Uppmärksamhet ger bättre testresultat

Forskningstester av mediciner, produkter, varor och deras resultat får vi dagligen läsa om i media. Tänk om själva testsituationen påverkar resultatet?

Det verkar som om själva det faktum att en försöksperson upplever sig vara i ett test förbättrar resultat eller tillfrisknandet från en sjukdom. Fenomenet kallas för Hawthorne-effekten. Namnet kommer från en studie gjord på 1920-talet vid Western Electrics fabrik i Cicero, Illinois. Thomas Alva Edison, glödlampans uppfinnare, satt ordförande i en kommitté för studier av belysningens effekter på arbetsplatserna. Teorin kommittén hade kommit fram till var att bättre belysning på arbetsplatsen skulle förbättra produktiviteten.

Den förenklade versionen av historien är att på problemfabriken i Hawthorne så kom forskarna på att produktiviteten bland arbetarna ökade när ljuset förbättrades, men produktiviteten förbättrades också när de fick mindre belysning att jobba i. Vad helst forskarna gjorde, så verkade produktivitet bland arbetarna gå upp.

Det är fråga om en slags placebo-effekt, då placebo-effekten inte handlar om sockerpiller, utan om ett ingrepps kulturella betydelser och förväntningar. Hawthorne-fabriken gick dåligt och arbetarna fick inte någon återkoppling från ledningen. När forskarna säger till arbetarna att de kommer att delta i en studie för att förbättra produktiviteten, och arbetarna sedan märker att något förändras i arbetsmiljön, så uppfattas detta något som en produktivitetshöjare.

Därför finns det anledning att tänka kritiskt när det gäller studier där testgruppen är medveten om att den är en testgrupp. De kommer sannolikt att få bättre resultat bara genom den kunskapen.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, vetenskap, mätning, placebo, träning,

Intressant

Iprenmannen löste problemet

Mellan tummen och pekfingret så handlar säkert hälften av alla inslag i media om medicin och hälsa. Hur kommer det sig?

Jag skriver i Second Opinion den 7 april 2010 om att Iprenmannen löste problemet om hur medicin och hälsa tog över mediernas och allmänhetens uppfattning om vad som är sinnebilden av vetenskapen.

Läs även andra bloggares åsikter om läkemedel, media, journalistik, medicin, teknik, reklam, ekonomi, tv, kultur, vetenskap, forskning, mode

Intressant

Äta biomassan och ha den kvar

Matt Ridley på Wall Street Journal tipsar om den intressanta forskning som Helmut Haberl bedrivit om landanvändning, Human Appropriation of Net Primary Production (HANPP).

Haberl forskar vid Alpen-Adria Universität i Klagenfurt och är en av medförfattarna till rapporten från klimatpanelen IPCC. Det finns anledning, påpekar Ridley att se än mer positiva sidor av Haberls forskning. Vi har ökat biomassan i naturen, det finns mer skog och vildmark i Europa även med jordbruket. Nildalen i Egypten hade varit mer av en öken utan böndernas slit under årtusenden.

Mänskligheten kanske kan äta kakan och ha den kvar? Kanske kan vi också få fler kakor med innovation och klokt bruk?

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, biomassa, forskning, vetenskap, nilen, hälsa, jordbruk

Intressant

Orkar du läsa den här bloggposten?

Det piper, tutar och blinkar i vår omgivning. Många tekniska föremål är nu specialbyggda för att påkalla vår uppmärksamhet. Det händer så mycket mer i vår omgivning. Har vi fått en allt kortare uppmärksamhet? Översköljs våra hjärnor av information?

Det känns ibland så, men böcker är fortfarande tjocka och filmers speltid har blivit längre. Om något har handlingen blivit mer komplex. Jämför ett avsnitt av någon tevedeckare som Kojak eller Hawaii Five-0 från 70-talet med dagens serier.

Utvecklingen påverkas av kostnadsläget, men också av publikens förväntningar. Vår uppmärksamhet är lika lång, men vi vill att mer ska hända under samma tidsrymd, för det finns så mycket annat. Erkänn, kära läsare, hur många av er läser inte den här bloggposten samtidigt som ni har fönster med en cool YouTube-video uppe i ett annat, eller småskriver på ett PM och får precis ett SMS från en kompis?

Vi hänger upp mycket av vår förståelse på igenkänning av symboler och referenser, därför är förståelsen enklare även av komplexa material. Våra hjärnors biologiska funktionssätt är fortfarande begränsat, men vårt kultur tillmäter ännu hög status till verksamheter som kräver koncentration och hög abstraktion. Några läsare kände sig nog lite skamsna när jag skrev om att deras uppmärksamhet vandrade. Men det finns inte någon fast mängd uppmärksamhet.

Hastigheten behövs för att vi ska kunna ”snabbspola” material och avgöra om vi ska ägna oss åt dem. En del saker verkar vara viktiga vid första anblicken, men är det inte. Saker som gjorts för en annan uppmärksamhetsekonomi kan först verka oviktiga. Därför är filter och söktekniker så viktiga innovationer, det är teknik som bygger vidare på vår biologi.

Läs även andra bloggares åsikter om filter, innovation, hjärnan, neurologi, vetenskap, media, forskning, kojak, tv, internet, youtube, samhälle, design

Intressant

Politikerna har stoppat antibiotikaforskningen

Dagens politik om antibiotika och antibiotikaresistens riskerar att ge intrycket att hotet är ett ensidigt välfärdsproblem som lägger skulden på patienterna och läkarna. Det hotar den valfrihet som blivit en självklar del av välfärden. Forskningen vet inte säkert vilka effekterna på resistensen blir av att minska antibiotikaförbrukningen, ens om den svenska politikens mål uppfylls.

I min artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt Mindre antibiotika bör inte vara ett självändamål berättar jag hur politiken har minskat konkurrensen för de största företagen, nu har affärsmiljön blivit för svår även för dem. Lösningen att staten kastar skattepengar på forskning och företag bäddar för mer av samma. Vi måste jobba smartare, inte hårdare.

Vid en närmare granskning i min rapport Världens väntan på antibiotika visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, esbl, forskning, antibiotika, antibiotikaresistens, medicin, läkemedel, sjukvård, vetenskap

Intressant

Superresistenta bakterier, finns de?

I de svenska diskussionerna om antibiotikaresistens ställs ofta folkhälsan mot den enskilda patientens valfrihet. Ansvaret för resistensen läggs på läkarna och konsumenterna. Kundorienterade läkare och egennyttiga patienter, tänker man sig, driver på utvecklingen genom en ökad förskrivning. Inom ekonomisk teori brukar man tala om ”collective action”-problem, där de enskilda personernas handlingar leder till ett resultat som är sämre för alla.

I min artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt Svensk antibiotikapolitik är populistisk, undrar jag om det är så enkelt att vi patienter kräver för mycket, och läkarna går med på vår vilja?

Vid en närmare granskning i min rapport Världens väntan på antibiotika visar det sig att orsaken till antibiotikaresistensen är mer komplex, ligger utanför Sveriges gränser och rör stora enheter, som möjligheten att utveckla nya antibiotikum och den utmaning som en ökad handel inte minst med mindre utvecklade länder innebär.

Läs även andra bloggares åsikter om esbl, forskning, antibiotika, antibiotikaresistens, medicin, läkemedel, sjukvård, vetenskap

Intressant

Ridderskapets tyngd

Helrustningen har blivit symbolen för medeltiden, och Graham Askew vid universitetet i Leeds gjorde tillsammans med forskare från Auckland och Milano en studie om hur väl riddarna kunde röra sig i sina rustningar.

Forskarna kom fram till att det krävdes styrka och energi för att bära rustningen. Fyra frivilliga medeltidsentusiaster, vana vid att bära rustningen, fick springa på ett löpband och man mätte deras syreförbrukning och energiåtgång. Det gick åt nästan dubbelt så mycket av syre och energi som vid vanlig löpning. Vilket inte är ett oväntat resultat, det är svårt att andas i rustningen och dessutom är tyngden av pansaret dåligt fördelat över kroppen.

Studien är rolig och det finns en hel genre av liknande medicinsk forskning om historiska fenomen. En närmare titt visar att fysiologiska studier också måste förstå det historiska sammanhanget för att vara givande forskning. Det är en rätt sentida 1400-tals rustning som forskarna testar, den användes när riddaren slogs från hästryggen.

Rustningarna blev tyngre genom tornerspelen, och armborstets spridning. När långbågen blev vanlig kunde fotfolk skjuta fler pilar mot riddarhärarna innan deras hästar hann fram. Rustningarna blev tyngre men ökade inte sin skyddsförmåga lika mycket. De allt tyngre rustningarna kom till för att försöka bemöta den tekniska utvecklingen. När musköter och kanoner slog igenom var riddarnas dominans på slagfältet redan bruten. Det bepansrade rytteriet blev för dyrt jämfört med musketörerna.

Läs även andra bloggares åsikter om historia, riddare, fysik, fysiologi, muskler, rustning, medeltiden, forskning, vetenskap

Intressant

Osteoporos, ett skört problem

Osteoporos är ett allvarligt problem bland äldre kvinnor. Omkring en fjärdedel av dem som genomgått klimakteriet drabbas av frakturer i halskotan. Det kan leda till kroniskt ryggont och funktionsnedsättning. Frakturerna är ett av skälen till att äldre blir kortare med åldern. Kvinnor drabbas mer än män då benskörhet är vanligare hos kvinnor efter femtio års ålder, medan män drabbas mer efter att de fyllt sextio år.

Multipla frakturer i halskotorna återfinns bland 20-30 procent av fallen. Det blir svårare att hålla uppe huvudet och det kan utmynna i en slokande ställning, kyfos, när ryggraden böjs av tyngden. Kyfos hindrar andningen och trycker samman bröstkorgen. Buken pressas ut och det begränsar dess kapacitet äldre får sämre aptit.

Alltför många patienter skyller smärtorna på ”artrit”, ”ålderskrämpor”, ”ont i ryggen” och går inte till läkaren. Om man får en halskotefraktur ökar risken för nya samma år med 500 procent. Om frakturerna diagnosticeras och behandlas så halveras risken av framtida frakturer, även för dyra höftledsfrakturer.

Det behövs inga stora skador för att det ska gå illa när man har osteoporos; hosta, nysa, vända sig fel i sängen eller kliva ur badkaret, lyfta tungt eller råka snubbla. Numer är inte heller nödvändigt att göra en full röntgen för att upptäcka frakturerna.

Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, sjukvård, forskning, vetenskap, medicin, osteoporos, åldrande, teknik

Intressant

Chris Anderson och 3D-skrivaren

Jag skriver Snart kan du ha en fabrik i vardagsrummet på Svenska Dagbladet Under strecket den 20 februari 2013.

Med tredimensionella skrivare kan produktionen av många varor komma att flytta in i våra hem. Vilka konsekvenser det skulle få för tillverkningsindustrin och samhället i stort utreder it-gurun Chris Anderson i sin nya bok "Makers".

Läs även andra bloggares åsikter om teknik, historia, ekonomi, tillverkning, automation, 3d, skrivare, teknikhistoria, samhälle, design

Intressant

Italienska valet i skuggan av ekonomin

Snart är det val i Italien, men valet överskuggas av de ekonomiska bekymren. Fram till mitten av 90-talet hade landet världens mest generösa pensionssystem. Nu är produktiviteten låg och skuldberget gör att man inte kan gå sin egen väg längre.

Jag skriver om Italien och landets ekonomi i Frivärld Magasin den 19 februari 2013 i Italienska valet i skuggan av ekonomin. Problemen beror delvis på att den italienska industrin befann sig i medelhöga marknadssegment där de mycket tidigt mötte konkurrens från Kina och de fick konkurrera med en ofördelaktig kostnadsstruktur, att fackföreningarna pressade fram en tudelning av pensionssystem under Dinireformerna samt att arbetsmarknaden sedan 1997 är uppdelad i ett Serie A där de anställda är efter tre månaders provanställning inte går att avskeda och ett Serie B där ungdomarna går runt i korttidskontrakt på tre månader.

Läs även andra bloggares åsikter om italien, politik, ekonomi, val, europa, berlusconi, tillväxt, kris, eu

Intressant

Viva Mexico: vad är globaliseringen?

Globaliseringen beskrivs ofta som en tydlig process, ett kliv uppåt för ekonomi och sociala faktorer. Enskilda länder hyllas eller svartmålas som goda eller dåliga exempel. Snarare än att länderna gör ett samfällt kliv blir världen mer uppsplittrad. Det riktigt stora språnget beror ju främst på Kina med sin väldiga befolkningsmängd. När många kineser som levt i armod fått det lite bättre materiellt har det väldigt stora effekter.

Är Mexico ett framgångsrikt medelinkomstland, eller en misslyckad stat präglad av drogkrig och korruption? Ser vi till Mexicos politik har den nye presidenten Enrique Peña Nieto suttit i en dryg månad. Han är 45 år gammal men liknar mer en äldre generation av partigängare från PRI. När PRI var borta från presidentmakten stärkte guvernörerna sin makt över sina delstater.

Gel boy, som hans öknamn lyder, sågas därför av juristen John M. Ackerman i The Atlantic. Skälet till att Carlos Slim personligen kan äga 3,65 procent av Mexicos BNP är den mexikanska staten hjälpt till att skapa plutokraternas makt. Mexico har inte nått tillbaka till sitt läge innan recessionen år 2008.

En jämförelse skulle vara med hur Håkan Juholt och Barack Obama byggde upp sin politiska maktbas och ledarstil. Peña Nieto ska till sin fördel ändå ha tagit sig an Mexicos enormt mäktiga lärarfack. I Mexico kan en del lärare ärva sina jobb från sina föräldrar, deras löner är 80 procent av kostnaden för utbildning fast eleverna alltid brukar ha sämst resultat av OECD-länderna enligt PISA i matematik och läskunnighet.

Trots korruption, narkotikakrig och plutokrater är Mexico är världens elfte största ekonomi, efter Brasilien och Italien. Landet kallas för den aztekiska tigern. OECD bekräftar att andelen fattiga är förvånansvärt låga 18 procent och har minskat de senaste åren. De stora mexikanska problemet är inte arbetslöshet utan undersysselsättning, därför är arbetslösheten låg. Mordfrekvensen är inte så hög för att vara Latinamerika och är dessutom lägre än den var på 90-talet.

När vi tittar på ekonomin så kommer den att växa, Mexico spås bli en av världens störa ekonomier. Landet konkurrerar redan nu om den avancerade industriproduktionen med länder som Sydkorea. Ändå är det Mexicos grad av utvecklingen en besvikelse om vi ser tio år tillbaka.

Johan Norberg sa en gång om globaliseringsdebatten "våra motståndare förlorade, men jag ska inte säga att vi vann". Det är god sammanfattning av läget, utvecklingen fortsatte men utan entusiasm. Malthusianismen borde vara borta från kartan, men problemen är svårare än så i det breda mellanskiktet som Mexico och många andra länder rör sig in i. Det blir en mycket sammanklämd värld där utveckling knappast kommer att betyda att gå i de tidigare utvecklade ländernas fotspår.

Snarare pekar den nya skiktade världskartan på att världen kommer att utveckla många olika mönster för sociala strukturer. Globaliseringen håller dessutom på att markant ändra karaktär med automatiseringens genombrott. Vi behöver nog lämna tanken på globaliseringen som en rak process.

Läs även andra bloggares åsikter om mexico, ekonomi, handel, globalisering, migration, politik, tillverkning

Intressant

Varför smäller ballonger?

Vad händer när du sticker en luftfylld ballong med en nål? Ballongen smäller så klart, men har du tänkt vidare på fysiken bakom?

Luften inne i ballonger har ett högre tryck än omgivningen därför att den elastiska spänningen av ballongens yta dra sig inåt. När du sticker ballongen med en nål så dras inte gummit runt hålets kant enhetligt i alla riktningar längre, för det finns inte någon kraft som drar från hålet längre.

Kraften drar gummit bort från hålet, vilket gör det större och obalansen i kraften ökar. På bråkdelen av en sekund drar sig ballongens yta tillbaka till en punkt motsatt ditt nålstick. Luften med ett högt tryck som fanns inne i ballongen är nu fri att utvidga sig och det skapar en tryckvåg som vi uppfattar som en smäll.

Du kan göra om experimentet och sätta en bit tejp på ballongen och sedan trycka in nålen i ballongen genom tejpen. Då smäller inte ballongen, för tejpen är stark nog för att motstå kraften från gummit när det drar sig tillbaka från nålstickets hål. Hålet förblir litet och luften läcker ut långsamt.

Läs även andra bloggares åsikter om fysik, experiment, vetenskap, skoj

Intressant

Maskinerna tar våra jobb?

Det har skett förr. Så sent som år 1900 arbetade 55 procent av Sveriges befolkning i jordbruket, år 2000 inte ens tre procent. Fast vi är ju inte alla arbetslösa, för det kom ju till så många nya jobb inom industrin och tjänstesektorn. Skillnaden nu är att automatiseringen sker på så många områden samtidigt. De nya företagen anställer inte lika många. Apple, Google och Facebook är värda tusen miljarder dollar, ändå skapar de bara 150.000 arbetstillfällen tillsammans över hela världen. Volvo har 115.000 anställda. Jag skriver i Diderot om automatiseringen i Maskinerna är våra vänner.

Robotiseringen har haft effekt. Ett av gamla SAAB:s problem var bristande robotisering, de hade färre robotar men med ungefär lika många montörer som de tyska och japanska konkurrenterna. Problemet med det är att robotarna har en lägre felprocent än mänskliga montörer. Konkurrenterna satte sina anställda på kvalitetskontroll istället för montering, medan SAAB hade kvar fler människor på monteringen. Facket i Sverige har varit okej med automatisering, då processindustrin i stort sett bara är automatisering, men mot robotisering i tillverkningsindustrin har det varit hårt motstånd. Då fick också SAAB:s bilar en för hög felprocent i jämförelse med bilarnas höga pris.

Läs även andra bloggares åsikter om robot, teknik, forskning, saab, automatisering, tillverkning, samhälle, arbetslöshet, jobb, robotisering, 3d-skrivare,

Intressant

Symbiotiska förhållanden

Gjorde människans förhållande till djuren oss till människor? En intressant tanke som förs fram i den här videon från New Scientist.



Nu är människan inte det enda djuret som har ”husdjur”, i en bredare mening. Det finns många symbiotiska förhållanden mellan djurarter i naturen.

Ett förhållande som påminner om människans är myrornas förhållande till bladlössen. Bladlössen kan liknas vid myrornas boskap. Bladlössen utsöndrar ett klibbigt sockersekret, honungsdagg, från sin anus som myrorna mjölkar. Mycket bra föda för myrorna. I gengäld skyddar myrorna bladlössens ägg under vintern och bär nykläckta bladlöss till de bästa plantorna så att de ger bra honungsdagg.

Läs även andra bloggares åsikter om djur, natur, evolution, forskning, husdjur, politik, vetenskap

Intressant

Vågigt, rakt eller krulligt hår

Hårets form beror på hur hårsäckarna ser ut. Hur hårsäckarna ser ut beror på genetiska anlag. Genen för raka hårsäckar är t.ex. mycket vanlig i Asien.

De som har rakt hår har raka hårsäckar och hårstrået kommer att i genomskärning bli rakt och runt. Hos dem som har vågigt hår är hårsäckarna böjda, och hårstråt som kommer ut blir böjt. Krulligt hår kommer från hårsäckar som är närmast spiralformade. I genomskärning är de krulliga håren ovala eller nästan platta. Se mer i The biology of hair follicles för studier som gjorts vid universitetet i Hamburg.

Läs även andra bloggares åsikter om hår, forskning, vetenskap, genetik, biologi, hamburg, krulligt

Intressant

Den magiska flaskan

Omkring en miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten. Sjukdomar sprids genom smutsigt vatten. Hur kan ett problem av en sådan storleksordning lösas? Michael Pritchard kom på en enkel lösning, Lifesaver System, en filtrerande flaska för katastrofområden och för fattiga länders vattenbehov.



Läs även andra bloggares åsikter om teknik, livräddning, vatten, bistånd, vattenrening

Intressant

En Nobel doft

Luktsinnet är vårt mest okända sinne. I samband med konferensen ISOT XVI i Stockholm fick jag tillfälle att tala med 2004 års nobelpristagare i medicin: Linda Buck. Det blev ett intressant samtal om den kunskap och om de många viktiga tillämpningar som följt på hennes forskning.

Läs även andra bloggares åsikter om doft, parfym, forskning, vetenskap, nobel, kemi, medicin, teknik

Intressant

Om framtidens skogsbruk

Vilka trender kan vi se påverka svenskt skogsbruk? I Dagens Industri den 1 februari 2013 medföljer bilagan Framtidens skogsbruk - för hållbar tillväxt. I bilagan har jag skrivit följande artiklar:

• Ett effektivare skogsbruk. Sveriges som skogsnation står inför många alternativ i spåren av förändringar och hårdare konkurrens. Det kan ge ett än mer uthålligt skogsbruk.
• Skogens övervakare, drönaren.
• Trä, en massa mer än papper. Förädling av trä till nya material och användningsområden tar till vara materialets formbarhet, miljövänlighet och ekonomiska potential.
• Hållbart i skogen på kort och lång sikt. En bit mark för vindkraft eller att ta vara på spillet efter avverkningen visar att det kortsiktiga kan lösa långsiktiga energifrågor.
• Kunskapslyft i skogen. I en omvälvande tid för skogsbruket behövs både mer och bredare kunskap, både om teknik, ekologi och om det sociala.

Läs även andra bloggares åsikter om skogen, natur, skogsbruk, papper, teknik, ekonomi, miljö, forskning, vindkraft, drönare, samhälle, skola, biobränsle, trä

Intressant

Ultravioletta renar

Glen Jeffrey vid University College London undrade varför renar och många andra djur som lever i Arktis inte blir snöblinda. Jeffrey och hans kollegor anade att det kunde bero på att renarnas näthinna skyddas på ett helt annat sätt än hos andra däggdjur.

Renarnas anpassning till Arktis har gått mycket fort, arten kom dit för mindre än tiotusen år sedan och har förändrats mycket av sin kontakt med människan (som att de idag lever i väldiga flockar, det var praktiskt för samerna).

Varför kan renarna se UV-strålning? Jeffrey är inte säker, men kanske för att kunna se mat. Snön reflekterar 90 procent av UV-strålningen och barmarken mycket mindre. Där det finns barmark, så finns det oftast mat.

Läs även andra bloggares åsikter om biologi, forskning, vetenskap, natur, djur, ultraviolett, miljö, vinter

Intressant

Punch drunk boxer

Hur många fina boxningskarriärer har inte slutat i tragedi. Ju fler slag mot huvudet desto större risk för hjärnskador. Proffsboxningen är särskilt utsatt då boxarna slåss utan hjälm, men även amatörerna riskerar mycket under sin karriär. Det tragiska slutet för Muhammed Ali har berört många.



Forskaren Henrik Zetterberg vid Sahlgrenska och hans turkiska kollegor har studerat hur boxares hjärnceller påverkas av slagen mot huvudet. När huvudet tar emot ett slag, går nervceller sönder och ett protein kallat NSE släpps ut i blodomloppet. De analyserade blodprover från 44 amatörboxare i Turkiet och fann att även två månader efter sin senaste match fanns det förhöjda halter av NSE i blodet. År 2012 visade Zetterberg och andra artikelförfattare åter upp ett liknande resultat med svenska boxare.

Vissa motståndare till boxning vill nog ta forskningsrönen som argument för att boxning är farligt och borde förbjudas i alla dess former; proffs som amatörer. Fast visar inte forskningen från Zetterberg och hans kollegor att det nu snarare finns bättre möjligheter för boxare, deras tränare och läkare att lägga upp träning och tävling så att de inte får hjärnskador? Blodproverna förenklar mycket, för tidigare var läkarna tvungna att ta ryggmärgsprover. Boxningens risker för skador och hjärnskador kände vi ju till sedan tidigare. Få har väl trott att det är en riskfri sport?

Läs även andra bloggares åsikter om boxning, medicin, forskning, neurovetenskap, hjärnan, politik, amatör, proffs, muhammed ali, hjärnskada, sport

Intressant

Tillräckligt död?

Antalet patienter som överlever en allvarlig hjärnskada har ökat dramatiskt de senaste åren. En studie gjord av forskare i Belgien och USA har studerat patienter med allvarliga hjärnskador som vaknat upp ur koma. Genom resonanstomografi såg forskarna två olika mönster av hjärnaktivitet som hos friska. Det är möjligt för vissa hjärnskadade att kunna bearbeta information de får från omvärlden. Resultatet kan betyda nytt hopp för att kommunicera även med djupt medvetslösa.

Det är möjligt att begreppet hjärndöd (numer kallat hjärninfarkt) kan behöva undersökas mer noggrant. Hjärninfarkt är när hjärnfunktioner är oåterkalleligt utsläckta, och ersatte hjärtdöden i Sverige 1988, efter en hård debatt. Hjärtdöd betyder att personen betraktas som levande om hjärtat fortfarande slår. Det ny dödsbegreppet var avgörande för att transplantationskirurgin och organdonationer skulle slå igenom på bred front. Alla länder införde inte hjärndödsbegreppet på samma sätt, i Storbritannien räcker det med avsaknad av hjärnstamsfunktion för att dödförklaras, snarare än fullständig hjärninfarkt.

Troligen kommer mer forskning att visa på att medvetslösa har mer hjärnaktivitet än vetenskapen tidigare trott, helt enkelt då läkarvetenskapen gör det möjligt att mäta lägre och lägre nivåer. Hjärnaktivitet behöver inte betyda att patienten är medveten om sin omgivning och kan uppfatta den, så frågan kring hjärndöden kommer fortsatt att vara etiskt kontroversiell. Gränsen mellan levande och död blir mer av en uppfattningsfråga, är personen tillräckligt död i andras ögon?

Läs även andra bloggares åsikter om medicin, forskning, döden, hälsa, hjärnan, neurovetenskap, vetenskap

Intressant

Varning, hjärnvirus smittar

Fastnar en låt i huvudet ibland, hur fånig den än är? Hjärnan är full är sådana buggar, den utvecklades för en mycket mindre komplicerad och mer handfast miljö. Vi umgås med många fler människor och våra relationer är mer mångfacetterade.

En del tankevurpor är lätta att förstå. Vi ser mönster i bilder och händelser där det inte finns några, en bra egenskap när du är omgiven av rovdjur. Får vi krona fem gånger i rad när vi singlar slant är det lätt att tro att det kommer att ske även en sjätte gång, mer sannolikhetslära behövde inte forntidens jägare och samlare.

För ett tag sedan provade jag på Google+ och deras sociala nätverksspel City of Wonders. City of Wonders kombinerar Sid Meier's Civilisation med Farmville. Det är inget svårt spel, precis som inte heller succén Farmville var. Det finns ingen djupare strategi jag behöver lära mig, spelet är bara en massa klick på musen. Låt min civilisation bygga hus, forska på ny teknik, odla majs och så vidare.

Spelet ger spelaren små, stadiga belöningar över tiden. Precis vad sinnet är anpassat till, jämför med att sitta och äta bär i en glänta. En enskilt lingon ger lite energi, men sitter du kvar kan det bli mycket. I spelet får du gåvor av dina vänner och bekanta, det sätter en press på oss att svara med en gåva tillbaka även till ytliga bekanta. Det är därför en del spelare även betalar riktiga pengar för att få delta.

Det finns mycket som fångar upp tankemönster. De olika varianterna av såpor, virtuella världar och bloggar ger oss en stam att förhålla oss till även om den är avlägsen och verklighetsfrämmande. Vem sköt JR? Sport är mycket engagerande; hur går det för vår stam? Är fortfarande alfahanen starkast?

Producenterna har blivit bättre på att påkalla vår uppmärksamhet, och i det förindustriella samhället så mötte vi inte så många nya eller så abstrakta företeelser. En del av de hänvisningar till popkultur och flugor jag skrivit om här känns säkert lite skumma, för att de är flera år gamla. I informationssamhället sprider sig hjärnvirus så snabbt.

De sociala nätverksspelen blir snabbt uttjatade, men tänk om graden av interaktivitet blir så hög att vi inte kan slita oss? Kommer vi att utveckla en medial immunitet, eller kommer hjärnvirusen att riva ned våra försvar?

Läs även andra bloggares åsikter om spel, virus, hjärnan, neurovetenskap, historia, forskning, vetenskap, media, samhälle, kultur, dataspel

Intressant