Angela Belcher från Massachusetts Institute of Technology, skriver i en artikel publicerad i tidskriften Nature Nanotechnology, att de nu har visat ett sätt att dela vattenmolekyler till syre och väte, som kan ge teoretiskt obegränsade mängder av användbara energi. Hon skapade ett ofarligt virus, en bakteriofag, som kallas M13. Den kan binda en iridiumoxid som katalysator och ett pigment, zinkporfyrin. Dessa ordnar sig i trådliknande strukturer, som fångar in solljuset genom att dela upp syre från vatten. Forskarna syftar till att utveckla system för att ge vätgas som ska samlas in.
Kommer vätgas någonsin kommer att bli ett realistisk energikälla? Väte är svårt att lagra, men det finns andra strategier. Vinnaren av Nobelpriset i kemi från 1994, professor George A. Olah har tillsammans med GK Surya Prakash ansökt om ett patent för att katalysera koldioxid till metanol på nanonivå. En utmärkt förnyelsebar energikälla utan koldioxid utsläpp.
Användningen av metanol i stället för vätgas skulle fortfarande möjliggöra användning av bränsleceller, och skulle också ge en energibärare som är mycket enklare att lagra och hantera. Kemin bakom är redan välkänd. Tricket är att integrera detta till en effektiv, kostnadseffektiv process som skulle vara ett realistiskt konkurrent till befintliga energikällor. Om processen är beroende av dyra, subventionerade förnybara energikällor för att producera vätgas, och sedan använder mer energi att för producera metanol, så låter det låter osannolikt att den skulle vara lönsam. Kanske det skulle gå i områden med mycket vattenkraft eller jordvärme.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, virus, klimat, energi, forskning, vetenskap, teknik, kemi, bakterier
Intressant
