✨ Vi pratar ofta om Artificiell Intelligens inom kommunikation, men vad säger oss de konkreta exemplen?

Kan ryskt inflytande urholka Sveriges demokrati?

Bild Waldemar Ingdahl

Säkerhetspolitiken påverkas alltmer av främmande makters strategiska användning av finans- och energimarknader samt opinionsbildning. Sveriges NATO-medlemskap och invasionen av Ukraina har satt fokus på detta, särskilt i relation till Ryssland. Ett projekt på Institutet för framtidsstudier undersöker hur ryska intressen, i samarbete med västerländska eliter, kan manipulera finansmarknader, tvätta pengar och skapa samhällsinstabilitet. Läs mer på forskning.se Kan ryskt inflytande urholka Sveriges demokrati. 

Artikeln är en återpublicering av en tidigare artikel om Kremls inflytande och destabilisering.

📊 Hur kan vi mäta effekten av forskningskommunikation?

Sociala normer skapar hållbara förändringar

De senaste åren, inte minst efter den globala covid-19-pandemin, har forskning om sociala normer fått ökad uppmärksamhet. Sociala normer finns i alla kulturer och karakteriseras som oskrivna regler som talar om för oss vad andra i samhället gör och tycker att vi borde eller inte borde göra. För att möta framtidens utmaningar för samhället har sociala normer stor betydelse för att förändringar ska accepteras. Men hur uppstår normer och hur mer exakt påverkar de våra beteenden? Jag har intervjuat Giulia Andrighetto, forskare på Institutet för Framtidsstudier och du kan läsa intervjun Sociala normer skapar hållbara förändringar över på IFFS webbplats.

Space: The Free-Market Frontier, a review

Space: The Free-Market Frontier by Edward L. Hudgins
My rating: 5 of 5 stars

It is very exciting to re-read the book that probably created New Space. When editor Ed Hudgins assembled a group of freewheeling space thinkers, space travel was stuck in a dead end. NASA and other space agencies had made the wrong bet after the moon landings. It was too expensive to launch things into orbit, and when the space race wasn't pushing flags and footprints, there was no good reason to be in space. The backbone of the infrastructure, the space shuttle, was an emergency solution after the Apollo program that saw dangerous accidents and prohibitive costs.

In various texts, the authors describe problems and how they can be solved and develop visions for the near future. It is a future where space would have a practical economic role.

Robert W. Poole Jr. wrote that NASA should buy launches from suppliers, instead of building their own rockets. The complicated and rigid requirements set by NASA stifled innovation by encouraging suppliers to exaggerate their costs to maximize their profit. There was a lot of unnecessary innovation, instead of building something that just worked.

The space shuttle program was subsequently shut down, through the inefficiencies some of the authors pointed out, and no new program took its place. Politician Dana Rohrabacker proposes in the book a new model for procurement where NASA buys services, such as the delivery of cargoes to low orbit on an open market. This is what Elon Musk offers with SpaceX. It makes a crucial difference that SpaceX can offer launching a kilogram into orbit for a fixed price of $2,000 these days, compared to the $10,000 it cost when the book was published.

Some predictions have gone wrong. It was probably difficult for astronaut Buzz Aldrin to really see how big the market for satellites would be 10-15 years after the book was published. We do need a lot more of telecommunications than in 2002. The difference is again SpaceX, which accounts for 60-70 percent of all satellite launches. Microsatellites are great, but it's the launch cost that is vital.

The space tourism business that Aldrin advocated does exist today, but not on the scale he envisioned. It is due to some misjudgments that Richard Branson made with Virgin Galatic. They are still too expensive, and unsafe, to make space tourism more than just individual short trips for the rather brave and rather wealthy.

Today, when I read the book, it feels a little tight, somewhat rough and in places overly cautious. Although style is not the point of reading it today, nor to see what technologies did or did not manifest as envisioned. It is to understand the future that Ed Hudgins and his co-writers were very much involved in shaping.

They explained the need for a structure that allowed for experimentation, entrepreneurship, and many different uses of space, and showed well enough what one might look like. The authors foresaw a future were space has a practical economic role. It is a place, not a program. That was the change brought on by New Space.

View all my reviews

"Forskningsrapporter är viktiga, men svåra att läsa"

Kremls inflytande och destabilisering av svensk demokrati

Säkerhetspolitiken blir alltmer sammanflätad med främmande makts strategiska användning av finans- och energimarknader och opinionsbildning. Efter invasionen av Ukraina och Sveriges efterföljande medlemskap i NATO, har dessa områden blivit särskilt angelägna i Sveriges förbindelser med Ryssland. 

Läs min intervju med forskarna bakom Kremls inflytande och destabilisering av svensk demokrati. Det är ett nytt projekt på Institutet för Framtidsstudier som undersöker om och i vilken utsträckning den ryska ledningen, i samarbete med vissa västerländska eliter, stödjer finansiella transaktioner som manipulerar marknader, tvättar pengar och destabiliserar offentligheten.   

Tower of Basel: The Shadowy History of the Secret Bank that Runs the World, a review

Tower of Basel: The Shadowy History of the Secret Bank that Runs the World by Adam LeBor by Adam LeBor
My rating: 3 of 5 stars

Adam LeBor’s “Tower of Basel: The Shadowy History of the Secret Bank that Runs the World" provides a gripping examination of the secretive Bank for International Settlements (BIS). Known as “the central bank of central banks”, and headquartered at the BIS Tower in Basel, it serves as a hub where central bankers from around the world convene to discuss and influence monetary policy.

The book chronicles the BIS’s involvement in major historical events. It was originally formed in 1930 to manage Germany’s World War I reparations, which Germany stopped paying after a few years, provide a meeting place for central bankers and provide overview and clearance of the gold possessions of central banks.

The book focuses on World War II, when the bank controversially facilitated transactions for the Axis powers. LeBor’s research into the bank’s murky wartime history, particularly its dealings with Nazi gold, remains a compelling and chilling part of the narrative. The BIS’s willingness to hold and manage gold stolen by the Nazis from occupied countries raises enduring ethical questions about international finance’s relationship to morality. This troubling chapter in the bank’s history reflects broader concerns about how financial institutions can sometimes prioritize business interests over humanitarian principles.

However, after the war the BIS survived by reinventing itself as part of the Marshall plan, and the re-industrialisation of West Germany. The BIS played a role in the creation of the European Monetary Union, providing the intellectual and institutional backbone for the euro's eventual launch. Through the Delors Committee and later the European Monetary Institute (EMI), the BIS helped develop the groundwork for a unified European currency, working closely with key central bankers. LeBor suggests that the bank's expertise and ability to bring together policymakers from different nations were instrumental in overcoming the technical and political hurdles that stood in the way of a single currency.

LeBor explores the modern role of the BIS, particularly its focus on financial stability and regulation. In recent years, the BIS has helped steer discussions on standards regarding capital requirements for banks, risk management, and crisis preparedness. However, critics argue that these standards have been too lax in preventing large-scale collapses, as evidenced by the 2008 financial crisis.

LeBor also draws attention to the tension within the BIS itself, as it operates both as a private, profit-driven bank for its central bank shareholders and as a public institution concerned with global financial stability. This dual identity has sparked controversy, particularly around the BIS’s lack of transparency and accountability. Despite this, central bankers still flock to Basel, where they engage in discussions about economic policy, capital levels, and currency stability. These meetings, while not making binding decisions, provide a forum for cooperation in the global financial system.

While the author traces the BIS influence, especially during its early days, the book shows that the institution today functions more as a coordinator and facilitator rather than the secret controller of world finance. Its role is more akin to that of a think tank.

LeBor argues that the BIS must become more transparent and accountable if it is to avoid becoming obsolete. At the same time, he highlights the reality that dismantling such an institution is easier said than done; once international organizations like the BIS are established, they tend to persist, even if their original purpose has faded.

While the book’s subtitle promises explosive revelations about the power of the BIS, readers may find that the bank’s level of influence is overstated at later points in its history. The IMF, the World Bank, the ECB, the Federal Reserve, and various national governments play a more dominant role in shaping global financial policy.

That said, “Tower of Basel” is a well- researched and thought-provoking exploration of one of the world’s most secretive financial institutions, and worth a read for those interested in world finance.

View all my reviews

Skönhetsnormer är till för att skapas

I vår samtidskultur finns en skarp fördömelse av dem som väljer att förändra sitt yttre för att uppnå skönhet. Det kan tyckas paradoxalt; skönhet och utseende har ju alltid varit centrala komponenter i människans sociala sammanhang och kulturella uttryck. Men trots att vi lever i en tid där självförverkligande värderas högt, ses ofta beslut att genomgå fysiska förbättringar som något ytligt, fåfängt och moraliskt förkastligt. Läs mer i Skönhetsnormer är till för att skapas på Medium.

Att minska sårbarheten för desinformation

Desinformation är ett växande hot i dagens digitala värld. Avsiktliga såväl som oavsiktliga felaktiga uppgifter kan påverka allt från politik, ekonomins utveckling, säkerhet och folkhälsa, till förtroendet för vetenskap och forskning. Hur kan vi skydda oss?

Jag fick tillfälle att ställa frågor om ett forskningsprojekt på Institutet för Framtidsstudier för att kunna identifiera vad som behöver prioriteras för att utveckla strategisk kommunikation. Läs mer i Projektet som ska minska vår sårbarhet för desinformation.

Den stora kreditfesten: historien om Klarna en recension

Den stora kreditfesten : historien om Klarna by Jonas Malmborg
My rating: 3 of 5 stars

Boken ger en god inblick i Klarnas historia och utmaningar. Främst är Klarna en tidsspegel över internets utveckling och finansialiseringen, vilket delvis visas i företagets egen självbild. Risken är att berättelsen om Klarna då hamnar i att måla upp frågeställningen som ont och gott.

Klarna kan ses både som uppstickaren och det som gjorde e-handeln möjlig, samtidigt som det också skildras som det företag som ger konsumentkrediter till de konsumenter som egentligen inte har råd med dem. Det är tydligt, men jag fann det som bokens svagaste del.

View all my reviews

Hur mycket påverkade AI deepfakes presidentvalet i USA?

Det var många varningar om deepfakes, desinformation och trollfabriker inför valet i USA, men jag har inte läst så mycket om det efteråt. Vad hände?

Det kan ha varit att många i den amerikanska allmänheten som uppfattat riskerna, då det varit så mycket sagt om påverkanskampanjer, bottar och AI i offentligheten, att mycket avslöjades tidigt av uppmärksamma användare, och att valmyndigheterna var försiktiga.

Många tekniker kring AI har utvecklats raskt, men inte riktigt så raskt som man ibland kan tänka efter att följt debatten. Fortfarande kan användarna och techbolagen se om en film eller en bild är fejkad och plattformarna har anpassat sina eftersökningar (bland annat tack vare just AI) och kan ta ned falskt eller missvisande material efter några få spelningar. 

Där en desinformationskampanj verkligen hade kunnat sättas in för att göra skada var om valresultatet blivit otydligt. Det här valet blev det inte så.

Så det kanske gick förhållandevis bra med valet?

Kneecap, en recension

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Waldemar Ingdahl (@ingdahlw)

Facebook in the Rain, una recensione

Facebook in the Rain by Paola Mastrocola
My rating: 2 of 5 stars

"Facebook in the Rain" è un romanzo abbastanza breve, che racconta una storia delicata e introspettiva sul senso di solitudine, la ricerca di autenticità e le relazioni umane.

Una donna di media età, Evandra, ha finora avuto una vita calma in un piccolo paese nel centro d'Italia. Una vita anche troppo calma, con il suo marito più anziano e economicamente più stabilito. Il marito muore inaspettatamente, la figlia unica abita distante a Roma, e Evandra cerca una identità in proprio. Inizialmente, lei non ci riesce tanto bene. Legata al ricordo del marito si reca ogni giorno a visitare la sua tomba al cimitero. Una vita vuota e addetta alle memore, sebbene comoda. Ma giorno una sua amica la introduce ad un nuovo concetto ed un nuovo mondo sconosciuto dalla Evandra: il sito Facebook.

Il romanzo di Mastrocola ha certo le sue qualità, il tramma è abbastanza avvincente. I caratteri nel romanzo andrebbo pure un po' più sviluppati, almeno alcuni. Alcuni caratteri sono introdotti, ma poco usati nella tramma.

Bisogna ricordare che il romanzo è stato pubblicato nel 2012, un periodo quando la presenza su Facebook era appena diventata normale nella vita quotidiana. C'era ancora un senso di nuovo. Il romanzo riesce bene a catturare l'eccittante senso di libertà ed opportunità che cosi tanti hanno trovato nel loro primo tempo su Facebook. Non è certo qualcosa che si trova spesso nella lettaratura, ed è una parte forte del racconto. Certo, l'autore vuole mostrare anche delle parti negative dei social media, è si può discutere se hanno un influsso positivo o negativo sulla vita di Evandra. Alla fine mi pare che si fa un po' la predica.

Modestamente si tratta di un romanzo con le sue qualità, ma alla fine introduce un nuovo marchingegno tecnologico che non entra con successo nell'ambiente construito dall'autrice. Il lettore capisce che Mastrocola vuole tentare una svolta narrativa per finire il tramma con una scelta per i personaggio principale, e anche con un po' di senso simbolico. Le conseguenze di questa scelta sono cruciali per il finale, ma la situazione della scelta avrebbe potuto essere descritta in modo più credibile. Anche la quanto il tramma ha introdotto molti altri strumenti drammatici per riuscire ad ottenere la stessa cosa.

Mastrocola ha uno stile delicato, capace al suo meglio di tratteggiare le emozioni umane in modo sottile e malinconico. Il breve romanzo viene letto senza grande sforzo, e dopotutto riesce a dire qualcosa sia sulle scelte nella vita, la vita di provincia e quella su internet.

View all my reviews

Polycrisis board game test

 

Read more about Managing the Polycrisis.

Vad är forskningskommunikation?

Varför gör de inte som vi säger? Om policyrelevant forskningskommunikation

BRICS-ländernas toppmöte: geopolitiska utmaningar och framtida samarbete

Den globala ekonomiska ordningen är i förändring, och allt fler länder söker sig till BRICS-samarbetet för att frigöra sig från det traditionellt västdominerade systemet. Med Egypten, Iran och flera andra länder som nya medlemmar, blir BRICS en allt större aktör på den internationella arenan. Samtidigt brottas många av dessa länder med interna politiska och ekonomiska utmaningar, särskilt med risken att fastna i den så kallade medelinkomstfällan. Den här texten om BRICS- toppmötet i Ryssland undersöker BRICS-ländernas strävan efter ekonomisk tillväxt, deras ambition att minska beroendet av USA:s dollar, och de globala trender som påverkar deras utveckling.

När ska forskare ta ställning?

Får en forskare vara aktivist och var går gränsen mellan att leverera fakta och att ta politisk ställning? Podden CurieTalks har med Mårten Schulz, Fanny Forsberg Lundell och David Marlevi om ett samtal forskares roll i samhällsdebatten. Jag ställer frågan om forskningsfinansiärernas krav på samhällspåverkan för forskningen.

 

Otherlands: A Journey Through Earth's Extinct Worlds, a review

Försvunna världar: en resa till jordens urtid by Thomas Halliday
My rating: 3 of 5 stars

In “Otherlands”, paleobiologist Thomas Halliday takes us on a fascinating journey through Earth’s deep past, bringing extinct species and landscapes vividly to life. With a mix of scientific rigor and literary elegance, he explores mass extinctions, evolutionary leaps, and dramatic climate shifts.

One of the book’s standout moments is the description of the Mediterranean, once a dried-out abyss, being filled by the Atlantic’s waters in what became the world’s largest waterfall. Equally compelling is the story of how South America’s monkeys trace their origins to a small group that drifted across the ocean from Africa. Unfortunately, Halliday describes natural history backwards, from (close to) our time to back to an unfathomably distant prehistory. This adds to the reader's difficulties to understand how natural history is unfolding

Halliday’s poetic and educational prose blends science with beauty, making “Otherlands” both an informative and evocative read. It is so good that it almost manages to make up for the book’s scant illustrations. It is a feat to describe these alien worlds in words, but illustrations up to par would have made quite a difference in readability and understanding. Sometimes the author loses the reader because of the sheer scale of the topic.

The book describes unimaginable time spans, with long complex events that take place over hundreds of thousands of years. Life is more resilient and adaptable than we often give it credit for. The whole perspective of the book raises a lot of question marks about our times. Is it that special? Are we seeing the planet's developments with too short time frames?

It’s a thought-provoking reminder of Earth’s ever-changing nature and the lost worlds that shaped our present. A good first try.

View all my reviews

💡 Connecting Research and Society 💡

Blå zoner, blå dunster? Var lever människor längre?

På 2024 års utdelning av IgNobel vann statistikern Saul Newman pris för sina studier av de blå zonerna. Newman för fram en skarp kritik mot konceptet. Blå zoner är demografiska och/eller geografiska områden i världen där människor anses leva mätbart längre. På Medium ligger artikeln Finns det områden där människor lever mätbart längre?

Kommer vi att bota åldrandet?

Bild: Waldemar Ingdahl, framställd med Night Café AI

Boken Läkemedel mot åldrande: Hur modern vetenskap ger oss obegränsad frisk livslängd av Linus Petersson utforskar möjligheten att medicinskt kontrollera åldrandet. Läs mer på Medium i artikeln Kommer vi att bota åldrandet?

AI-etik, panspermi och okända okändheter

By Lord Jaraxxus - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=112858085

Mimercentret för långsiktig framtidsforskning är en forskningsmiljö inom IFFS. Nyligen sände centret en delegation till “Workshop on Ethics, Technology, and the Future” (14–15 juni), på inbjudan av Hong Kong Catastrophic Risk Centre (HKCRC) vid Lingnan University. Även forskare från Project Innovative Ethics (PIE) vid universitet i Kobe, Japan, medverkade.

Jag fick tillfälle att ställa frågor till Mimercentrets initiativtagare, filosofen Karim Jebari, om AI-erik, panspermi, ”okända okändheter”, djuretik och klimatförändringars påverkan på demokratin i Sahelområdet. Läs mer i Etik, teknik och framtid i Hong Kong.

Europa idag, geografikunskaper för framtiden

Vad händer egentligen i Europa just nu? Jag lever kanske inte i en "Tintin-värld", som Hans Rosling kallade det, men en del föråldrade uppfattningar hade jag. 

Fredrik Charpentier Ljungqvists bok Europa i dag : likheter och skillnader mellan länderna på vår kontinent ger en djupdykning i kontinentens komplexa situation – allt från politiska förändringar och ekonomiska utmaningar till klimatfrågor och demokratins framtid. Det är överblickbart med väl illustrerade kartor. 

Europas länder liknar varandra alltmer, några av de största skillnaderna går snarare mellan generationerna. Östeuropa har kommit ikapp ekonomiskt. Skandinaviens länder skiljer sig mer från varandra, främst genom oljestaten Norges utveckling. Dödligt våld minskar i hela Europa, i Sverige inte lika mycket som andra länder.  

Den här boken är till för alla som vill få en tydligare bild av Europas nutid och framtid, och vad som krävs för att förstå de stora frågorna.

En fördjupad intervju med författaren.

Following the science in the midst of a crisis

What can we learn from crises about how science and politics work together? How can decision-makers understand the science without delegating decision-making responsibility to the researchers? Maja Fjaestad talked about her experiences as state secretary during the Covid-19 pandemic.

How do institutions preserve an "institutional memory" in a crisis, maintaining experiences gained from historical precedents?

Amartya Sen och utvecklingsarbetet

Enskilda artiklar får ibland en stor betydelse för världens utveckling. Den indiske ekonomen och filosofen Amartya Sen har med sitt arbete varit avgörande för vår samtids syn på utveckling, sociala rättigheter, befolkningsfrågor och kvinnors rättigheter. Läs mer på Medium i Från befolkningskris till rättighetsrevolution med Amartya Sen.

Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling, a review

Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling by Ryan Tucker Jones
My rating: 4 of 5 stars

Recommended reading! I was unaware of the sheer scale of Soviet whaling. It was extensive and secretive, and its impact on global whale populations was profound from the 1960s. Jones brings to light the sheer scale of the Soviet whaling industry and its environmental and ecological consequences. The Soviet Union prioritized economic gains and political prestige far more than a possible demand for the products whaling could provide.

The book gives a good understanding of the motivations of whalers, scientists, and plan bureaucrats, showing how ultimately the whaling stopped under leader Mikhail Gorbachev. The author has done research in previously closed archives and interviewed some of the people active back in the day.

In all, an interesting read with some rather poignant questions regarding environmental management, economics, politics and ecology.

View all my reviews

Fredsfittan : Natobeslutet som förändrade Sverige, recension

Fredsfittan : Natobeslutet som förändrade Sverige by Agnes Hellström
My rating: 3 of 5 stars

Agnes Hellström var inne på sin sista tid som ordförande i Svenska Freds, då 200 år av alliansfrihet och neutralitet tog slut. I “Fredsfittan: Natobeslutet som förändrade Sverige” skriver hon om sina upplevelser under tiden av Sveriges ansökan om medlemskap i NATO.

Med en personlig och ibland provocerande ton för boken ihop både egna reflektioner och uppfattningar kring samhällets större förändringar. Hennes bakgrund som fredsaktivist ger boken en stark känslomässig tyngd, och det är tydligt att hon skriver med både frustration och sorg över utvecklingen.

NATO-ansökan blev en av de snabba och omfattande helomvändningarna i den svenska offentligheten. Plötsligt verkar en av sidorna vara den enda som får komma till tals i medierna. Efter en hätsk debatt med hårda beskyllningar byter viktiga företrädare åsikt.

“Fredsfittan” beskriver en kritisk tid under våren 2022, men sett i backspegeln skulle Sveriges medlemskap visa sig bli en utdragen process. Det hade varit intressant om boken reflekterat djupare, men skildringen är förutom några tillbakablickar fast i samtiden och medieflödet.

“Fredsfittan” belyser rädslan som drivkraft, men även institutionella skäl. Boken skildrar kopplingarna mellan personer inom försvarspolitiken, försvarsmakten och försvarsindustrin, “det militärindustriella komplexet”. Bokens personliga anslag ger också läsaren en inblick också i “det fredsindustriella komplexet”, kopplingarna mellan personer i utrikespolitiken, internationella organisationer och NGO:er.

Boken balanserar väl mellan att vara ett passionerat försvarstal för Hellströms syn på neutralitet och ge en analys av Sveriges förändring. Språket är lättillgängligt, vilket gör det lätt att ta till sig Hellströms resonemang. För dem som är intresserade av fredsfrågor, säkerhetspolitik eller vill förstå hur NATO-frågan påverkat är “Fredsfittan” både upplysande och tankeväckande.

View all my reviews

Valfångst, IWC och boken Red Leviathan om Sovjetunionen

Genererad med NightCafé

Nästan 80 år efter att den skapades har den internationella valfångstkommissionen IWC överlevt sin användbarhet. Att avsluta kommissionen kan ge ett gott exempel för andra internationella organisationer.

Det skriver några forskare i artikeln Dismantle ‘zombie’ wildlife protection conventions once their work is done i tidskriften Nature inför IWC:s möte i september. De länder som fortfarande har en begränsad valfångst, forskarna pekar ut Norge, Island (som slutar jaga) och Japan, har ändå inte någon samverkan med IWC. Det finns andra konventioner som ändå reglerar fångst bättre än IWC, menar författarna. Det är en "zombieinstitution" som tar tid, energi och resurser utan att skapa värde.

Artikeln pekar på en utveckling där bestånden nu ökar, men varför jagades valarna? I vissa länder finns en marknad för valkött som mat, som i Japan. Från 1600-talet fram till mitten av 1800-talet var valarna simmande guldgruvor. Då användes tran till belysning och smörjmedel. Fångsterna gick ned då fotogen och syntetiska alternativ kom som ersättningar. Redan mot slutet av 1800-talet var valfångsten på väg ned. 

En förklaring på varför valarna minskade så kraftigt i mitten av 1900-talet ges av miljöhistorikern Ryan Tucker Jones i boken "Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling".

Sovjetiska valfångstfartyg dödade hundratusentals valar, ofta i hemlighet och olagligt, trots att Sovjet var med i valfångstkonventionen ICRW. Boken berättar att landet kom in i valfångstbranschen sent och hade ingen användning för valköttet, och knappt ens för späcket. Så många valar dödades så snabbt att valfångstfartygen inte hann behandla kropparna innan de ruttnade, och därför kastades de ofta tillbaka i havet.

Tucker Jones kommer fram till, efter forskning i tidigare stängda arkiv samt intervjuer med forskare och valfångare som vågat tala ut, att sovjetiska ekonomiska planerare hade fastställt fångstkvoter baserade på historisk valfångst som en procentandel av fiskerinäringen, oberoende av någon faktisk användbarhet. Sovjetiska forskare varnade ledarna för att fortsätta jakten men de tog inte till sig den informationen. 

År 1987, som en del av Michail Gorbatjovs ekonomiska reformer, avslutade Sovjet valjakten. Bristen på lönsamhet och stöd samverkade med press från USA, som samtidigt erbjöd tillgång till värdefulla fiskevatten i utbyte mot ett slut på jakten.

The Big Con: How the Consulting Industry Weakens our Businesses, Infantilizes our Governments and Warps our Economies, a review

The Big Con: How the Consulting Industry Weakens our Businesses, Infantilizes our Governments and Warps our Economies by Mariana Mazzucato
My rating: 3 of 5 stars

The book "The Big Con" by Mariana Mazzucato and Rosie Collington contains an interesting critique of the consulting industry for weakening companies, weakening the public sector and distorting economies. Although the book focuses on Britain, the issues also apply globally. The authors believe that politicians should strengthen the public sector, improve procurement and evaluation of outsourced services, and that consultants should report conflicts of interest.

The criticism in the book is directed at the fact that politicians have handed over too much responsibility to consultants, which has led to ineffective solutions and waste of tax money. The authors believe that the consulting firms, especially the big ones like Bain, BCG and McKinsey, as well as the big accounting firms EY, PwC, KPMG and Deloitte, often contribute to failure rather than creating value. Mazzucato and Collington recommend that some functions, especially those that are difficult to monitor, should be handled internally by the state. Otherwise, the boundary between public and private loosens up and it becomes more difficult to ensure quality and accountability.

The criticism from "The Big Con" has valid points, although it sometimes relies a little too much on anecdotes, and would have gained by more statistical insights. At the same time, it is difficult for the public sector to procure and not bring in stakeholders. It needs competence, often rather specialized, that would be unfeasible to keep in house. A dilemma for modern administration.

The older school of state enterprises and administration were not given such complex and changing tasks as today. It is precisely their attempt to obtain information, knowledge and implementation capacity that leads to the contemporary complex structure of procurement, grant systems and collaboration between the state, academia, large companies and the flora of NGOs, QUANGOs and GONGOs. A group of influential actors who move between different roles within the public and private sector may emerge from this, and that particularly in the wake of the "entrepreneurial state" advocated by Mariana Mazzucato herself. To be able to use consultants better on behalf of taxpayers, it seems that more transparency and less complex tasks are needed.

"The Big Con" asks some important questions for the future, and provides the reader with some interesting insights on the topic, but could have provided more depth.

View all my reviews

Lärdomar från Taiwans digitaliseringsminister Audrey Tang

Hur ska vi framtidssäkra demokratin? När världens länder försöker att hitta sätt att ta till sig digitaliseringen och nya tekniker som AI presenterar Taiwans tidigare digitaliseringsminister, Audrey Tang, en vision för demokratins framtid i den digitala tidsåldern. I en värld där artificiell intelligens och digitala plattformar spelar en alltmer betydelsefull roll i våra liv, erbjuder Tangs tankar både insikter och ställningstaganden, som försöker att ta fram nya idéer kring e-demokratin. Läs mer i Lärdomar från Taiwans digitaliseringsminister Audrey Tang på Medium.

Förlorade generationer?

Det är vanskligt att tala om breda generaliseringar av generationerna. Erfarenhet ger ju tillfälle att hitta undantagen. 

Sociologen Karl Mannheim som formade studierna av generationsskiften på 1920-talet definierade en generation inte bara med födelseår och händelser i ungdomen som format deras världsbild. Istället skrev han om olika "generationsenheter", med olika reaktioner på deras formande erfarenheter. Mannheim exemplifierade med hur de tyska ungdomarna reagerade på Napoleon Bonaparte på 1800-talet, men en liknande åtskillnad går att se i den så kallade "generation X" i hur de reagerade på 90-talskrisen. Det är samma sociala kohort, men deras uppfattning och reaktion på krisen står i kontrast mot varandra.   

Han förstod också klokt att en biologisk generation inte behöver utveckla ett eget distinkt mönster att tolka och påverka världen med. Kanske för att det inte finns ett tillräckligt avgörande historiskt ögonblick för en generationsrörelse. Några av de bästa exemplen på min generation föddes före och efter den.

Åldrande: lita inte på någon över hundra!

I veckan dog 117-åriga Maria Branyas Morera, världens äldsta person. Många kanske funderar på hemligheterna bakom ett så långt liv, men hundraåringarna verkar inte ha så god koll själva när forskarna undersökt.

Det går lite mode i vad som sägs ge ett långt liv. Maria Branyas sa att det var hennes lugna livsstil, andra har lyfts fram som vivörer högt upp i åldrarna.

Fast det kan bero på överlevnadsbias, där man inte ser till alla som dog tidigare. Det är lätt att blanda ihop orsak och verkan. Många mycket gamla verkar ha en positiv attityd till livet. Det kan vara till hjälp, men det skulle också kunna vara överrepresenterat, då det är lättare att vara positiv till livet om man inte drabbats av livshotande sjukdomar. I allmänhet finns det en stor grupp äldre med känslor av nedstämdhet.

En teori forskare har är att vissa helt enkelt har haft tur att leva länge, medan en annan teori pekar på specifika genetiska faktorer. Hundraåringar behöver inte haft, eller ens ha, särskilt hälsosamma levnadsvanor.

För hundra år sedan gjordes det stora framsteg i förväntad livslängd genom att minska sannolikheten för att barn dör, där vaccinationer och rent vatten spelade en stor roll. Vissa livsstilsförändringar har påverkat. Några liknande steg för att minska sannolikheten att riktigt gamla dör skulle kunna göras, med exempelvis vacciner mot Covid-19, influensa och bältros, men det ger förhållandevis lite mer livslängd och livskvalitet. 

Kriget mot åldrandet pågår, där problemet kan vara åldrandet i sig. En misstanke är att hundraåringarna kan överleva då de har förutsättningarna för att leva med den mycket skadliga "livsstilen" att åldras.

Tulpanmanin var överdriven?

När tulpanerna kom till Nederländerna blev världen galen. Under tulpanmanin såldes lökar som Semper Augustus för mer än vad en herrgård kostade. Men visste du att historierna om sjömän som åt tulpanlökar och masskonkurser inte är sanna? 🤔

Historikern Anne Goldgar visar i sin bok, "Tulipmania: Money, Honor, and Knowledge in the Dutch Golden Age", att händelserna runt år 1637 egentligen var mycket mindre dramatiska. Det var en spekulationsbubbla i liten skala, främst bland köpmän, utan någon omfattande ekonomisk kollaps. 📚

Varför blev tulpanmanin så känd? Goldgar hänför det till kalvinistiska predikanter, som skrev om att högmod går före fall och att straffet skulle bli att gud skulle slå de giriga med pesten. 

Det blev inte så mycket mer pest än vanligt, så den delen har fallit bort. Men berättelser som anknyter till tidigare idéer och stödjer dem har en tendens att leva vidare, oavsett bakomliggande fakta.  

Boken "Tulipmania" var en tänkvärd läsning. 🌷

Actuality of Californication

Tim Walz, guvernör i Minnesota, har blivit utsedd till kandidat som vicepresident åt Kamala Harris. För att förstå vad det betyder i ett större sammanhang är det viktigt att se i ljuset av både president Joe Bidens historia och hur Kamala Harris bakgrund formar dagens politik. Läs mer på Medium i essän Actuality of Californication - The TechBro and the Hussar.

Framtidens idrott: att omdefiniera kön och rättvisa med nya klassificeringssystem

Den algeriska boxaren Imane Khelif har väckt en hård debatt för sitt deltagande på OS 2024 i Paris. Intressant nog har hon varit med och boxats länge utan att det väckt uppmärksamhet, rapporterar Svenska YLE.

Frågan om hur könstillhörighet ska bedömas har blåst upp på många stora tävlingar. Idrotten har blivit så stor som företeelse, och deltagarna så varierade, att transpersoner märks och även personer vars könstillhörighet inte är konformistisk. Det är fortfarande en öppen fråga om hur stora fördelar trans- och icke-binära idrottare skulle ha.

Det görs faktiskt inte så mycket vetenskaplig forskning om hur hormonbehandlingar påverkar idrottsprestationer. Det är svårare att hålla bioetiska debatter när det gäller så extrema fall som elitidrottare. De flesta av de förbud som införts grundar sig på att de fysiska egenskaperna från pojkars pubertet, som ökad muskelmassa, styrka och längd, behålls av någon som registrerats som kvinna eller transitionerat.

En studie i British Journal of Sports Medicine komplicerar frågan. Transkvinnor är inte biologiska män, och den enda faktorn i studien där transkvinnor generellt var bättre än biologiska kvinnor var greppstyrka. För andra egenskaper kan transkvinnorna ha en nackdel. Det beror troligen på att när någon börjar på en hormonbehandling, minskar deras styrka och muskelmassa i förhållande till deras kroppshydda, de får "köra en större kaross med en mindre motor". Studien i BJSM har ett litet urval, och svårigheten för forskarna är även här att forskningsområdet har få data bakåt i tiden. 

Funktionsvariation blir ett allt mer omdiskuterat ämne, så även för doping på Paralympics, inte minst då begreppet funktionsnedsättning har blivit mer ifrågasatt.

Filosofen Torbjörn Tännsjö har skrivit om det uppmärksammade fallet kring löparen Caster Semanya. Tännsjö tar upp att idrotten är en av de sista områdena för könssegregation som accepteras. Istället för att fokusera på kön eller testosteronnivåer, bör vi titta direkt på de fysiska attribut som påverkar idrottsprestationer, som muskelmassa, syretransportförmåga och lemmarnas längd. Tännsjö menar att det skulle kunna leda till mer rättvisa tävlingar och tillåta kvinnor att konkurrera på lika villkor med män.

Debatten kommer troligen att bli mer intensiv när fler biologiska och mentala faktorer ändras inom elitidrotten, motionsidrotten och i samhället i stort. En ny utveckling som blir intressant att följa är de föreslagna Enhanced Games, en tävling där medicinsk och kemisk förbättring släpps fri.

Paris 2024 - de sista olympiska spelen?

📣 Vad har orsakat förändringarna i det olympiska landskapet? Svaret är skenande kostnader och en ökande insikt om de finansiella riskerna som OS innebär för värdstäderna, en verklighet som ytterligare belysts efter den globala COVID-19-pandemin. 🏟️

Olympiska spelen i Paris känns rätt kalla. Jag uppbådar inte samma engagemang, och delvis beror det säkert på nostalgins skimmer, en förändrad mediemiljö, arrangemangets tillväxt och avsaknad av tydlig dramatik som Kalla kriget gav med västs amatörer mot östs fullblodsproffs. 

Fast min bild är fel! Spelen i München, Montreal och Moskva hade stora problem och höll på att bli de sista. Det var inte främst bojkotterna, utan ekonomin.

OS har blivit en dyr affär. Varje sommar- och vinterspel de senaste decennierna har kostat värdstäderna över 10 miljarder dollar. Beijing 2008 översteg 45 miljarder dollar och Sotji 2014 toppade på 50 miljarder. Trots internationella sponsoravtal och globala mediarättigheter har kostnaderna fortsatt att skjuta i höjden. Till exempel kostade spelen i Rio 2016 minst 13 miljarder dollar men gav bara 9 miljarder dollar i intäkter, varav mycket gick till IOK och inte kunde användas för att täcka utgifterna. 📉

Studier har visat att OS ofta inte ger några märkbara ekonomiska fördelar. Turismökningen under spelen neutraliseras av att vanliga turister håller sig borta på grund av trängsel, höga priser och säkerhetsfrågor. Turismen föll exempelvis med fem procent i London 2012 och över tjugo procent i Beijing 2008. 🛫

Kostnaderna är ett systemproblem. Enligt forskare vid Oxfords universitet överskred de olympiska spelen mellan 1960 och 2016 budgeten med i genomsnitt 156 procent. Och själva budgivningsprocessen driver upp kostnaderna ytterligare, vilket ger utrymme för korruption. 💸 

Kostnaderna för stora idrottsarrangemang får effekter. Samväldesspelen 2026 står utan värd, och Paris 2024 överskrider redan budgeten med 115 procent. Den förändrade mediemiljön har också minskat OS:s tidigare bundenhet till TV-sändningar. 📺

Krisen påminner om det spel som förändrade OS, då det bara fanns en enda kandidat för OS 1984. Los Angeles kunde diktera villkoren och spelen blev lönsamma med minimala utgifter från det offentliga. Marknadsanpassningen räddade OS. Tyvärr har trenden inte hållit i sig, och extravaganta ansökningar är nu normen igen. Mycket riktigt ställer få upp som värdar, för 2032 finns bara en kandidat: Brisbane. 🏅

Kanske är det dags att överväga en permanent plats för spelen, likt det antika Grekland? Kanske kan tävlingar som Enhanced Games ge en nytändning? Är det dags för en förändring för de Olympiska spelen? 💬

Beltway bandit eulogy, Trump efter Trump

Donald Trump har presenterat sin vicepresidentkandidat JD Vance på republikanernas konvent. Senatorn har blivit känd för en bredare allmänhet med sin självbiografi “Hillbilly elegy”, och många kommentarer lyfte boken för att förklara Vances politiska gärning. Genom det valet är det tydligt att trumpismen inte är en fluga, utan en idé som kommer att påverka det republikanska partiet även efter att Donald Trump avslutat sin bana i politiken. Läs mer i Beltway bandit eulogy, Trump efter Trump på Medium den 19 juli.

Slow Internet: Principles and Examples, a review

Slow Internet: A Roadmap to Reclaim the Lost Promise of the Internet by Corin Ism
My rating: 4 of 5 stars

"Slow Internet: Principles and Examples" by Corin Ism and Markus Amalthea Magnusson is a brief book that nontheless delves deep into the aesthetics and philosophy of the online world, offering a fresh perspective on how we interact with the internet. The authors aim to redefine our digital lives by establishing principles for a more thoughtful and sustainable online presence.

What makes this book stand out are the positive and bright solarpunk illustrations that accompany the text, which help to visualize the concepts and make the ideas more accessible. The practical design examples provided are helpful, as they offer concrete ways to further improve human interaction with the digital world.

The authors' perspectives are thought-provoking, challenging readers to think about their personal internet habits and the broader implications of internet governance. The writing style kept me invested, making complex ideas easy to understand and apply.

A book covering such a wide topic raises many questions. Personally, I see the current state of the internet as more resilient and workable, with open source software, blockchain and the rise of the Fediverse as reasons to be optimistic. The decentralized ethos has previously served the internet well and current policy efforts are rather inclined to strengthen centralized platforms. A slower internet might not be synonymous with a better internet.

Overall, "Slow Internet: Principles and Examples" is a good read for anyone interested in improving their online experience, whether on a personal level or thinking within the context of broader societal changes.

View all my reviews

⭐ Almedalen 2024: tips och reflektioner ⭐

🌟 **Michel Foucault: Reflektioner över hans arv, 40 år senare**🌟

“N’oubliez pas d’inventer votre vie” — Le courage de la vérité (1984)

Idag den 25 juni är det 40 år sedan Michel Foucault, en av 1900-talets mest inflytelserika intellektuella, gick bort. Ofta kallad postmodernismens fader, kopplas Foucault till att ifrågasätta objektiv sanning, förespråka relativism och kritisera västerländska maktstrukturer. Kritiker, särskilt från högern, kopplar hans idéer till "wokeness" och identitetspolitik.

Men den kritiken har flera brister. Foucault tog avstånd från marxismen och kritiserade dess syn på historisk utveckling och vetenskaplig objektivitet. Mer influerad av Nietzsche än Marx, betonade Foucault historiens komplexitet och diskontinuiteter.

Foucaults motstånd mot samtida identitetspolitik är också anmärkningsvärd. Han menade att identiteter är externt påtvingade och varnade för att definiera sig strikt efter ras eller sexualitet. Han förespråkade identitetens flytande natur och personlig frihet bortom fasta kategorier.

Foucaults arv handlar om att ifrågasätta maktstrukturer och främja intellektuell frihet, inte om splittrande identitetspolitik. 🧠📚

🚨 Så får du tillbaka dina vänners inlägg i Facebook- flödet🚨

Du har rätt -- ditt Facebook-flöde har förändrats! Istället för att se vänner och favoritsidor, blir det fler inlägg märkta som "Sponsrat" eller "Föreslagna för dig". Meta har anpassat flödet till hur TikTok fungerar, för att locka en yngre publik, men de många annonserna och gruppförslagen är dåligt anpassade till hur användarna brukar Facebook. Här är ett förslag:

1. Öppna fliken Flöden:

- Byt till Vänner-flödet för att filtrera ditt flöde så att du bara ser dina vänner. Det kommer att finnas kvar annonser i flödet, men färre.
- I Facebook-appen, tryck på Flöden högst upp (Android) eller längst ner (iOS) på skärmen. Om du inte ser fliken, tryck på menyn istället.

2. Klicka eller tryck på Vänner:

- Nu får du ett flöde som fokuserar på de personer du följer. Du kommer fortfarande se annonser, men de kommer vara färre än inläggen från dina vänner.
- För att se inlägg från sidor du följer, klicka eller tryck på fliken Sidor istället.

3. Använd Favoriter flödet:

- Om du har lagt till vänner och sidor i dina favoriter, kan du se dem alla i detta flöde utan att föreslagna inlägg stör. För att lägga till en vän eller sida i dina favoriter, klicka eller tryck på Hantera Favoriter högst upp i Favoriter-flödet och välj upp till 30 vänner och/eller sidor. ⭐

🤖 AI dömer fotbolls- EM! ⚽

Dags för den hypermoderna fotbollen. Assisterande videodomarteknologi (VAR) kan spåra varje liten rörelse av bollen och spelarna med otrolig precision.

Banbrytande teknik i Euro 2024

Trots inkonsekvenser i dess användning och den tid det tar att fatta beslut har teknologin blivit en oumbärlig del av spelet. Men VM i Qatar 2022 använde bara en halvautomatisk version av VAR. Nu på EM i Tyskland kommer en mer avancerad version.

Så här fungerar det

Tio kameror runt bollplanen spårar 29 punkter på varje spelares kropp, vilket bearbetar över 600 rörelsepunkter 50 gånger per sekund. Detta hjälper till att exakt bestämma spelarnas och bollens positioner och rörelser i realtid.

En intern sensor skickar data 500 gånger per sekund, vilket överträffar kamerorna. Sensorn ger exakt information om bollens position och kontaktpunkter, vilket hjälper vid svåra beslut som mål och hands.

Fördelar för domarna

AI kan skapa 3D-modeller av spelare för att exakt bestämma offside-positioner på under 30 sekunder.

AI kan bekräfta om bollen passerade mållinjen, även när den är skymd av målvakten.

Även om mänsklig bedömning fortfarande är avgörande, kan AI inte bara registrera utan även analysera situationer på planen. Under EM blir det nog mest beslutsstöd.

Vad tycker du? Kommer AI att bli en bättre och mer rättvis domare? Är det kanske bara vissa situationer i sporten som AI kan användas?

New job in communications: Institute for Future Studies

Hur farlig är felaktig och missvisande information?

 🌟 Desinformation fara eller moralpanik 🌟

Valrörelsen har präglats av rädslan för desinformation, kopplat till debatten om SD:s trollfabriker. Så mycket att samtalet gått före politikens innehåll. Men är dessa farhågor berättigade? 🤔

Jag läste en artikel av forskaren Dan Williams, How Dangerous is Misinformation? med några intressanta punkter som sammanfattas nedan.

🔍 Nyckelpunkter:

• Skakig grund: Mycket desinformationsforskning saknar solid grund i vetenskap.
• Bias: Forskare fokuserar ofta selektivt på exempel som passar deras berättelser.
• Myten om guldåldern: Det förs fram en tro att tiden före internet var sanningens tid.
• Människans natur: Människor är inte så godtrogna som alarmister utmålar dem.

📊 Forskningsinsikter:

• Desinformation är sällsynt: Empiriska bevis visar att desinformation är mindre utbredd än man tror, ​​särskilt i västerländska demokratier.
• Mainstream medierna dominerar: De flesta förlitar sig på mainstream media för nyheter. I Sverige är det tydligt genom dominansen från SVT, SR och UR.
• Predika för de redan frälsta: De som läser desinformation är vanligtvis redan mottagliga för sådant innehåll.

🚨 Moralpanik?
Alarmismen kring desinformation kan vara överdriven. Det distraherar från djupare frågor och överskattar effekten av falsk information. Det verkliga problemet ligger i bredare fördomar och felaktigheter inom våra informationssystem.

📰 Betydelse för mediedebatten:
Williams artikel påpekar att det är avgörande att förstå komplexiteten i människors politiska övertygelser och i vilket inflytande som media kan utöva. Förenklade synpunkter om desinformation fångar inte hela bilden av hur människor bildar sina åsikter, och det kan ge en snedvridning i mediepolitiken som riskerar att skada yttrandefriheten.