Har du undrat över folk som tänder på smärta? Att det finns en hel S/M scen i markis De Sades anda? Vilket nöje det finns i att krocka med radiobilarna på tivoli? Eller att du själv inte kan låta bli att pilla på en sårskorpa, även om du vet att det kommer att göra ont?
Vad är det som gör att bränt barn inte skyr elden? Marta Andreatta vid universitetet i Wurzburg och hennes forskarkollegor har en teori. Smärta är en tidsfråga.
Läs även andra bloggares åsikter om smärta, forskning, smärtlindring, sadism, hälsa, medicin, vetenskap
En av sakerna jag gillar med informationsrevolutionen är inte att det finns mer information, utan att informationen blir bättre och bättre ordnad.
Förenta Nationerna har en bra rankingsite över hur mycket digital förvaltning som världens stater har, se vidare hos UNDESA, UN eGovernment Development Knowledge Base. Snyggt och överskådligt av hur väl medborgarnas kontakt med myndigheterna över internet fungerar.
Bästa land? Sydkorea, så klart.
Vissa patienter som befinner sig i djupt medvetslöshet, kan reagera på stimulans. En studie i The New England Journal of Medicine har studerat patienter med hjärnskador, inte koma, av belgiska och brittiska forskare.
Det spännande resultatet kan betyda nytt hopp för att kommunicera med djupt medvetslösa. Hjärnaktivitet behöver inte betyda att patienten är medveten om sin omgivning och kan uppfatta den. I studien så bad man patienterna att tänka sig in i olika situationer. Genom resonanstomografi såg forskarna två olika mönster av hjärnaktivitet som hos friska. Det är möjligt för hjärnskadade att kunna bearbeta information de får från omvärlden.
Är det möjligt att upptäckten också väcker frågan om dödshjälp?
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, hjärnan, dödshjälp, socialstyrelsen, politik, rödgröna, alliansen, etik
Spelar det någon roll vem som finansierar forskningen? Definitivt, men det är inte den enda kravet på god vetenskap.
John Tierney på New York Times skriver om anklagelserna mot Rajendra Pachauri, ordförande för FN:s klimatpanel IPCC.
Tierney har en viktig poäng för hur vi värderar vetenskap. All forskning blir ju finansierad av någon eller något. En privat donation, ett företag, en stiftelse, en statlig myndighet etc. Problemet hur dessa anklagelser använts för att stoppa forskningen. Är alla forskare köpta för att de tar emot privata pengar?
Läs även andra bloggares åsikter om oljeberoende, klimat, forskning, vetenskap, rajendra pachauri, ipcc, klimatforskning, climategate, debatt, företag
Nu skall programmet med rymdskyttlarna pensioneras, ersättare blir ett system som påminner om det gamla Apollo-projektet, Constellationprogrammet, med raketen Ares och rymdskeppet Orion. Ett problem som diskuterats är att Ares-raketerna blir dyra, man använder två olika rakettyper, en för astronauter och en annan för utrustning. Det finns fungerande kommersiella alternativ till Ares I för astronauterna, istället för att NASA utvecklar och sköter hela systemet. Bob Werb från Space Frontier Foundation är kritisk till Ares I, då välfläsk styrt processen. Politiker i Washington har, som vanligt i den amerikanska rymdfartens historia, försökt att få statliga satsningar till sina respektive valkretsar.
Situationen för rymdtransporterna liknar flygets mellanperiod på 20-talet när flygplanstillverkarna både kontrollerade flygplansproduktionen och flyglinjerna, vilket bröts upp av anti-trustlagstiftning. Det frigjorde flygbolagen att satsa på affärsmodeller som var anpassade till deras förhållanden. För att pressa transportpriset måste man specialisera farkosterna, och en sådan specialisering är att tillverka rymdplan för enbart lyft upp till "rymdknutar" i omloppsbana på 250 km höjd. Det skulle reducera det höga priset per kilo att få upp något i omloppsbana.
USA:s president Barack Obama ger upp den nya färden till månen, och internationella rymdstationen ISS har varit tveksam länge. Det finns skäl att vara orolig för rymdfartens framtid efter att sista rymdfärjan lyft.
Läs även andra bloggares åsikter om nasa, rymden, rymdskyttel, astronaut, astronomi, ekonomi, barack obama, månen, rymdstyrelsen
Det har gått inflation i beroenden. Vi är matberoende, internetberoende, sexberoende, motionsberoende, shoppingberoende eller chokladberoende lite till mans. Förutom den lösa användningen av ordet beroende finns det ett ökat bruk där man verkligen betraktar överkonsumtion som samma sak som drogberoende.
Beroende har alltid varit ett luddigt begrepp som förändrats över tiden, ofta mer av kulturella, sociala och politiska skäl än vetenskapliga.
Nuvarande definitioner tar fasta på tvångsmässigheten, abstinensobehag, svårighet att kontrollera användningen, ökad drogtolerans och ointresse för andra saker. Världshälsoorganisationen WHO tar med att den beroende vill sluta, men misslyckas. Det finns en fundamental koppling mellan drogmissbruk och ovanor. De är "viljesjukdomar" där vår motivation inte längre tjänar våra syften.
Teorin att beroenden bara är en fråga om bristande viljestyrka förklarar inte varför man fortsätter att ta drogen även efter att tillvänjandet gått så långt att ytterligare dosen inte längre ger njutning. En mer avancerad förklaring är obehaget vid abstinens och att tillvänjning tvingar missbrukaren till högre doser för samma njutning. Men borde inte beroendets obehag uppväga njutningen? Dessutom saknar många av de mest beroendeframkallande drogerna som crack och metamfetamin abstinensymptom.
Neurovetenskapen har istället studerat motivation: förändringar i vanor och motivation skapar beroende, oavsett om drogen ger njutning.
Läs även andra bloggares åsikter om hjärnan, neurovetenskap, forskning, narkotika, kokain, skadereduktion, harm reduction, politik, beroende
Stockholm är Europas miljöhuvudstad år 2010. I en högtidlig ceremoni på Ekoteket den 15 januari på Kulturhuset förklarade miljöborgarråd Ulla Hamilton året för öppnat.
Stockholm har anledning att stolt. Staden har vuxit med ett helt Malmö sedan 1990, och samtidigt minskat utsläppen av koldioxid med en fjärdedel. European Green Capital skall nu ska bli en sporre för staden att komma fram till än bättre lösningar för miljön och sänka stockholmarnas utsläpp till två ton koldioxid om året.
På invigningen talade professor Eric Clark från Lunds universitet att han anser att samhällets fokus måste vändas från effektivitet till tillräcklighet. Professor Henrietta Palmer från Konsthögskolan talade om samspelet mellan välstånd och livskvalitet. Diskussionen återkom ofta till stadsdelen Hammarby Sjöstad och dess förtjänster, särskilt nu Djurgårdsstaden planeras att byggas.
På invigningen visades också experimentprogrammet Urbavista.
Stockholm står, med ett gott utgångsläge, inför utmaningar när det gäller miljön. Då gäller det att kunna fokusera. Det är lätt att alltför många frågor tas in under miljöpolitiken. Dessutom hade det varit väl värt att lyfta fram miljötekniken.
Läs även andra bloggares åsikter om stockholm, miljö, miljöhuvudstad, politik, alliansen, val2010, samhälle, klimat, forskning
DDR-museum i Berlin ger ett nära möte med livet i den forna arbetar- och bondestaten. Museet kritiserats för att disneyfiera Östtyskland, fast även hyllats för att ge en medryckande inblick i DDR-medborgarens liv.
Här kan du prova på att köra Trabant, se hur ett vardagsrum i Östberlin såg ut på 80-talet, följa livet i DDR från vaggan till graven, gå på kafé med östtysk fika och avlyssna museibesökarna i vardagsrummet. Ett besök kan rekommenderas.
Var DDR det första socialistiska konsumtionssamhället? Det var ju fråga om en stat som bröt mot de mänskliga rättigheterna och även sina egna stiftade lagar. Finns det något att lära, nu när tjugo år har gått?
Läs även andra bloggares åsikter om östtyskland, socialism, vetenskap, forskning, marxism, berlin, ddr, turism, politik, historia, tyskland
Övervakning och hackerattacker sveper över Kina. Därför uppger Google att de kommer att sluta censurera sökresultaten på http://www.google.cn/ och därför riskera att de kinesiska myndigheterna stänger ned sökmotorn.
Google skall ha beröm. Trots liberaliseringar så finns fortfarande censur och brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina. Det är för tyst om detta, särskilt när det gäller näringsliv och teknik, då viljan att sälja fått tala högre. Är det hela storyn?
Läs även andra bloggares åsikter om kina, google, bloggar, bloggosfären, teknik, censur, samhälle
Forskningen har tidigare sett att delfiner har egna personligheter och självmedvetenhet. De kan också tänka på framtiden då de lever i komplexa sociala strukturer, vilket har gett dem förmågan att kommunicera med varandra. Delfinernas hjärnor har visat sig likna de delar som förknippas med intelligens hos människor, ungefär som hos ett fyraårigt barn. Men är delfiner att anse som mänskliga?
Läs även andra bloggares åsikter om delfiner, djur, natur, kultur, forskning, vetenskap, etik, fiske, miljö
Forskare vid universitetet i Eindhoven har skapat kött genom att sätta muskelceller från svin i en speciell näringslösning. Köttet blir rätt slappt, av låg kvalitet. Musklerna behöver komma i träning för att bli det fasta, magra kött som konsumenter uppskattar. Fast nog borde julskinka vara lättare att odla i provrör än en fläskkotlett?
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA, har slagit fast att kött och mjölk från klonade djur är lika säkert och riskfritt att äta som produkter från andra djur. Många veganer och miljöorganisationer, som PETA och Greenpeace, har hälsat utvecklingen av in vitro kött med glädje. Problemet kan vara att den stoppas av renhetstrenden efter Mats-Eric Nilssons Den hemlige kocken.
Det är bra att konsumenterna får möjlighet att själva välja, men kärnfrågan är om egenskaperna i slutprodukten är viktigast, eller om det är framställningsmetoden i sig. Ser vi till egenskaperna, så är det en fråga om fördelar och nackdelar i produkten. Om det är framställningsmetoden så bedömmer man biotekniken i sig.
Läs även andra bloggares åsikter om kloning, mat, hälsa, trender, genteknik, bioteknik, samhälle, kött, forskning, vetenskap
Upplever vi en gyllene tidsepok för medicinen? Det beror på med vilket perspektiv vi tittar på läkemedelsforskningen.
Ofta får vi höra i media att medicinen inte gör så stora framsteg längre. Det kommer inga nya läkemedel, och läkemedelsindustrin har plockat de lågt hängande frukterna. Vi får fler preparat, men inte nya läkemedel som botar bättre, effektivare och billigare. Stämmer det?
Läs även andra bloggares åsikter om läkemedelsindustrin, forskning, medicin, läkemedel, , mabthera, lipitor, läkemedelsbranschen, ekonomi, samhälle, hälsa, innovation