En trygg energiförsörjning är avgörande för ett modernt samhälle. Regeringens energiöverenskommelse har satts ifråga efter ledarbytet i Centerpartiet. Storbritannien planerar att göra stora sänkningar i utsläppen av växthusgaser. Samtidigt ska Tyskland stänga sina kärnkraftverk efter katastrofen i Fukushima.
Länder som vill minska CO2-utsläppen kan minska sin totala energianvändning, men det bara skrapar problemet på ytan. För att uppnå målen måste själva produktionen förändras.
För att uppnå målen, måste energiproduktionen utvecklas på ett sätt som behåller ström i ledningarna, till ett pris som konsumenterna är beredda att betala. Tyskland, som nu ska avveckla kärnkraften, ska bygga vindkraftverk och satsa på solenergi. Liknande utvecklingar kan vi se hos andra länder som Storbritannien och Italien.
Kärnkraftsverken står alltför ofta stilla i Sverige, delvis för att de ju egentligen skulle vara nedlagda vid det här laget. Vind och sol är energikällor som inte alltid ger kraft när den som bäst behövs, eller lika mycket under årstiderna. Strömmen kan komma när efterfrågan är som lägst, och behöver uppbackning från andra energikällor. Det lägsta behovet av el är dessutom ganska högt i Sverige. Danmark kan få 20 procent av sitt elbehov från vindkraft, men i praktiken blir det bara 10 procent. Resten exporteras till Norge och Sverige med förlust.
Problemet är att beroendet av gas och kol riskerar att öka. Förnyelsebar energi kan definitivt spela en viktig roll i energiförsörjningen men då gäller det att förbättra förmågan att klara av förutsägbara toppar och dalar i efterfrågan.
Europeiska Unionen har antagit en agenda. Namnet på agendan är EU 202020 – målet är att till år 2020 göra en energibesparing på 20 procent, en utsläppsminskning på 20 procent och att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara energikällor. EU 202020 låter ju onekligen elegant, men går det att genomföra? EU är rätt entusiastiskt på att anta mål som medlemsländerna sedan inte håller.
Numer verkar målet ändrats till EU 202015 – att EU:s medlemsstater sänkt målet för den förnyelsebara energin till 15 procent. Det kan låta som lättare att uppnå, men det berör hela energibehovet, även uppvärmning och transporter. Därför går det åt mycket bidrag till att isolera hus och utöka användningen av biobränslen för transporter.
Och efter år 2020, då EU ska gå in för utfasning av fossila bränslen? Det är svårt att tro att detta kan uppnås utan en del tämligen radikala tekniska innovationer.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, energi, vindkraft, kärnkraft, europa, eu, teknik, miljö, forskning
Intressant
Länder som vill minska CO2-utsläppen kan minska sin totala energianvändning, men det bara skrapar problemet på ytan. För att uppnå målen måste själva produktionen förändras.
För att uppnå målen, måste energiproduktionen utvecklas på ett sätt som behåller ström i ledningarna, till ett pris som konsumenterna är beredda att betala. Tyskland, som nu ska avveckla kärnkraften, ska bygga vindkraftverk och satsa på solenergi. Liknande utvecklingar kan vi se hos andra länder som Storbritannien och Italien.
Kärnkraftsverken står alltför ofta stilla i Sverige, delvis för att de ju egentligen skulle vara nedlagda vid det här laget. Vind och sol är energikällor som inte alltid ger kraft när den som bäst behövs, eller lika mycket under årstiderna. Strömmen kan komma när efterfrågan är som lägst, och behöver uppbackning från andra energikällor. Det lägsta behovet av el är dessutom ganska högt i Sverige. Danmark kan få 20 procent av sitt elbehov från vindkraft, men i praktiken blir det bara 10 procent. Resten exporteras till Norge och Sverige med förlust.
Problemet är att beroendet av gas och kol riskerar att öka. Förnyelsebar energi kan definitivt spela en viktig roll i energiförsörjningen men då gäller det att förbättra förmågan att klara av förutsägbara toppar och dalar i efterfrågan.
Europeiska Unionen har antagit en agenda. Namnet på agendan är EU 202020 – målet är att till år 2020 göra en energibesparing på 20 procent, en utsläppsminskning på 20 procent och att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara energikällor. EU 202020 låter ju onekligen elegant, men går det att genomföra? EU är rätt entusiastiskt på att anta mål som medlemsländerna sedan inte håller.
Numer verkar målet ändrats till EU 202015 – att EU:s medlemsstater sänkt målet för den förnyelsebara energin till 15 procent. Det kan låta som lättare att uppnå, men det berör hela energibehovet, även uppvärmning och transporter. Därför går det åt mycket bidrag till att isolera hus och utöka användningen av biobränslen för transporter.
Och efter år 2020, då EU ska gå in för utfasning av fossila bränslen? Det är svårt att tro att detta kan uppnås utan en del tämligen radikala tekniska innovationer.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, energi, vindkraft, kärnkraft, europa, eu, teknik, miljö, forskning
Intressant
