måndag 31 december 2012

Kamelen, öknens skepp

Dromedaren är det kameldjur som lever i Sahara, och är förstås känd för att ha en puckel istället för kamelens två. Nuförtiden gör många allt mindre skillnad på kameler och dromedarer i talspråk.

Ursprungligen kommer kamelernas förfäder från Amerika, där kameldjuren var vanliga, och utvandrade till Asien och så småningom Afrika. Lamadjuret, alpackan, guanacon och vikunjan är de sista av de amerikanska släktingarna. Dromedaren tämjdes kanske så sent som för 3500 år sedan, jämför med hästen som tämjdes för 7000 år sedan.


Dromedaren är tvåtåig och spretar ut med sina fötter när den går i sand, som ett par snöskor. Puckeln består av lagrat fett, och hjälper dromedaren att gå i upp till två veckor utan vatten.

Under natten sjunker kamelens kroppstemperatur till 34 grader för att under dagen stiga upp till 40 grader igen, en temperaturväxling som skulle döda en människa. Dessutom har kamelen väldigt tjocka blodkärl vilket hindrar den från att svettas bort onödigt mycket vatten när det är som varmast.

Kameler lägger sig bredvid varandra under den hetaste tiden på dagen. Det hjälper dem att hålla sig svala då deras kroppstemperatur är lägre än den omgivande luften.

De är idisslare och kräks upp maten med ett gurglande läte för att tugga och smälta den igen. När kameler spottar på folk, så kräks de egentligen... Avföringen är så torr och tätt packad att den är ett utmärkt bränsle.

Kamelmjölk består till 30 procent av fett och sägs vara både läkande och bra för potensen. Ett problem var att det var svårt att göra mejeriprodukter av mjölken, då den inte stelnar. Nu finns det kamelost efter ett FAO-projekt att starta en tillverkning av ost på kamelmjölk i Mauretanien, genom att tillsätta löpe.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant