Valfångst, IWC och boken Red Leviathan om Sovjetunionen

Genererad med NightCafé

Nästan 80 år efter att den skapades har den internationella valfångstkommissionen IWC överlevt sin användbarhet. Att avsluta kommissionen kan ge ett gott exempel för andra internationella organisationer.

Det skriver några forskare i artikeln Dismantle ‘zombie’ wildlife protection conventions once their work is done i tidskriften Nature inför IWC:s möte i september. De länder som fortfarande har en begränsad valfångst, forskarna pekar ut Norge, Island (som slutar jaga) och Japan, har ändå inte någon samverkan med IWC. Det finns andra konventioner som ändå reglerar fångst bättre än IWC, menar författarna. Det är en "zombieinstitution" som tar tid, energi och resurser utan att skapa värde.

Artikeln pekar på en utveckling där bestånden nu ökar, men varför jagades valarna? I vissa länder finns en marknad för valkött som mat, som i Japan. Från 1600-talet fram till mitten av 1800-talet var valarna simmande guldgruvor. Då användes tran till belysning och smörjmedel. Fångsterna gick ned då fotogen och syntetiska alternativ kom som ersättningar. Redan mot slutet av 1800-talet var valfångsten på väg ned. 

En förklaring på varför valarna minskade så kraftigt i mitten av 1900-talet ges av miljöhistorikern Ryan Tucker Jones i boken "Red Leviathan: The Secret History of Soviet Whaling".

Sovjetiska valfångstfartyg dödade hundratusentals valar, ofta i hemlighet och olagligt, trots att Sovjet var med i valfångstkonventionen ICRW. Boken berättar att landet kom in i valfångstbranschen sent och hade ingen användning för valköttet, och knappt ens för späcket. Så många valar dödades så snabbt att valfångstfartygen inte hann behandla kropparna innan de ruttnade, och därför kastades de ofta tillbaka i havet.

Tucker Jones kommer fram till, efter forskning i tidigare stängda arkiv samt intervjuer med forskare och valfångare som vågat tala ut, att sovjetiska ekonomiska planerare hade fastställt fångstkvoter baserade på historisk valfångst som en procentandel av fiskerinäringen, oberoende av någon faktisk användbarhet. Sovjetiska forskare varnade ledarna för att fortsätta jakten men de tog inte till sig den informationen. 

År 1987, som en del av Michail Gorbatjovs ekonomiska reformer, avslutade Sovjet valjakten. Bristen på lönsamhet och stöd samverkade med press från USA, som samtidigt erbjöd tillgång till värdefulla fiskevatten i utbyte mot ett slut på jakten.

The Big Con: How the Consulting Industry Weakens our Businesses, Infantilizes our Governments and Warps our Economies, a review

The Big Con: How the Consulting Industry Weakens our Businesses, Infantilizes our Governments and Warps our Economies by Mariana Mazzucato
My rating: 3 of 5 stars

The book "The Big Con" by Mariana Mazzucato and Rosie Collington contains an interesting critique of the consulting industry for weakening companies, weakening the public sector and distorting economies. Although the book focuses on Britain, the issues also apply globally. The authors believe that politicians should strengthen the public sector, improve procurement and evaluation of outsourced services, and that consultants should report conflicts of interest.

The criticism in the book is directed at the fact that politicians have handed over too much responsibility to consultants, which has led to ineffective solutions and waste of tax money. The authors believe that the consulting firms, especially the big ones like Bain, BCG and McKinsey, as well as the big accounting firms EY, PwC, KPMG and Deloitte, often contribute to failure rather than creating value. Mazzucato and Collington recommend that some functions, especially those that are difficult to monitor, should be handled internally by the state. Otherwise, the boundary between public and private loosens up and it becomes more difficult to ensure quality and accountability.

The criticism from "The Big Con" has several points, although it sometimes relies a little too much on anecdotes, and should include more data. At the same time, it is difficult for the public sector not to procure and bring in other stakeholders. The older school of state enterprises and administration was not given such complex and changing tasks as today. It is precisely their attempt to obtain information, knowledge and implementation capacity that leads to the contemporary complex structure of procurement, grant systems and collaboration between the state, academia, large companies and the flora of NGOs, QUANGOs and GONGOs. A group of influential actors who move between different roles within the public and private sector may emerge from this, and that in the wake of the "entrepreneurial state" advocated by Mariana Mazzucato herself. To be able to use consultants better on behalf of taxpayers, it seems that more transparency and less complex tasks are needed.

View all my reviews

Lärdomar från Taiwans digitaliseringsminister Audrey Tang

Hur ska vi framtidssäkra demokratin? När världens länder försöker att hitta sätta att ta till sig digitaliseringen och nya tekniker som AI presenterar Taiwans tidigare digitaliseringsminister, Audrey Tang, en vision för demokratins framtid i den digitala tidsåldern. I en värld där artificiell intelligens och digitala plattformar spelar en alltmer betydelsefull roll i våra liv, erbjuder Tangs tankar både insikter och ställningstaganden, som försöker att ta fram nya idéer kring e-demokratin. Läs mer i Lärdomar från Taiwans digitaliseringsminister Audrey Tang på Medium.

Förlorade generationer?

Det är vanskligt att tala om breda generaliseringar av generationerna. Erfarenhet ger ju tillfälle att hitta undantagen. 

Sociologen Karl Mannheim som formade studierna av generationsskiften på 1920-talet definierade en generation inte bara med födelseår och händelser i ungdomen som format deras världsbild. Istället skrev han om olika "generationsenheter", med olika reaktioner på deras formande erfarenheter. Mannheim exemplifierade med hur de tyska ungdomarna reagerade på Napoleon Bonaparte på 1800-talet, men en liknande åtskillnad går att se i den så kallade "generation X" i hur de reagerade på 90-talskrisen. Det är samma sociala kohort, men deras uppfattning och reaktion på krisen står i kontrast mot varandra.   

Han förstod också klokt att en biologisk generation inte behöver utveckla ett eget distinkt mönster att tolka och påverka världen med. Kanske för att det inte finns ett tillräckligt avgörande historiskt ögonblick för en generationsrörelse. Några av de bästa exemplen på min generation föddes före och efter den.

Åldrande: lita inte på någon över hundra!

I veckan dog 117-åriga Maria Branyas Morera, världens äldsta person. Många kanske funderar på hemligheterna bakom ett så långt liv, men hundraåringarna verkar inte ha så god koll själva när forskarna undersökt.

Det går lite mode i vad som sägs ge ett långt liv. Maria Branyas sa att det var hennes lugna livsstil, andra har lyfts fram som vivörer högt upp i åldrarna.

Fast det kan bero på överlevnadsbias, där man inte ser till alla som dog tidigare. Det är lätt att blanda ihop orsak och verkan. Många mycket gamla verkar ha en positiv attityd till livet. Det kan vara till hjälp, men det skulle också kunna vara överrepresenterat, då det är lättare att vara positiv till livet om man inte drabbats av livshotande sjukdomar. I allmänhet finns det en stor grupp äldre med känslor av nedstämdhet.

En teori forskare har är att vissa helt enkelt har haft tur att leva länge, medan en annan teori pekar på specifika genetiska faktorer. Hundraåringar behöver inte haft, eller ens ha, särskilt hälsosamma levnadsvanor.

För hundra år sedan gjordes det stora framsteg i förväntad livslängd genom att minska sannolikheten för att barn dör, där vaccinationer och rent vatten spelade en stor roll. Vissa livsstilsförändringar har påverkat. Några liknande steg för att minska sannolikheten att riktigt gamla dör skulle kunna göras, med exempelvis vacciner mot Covid-19, influensa och bältros, men det ger förhållandevis lite mer livslängd och livskvalitet. 

Kriget mot åldrandet pågår, där problemet kan vara åldrandet i sig. En misstanke är att hundraåringarna kan överleva då de har förutsättningarna för att leva med den mycket skadliga "livsstilen" att åldras.

Tulpanmanin var överdriven?

När tulpanerna kom till Nederländerna blev världen galen. Under tulpanmanin såldes lökar som Semper Augustus för mer än vad en herrgård kostade. Men visste du att historierna om sjömän som åt tulpanlökar och masskonkurser inte är sanna? 🤔

Historikern Anne Goldgar visar i sin bok, "Tulipmania: Money, Honor, and Knowledge in the Dutch Golden Age", att händelserna runt år 1637 egentligen var mycket mindre dramatiska. Det var en spekulationsbubbla i liten skala, främst bland köpmän, utan någon omfattande ekonomisk kollaps. 📚

Varför blev tulpanmanin så känd? Goldgar hänför det till kalvinistiska predikanter, som skrev om att högmod går före fall och att straffet skulle bli att gud skulle slå de giriga med pesten. 

Det blev inte så mycket mer pest än vanligt, så den delen har fallit bort. Men berättelser som anknyter till tidigare idéer och stödjer dem har en tendens att leva vidare, oavsett bakomliggande fakta.  

Boken "Tulipmania" var en tänkvärd läsning. 🌷

Actuality of Californication

Tim Walz, guvernör i Minnesota, har blivit utsedd till kandidat som vicepresident åt Kamala Harris. För att förstå vad det betyder i ett större sammanhang är det viktigt att se i ljuset av både president Joe Bidens historia och hur Kamala Harris bakgrund formar dagens politik. Läs mer på Medium i essän Actuality of Californication - The TechBro and the Hussar.

Framtidens idrott: att omdefiniera kön och rättvisa med nya klassificeringssystem

Den algeriska boxaren Imane Khelif har väckt en hård debatt för sitt deltagande på OS 2024 i Paris. Intressant nog har hon varit med och boxats länge utan att det väckt uppmärksamhet, rapporterar Svenska YLE.

Frågan om hur könstillhörighet ska bedömas har blåst upp på många stora tävlingar. Idrotten har blivit så stor som företeelse, och deltagarna så varierade, att transpersoner märks och även personer vars könstillhörighet inte är konformistisk. Det är fortfarande en öppen fråga om hur stora fördelar trans- och icke-binära idrottare skulle ha.

Det görs faktiskt inte så mycket vetenskaplig forskning om hur hormonbehandlingar påverkar idrottsprestationer. Det är svårare att hålla bioetiska debatter när det gäller så extrema fall som elitidrottare. De flesta av de förbud som införts grundar sig på att de fysiska egenskaperna från pojkars pubertet, som ökad muskelmassa, styrka och längd, behålls av någon som registrerats som kvinna eller transitionerat.

En studie i British Journal of Sports Medicine komplicerar frågan. Transkvinnor är inte biologiska män, och den enda faktorn i studien där transkvinnor generellt var bättre än biologiska kvinnor var greppstyrka. För andra egenskaper kan transkvinnorna ha en nackdel. Det beror troligen på att när någon börjar på en hormonbehandling, minskar deras styrka och muskelmassa i förhållande till deras kroppshydda, de får "köra en större kaross med en mindre motor". Studien i BJSM har ett litet urval, och svårigheten för forskarna är även här att forskningsområdet har få data bakåt i tiden. 

Funktionsvariation blir ett allt mer omdiskuterat ämne, så även för doping på Paralympics, inte minst då begreppet funktionsnedsättning har blivit mer ifrågasatt.

Filosofen Torbjörn Tännsjö har skrivit om det uppmärksammade fallet kring löparen Caster Semanya. Tännsjö tar upp att idrotten är en av de sista områdena för könssegregation som accepteras. Istället för att fokusera på kön eller testosteronnivåer, bör vi titta direkt på de fysiska attribut som påverkar idrottsprestationer, som muskelmassa, syretransportförmåga och lemmarnas längd. Tännsjö menar att det skulle kunna leda till mer rättvisa tävlingar och tillåta kvinnor att konkurrera på lika villkor med män.

Debatten kommer troligen att bli mer intensiv när fler biologiska och mentala faktorer ändras inom elitidrotten, motionsidrotten och i samhället i stort. En ny utveckling som blir intressant att följa är de föreslagna Enhanced Games, en tävling där medicinsk och kemisk förbättring släpps fri.

Paris 2024 - de sista olympiska spelen?

📣 Vad har orsakat förändringarna i det olympiska landskapet? Svaret är skenande kostnader och en ökande insikt om de finansiella riskerna som OS innebär för värdstäderna, en verklighet som ytterligare belysts efter den globala COVID-19-pandemin. 🏟️

Olympiska spelen i Paris känns rätt kalla. Jag uppbådar inte samma engagemang, och delvis beror det säkert på nostalgins skimmer, en förändrad mediemiljö, arrangemangets tillväxt och avsaknad av tydlig dramatik som Kalla kriget gav med västs amatörer mot östs fullblodsproffs. 

Fast min bild är fel! Spelen i München, Montreal och Moskva hade stora problem och höll på att bli de sista. Det var inte främst bojkotterna, utan ekonomin.

OS har blivit en dyr affär. Varje sommar- och vinterspel de senaste decennierna har kostat värdstäderna över 10 miljarder dollar. Beijing 2008 översteg 45 miljarder dollar och Sotji 2014 toppade på 50 miljarder. Trots internationella sponsoravtal och globala mediarättigheter har kostnaderna fortsatt att skjuta i höjden. Till exempel kostade spelen i Rio 2016 minst 13 miljarder dollar men gav bara 9 miljarder dollar i intäkter, varav mycket gick till IOK och inte kunde användas för att täcka utgifterna. 📉

Studier har visat att OS ofta inte ger några märkbara ekonomiska fördelar. Turismökningen under spelen neutraliseras av att vanliga turister håller sig borta på grund av trängsel, höga priser och säkerhetsfrågor. Turismen föll exempelvis med fem procent i London 2012 och över tjugo procent i Beijing 2008. 🛫

Kostnaderna är ett systemproblem. Enligt forskare vid Oxfords universitet överskred de olympiska spelen mellan 1960 och 2016 budgeten med i genomsnitt 156 procent. Och själva budgivningsprocessen driver upp kostnaderna ytterligare, vilket ger utrymme för korruption. 💸 

Kostnaderna för stora idrottsarrangemang får effekter. Samväldesspelen 2026 står utan värd, och Paris 2024 överskrider redan budgeten med 115 procent. Den förändrade mediemiljön har också minskat OS:s tidigare bundenhet till TV-sändningar. 📺

Krisen påminner om det spel som förändrade OS, då det bara fanns en enda kandidat för OS 1984. Los Angeles kunde diktera villkoren och spelen blev lönsamma med minimala utgifter från det offentliga. Marknadsanpassningen räddade OS. Tyvärr har trenden inte hållit i sig, och extravaganta ansökningar är nu normen igen. Mycket riktigt ställer få upp som värdar, för 2032 finns bara en kandidat: Brisbane. 🏅

Kanske är det dags att överväga en permanent plats för spelen, likt det antika Grekland? Kanske kan tävlingar som Enhanced Games ge en nytändning? Är det dags för en förändring för de Olympiska spelen? 💬

Beltway bandit eulogy, Trump efter Trump

Donald Trump har presenterat sin vicepresidentkandidat JD Vance på republikanernas konvent. Senatorn har blivit känd för en bredare allmänhet med sin självbiografi “Hillbilly elegy”, och många kommentarer lyfte boken för att förklara Vances politiska gärning. Genom det valet är det tydligt att trumpismen inte är en fluga, utan en idé som kommer att påverka det republikanska partiet även efter att Donald Trump avslutat sin bana i politiken. Läs mer i Beltway bandit eulogy, Trump efter Trump på Medium den 19 juli.

Slow Internet: Principles and Examples, a review

Slow Internet: A Roadmap to Reclaim the Lost Promise of the Internet by Corin Ism
My rating: 4 of 5 stars

"Slow Internet: Principles and Examples" by Corin Ism and Markus Amalthea Magnusson is a brief book that nontheless delves deep into the aesthetics and philosophy of the online world, offering a fresh perspective on how we interact with the internet. The authors aim to redefine our digital lives by establishing principles for a more thoughtful and sustainable online presence.

What makes this book stand out are the positive and bright solarpunk illustrations that accompany the text, which help to visualize the concepts and make the ideas more accessible. The practical design examples provided are helpful, as they offer concrete ways to further improve human interaction with the digital world.

The authors' perspectives are thought-provoking, challenging readers to think about their personal internet habits and the broader implications of internet governance. The writing style kept me invested, making complex ideas easy to understand and apply.

A book covering such a wide topic raises many questions. Personally, I see the current state of the internet as more resilient and workable, with open source software, blockchain and the rise of the Fediverse as reasons to be optimistic. The decentralized ethos has previously served the internet well and current policy efforts are rather inclined to strengthen centralized platforms. A slower internet might not be synonymous with a better internet.

Overall, "Slow Internet: Principles and Examples" is a good read for anyone interested in improving their online experience, whether on a personal level or thinking within the context of broader societal changes.

View all my reviews

⭐ Almedalen 2024: tips och reflektioner ⭐

🌟 **Michel Foucault: Reflektioner över hans arv, 40 år senare**🌟

“N’oubliez pas d’inventer votre vie” — Le courage de la vérité (1984)

Idag den 25 juni är det 40 år sedan Michel Foucault, en av 1900-talets mest inflytelserika intellektuella, gick bort. Ofta kallad postmodernismens fader, kopplas Foucault till att ifrågasätta objektiv sanning, förespråka relativism och kritisera västerländska maktstrukturer. Kritiker, särskilt från högern, kopplar hans idéer till "wokeness" och identitetspolitik.

Men den kritiken har flera brister. Foucault tog avstånd från marxismen och kritiserade dess syn på historisk utveckling och vetenskaplig objektivitet. Mer influerad av Nietzsche än Marx, betonade Foucault historiens komplexitet och diskontinuiteter.

Foucaults motstånd mot samtida identitetspolitik är också anmärkningsvärd. Han menade att identiteter är externt påtvingade och varnade för att definiera sig strikt efter ras eller sexualitet. Han förespråkade identitetens flytande natur och personlig frihet bortom fasta kategorier.

Foucaults arv handlar om att ifrågasätta maktstrukturer och främja intellektuell frihet, inte om splittrande identitetspolitik. 🧠📚

🚨 Så får du tillbaka dina vänners inlägg i Facebook- flödet🚨

Du har rätt -- ditt Facebook-flöde har förändrats! Istället för att se vänner och favoritsidor, blir det fler inlägg märkta som "Sponsrat" eller "Föreslagna för dig". Meta har anpassat flödet till hur TikTok fungerar, för att locka en yngre publik, men de många annonserna och gruppförslagen är dåligt anpassade till hur användarna brukar Facebook. Här är ett förslag:

1. Öppna fliken Flöden:

- Byt till Vänner-flödet för att filtrera ditt flöde så att du bara ser dina vänner. Det kommer att finnas kvar annonser i flödet, men färre.
- I Facebook-appen, tryck på Flöden högst upp (Android) eller längst ner (iOS) på skärmen. Om du inte ser fliken, tryck på menyn istället.

2. Klicka eller tryck på Vänner:

- Nu får du ett flöde som fokuserar på de personer du följer. Du kommer fortfarande se annonser, men de kommer vara färre än inläggen från dina vänner.
- För att se inlägg från sidor du följer, klicka eller tryck på fliken Sidor istället.

3. Använd Favoriter flödet:

- Om du har lagt till vänner och sidor i dina favoriter, kan du se dem alla i detta flöde utan att föreslagna inlägg stör. För att lägga till en vän eller sida i dina favoriter, klicka eller tryck på Hantera Favoriter högst upp i Favoriter-flödet och välj upp till 30 vänner och/eller sidor. ⭐

🤖 AI dömer fotbolls- EM! ⚽

Dags för den hypermoderna fotbollen. Assisterande videodomarteknologi (VAR) kan spåra varje liten rörelse av bollen och spelarna med otrolig precision.

Banbrytande teknik i Euro 2024

Trots inkonsekvenser i dess användning och den tid det tar att fatta beslut har teknologin blivit en oumbärlig del av spelet. Men VM i Qatar 2022 använde bara en halvautomatisk version av VAR. Nu på EM i Tyskland kommer en mer avancerad version.

Så här fungerar det

Tio kameror runt bollplanen spårar 29 punkter på varje spelares kropp, vilket bearbetar över 600 rörelsepunkter 50 gånger per sekund. Detta hjälper till att exakt bestämma spelarnas och bollens positioner och rörelser i realtid.

En intern sensor skickar data 500 gånger per sekund, vilket överträffar kamerorna. Sensorn ger exakt information om bollens position och kontaktpunkter, vilket hjälper vid svåra beslut som mål och hands.

Fördelar för domarna

AI kan skapa 3D-modeller av spelare för att exakt bestämma offside-positioner på under 30 sekunder.

AI kan bekräfta om bollen passerade mållinjen, även när den är skymd av målvakten.

Även om mänsklig bedömning fortfarande är avgörande, kan AI inte bara registrera utan även analysera situationer på planen. Under EM blir det nog mest beslutsstöd.

Vad tycker du? Kommer AI att bli en bättre och mer rättvis domare? Är det kanske bara vissa situationer i sporten som AI kan användas?

New job in communications: Institute for Future Studies

Hur farlig är felaktig och missvisande information?

 🌟 Desinformation fara eller moralpanik 🌟

Valrörelsen har präglats av rädslan för desinformation, kopplat till debatten om SD:s trollfabriker. Så mycket att samtalet gått före politikens innehåll. Men är dessa farhågor berättigade? 🤔

Jag läste en artikel av forskaren Dan Williams, How Dangerous is Misinformation? med några intressanta punkter som sammanfattas nedan.

🔍 Nyckelpunkter:

• Skakig grund: Mycket desinformationsforskning saknar solid grund i vetenskap.
• Bias: Forskare fokuserar ofta selektivt på exempel som passar deras berättelser.
• Myten om guldåldern: Det förs fram en tro att tiden före internet var sanningens tid.
• Människans natur: Människor är inte så godtrogna som alarmister utmålar dem.

📊 Forskningsinsikter:

• Desinformation är sällsynt: Empiriska bevis visar att desinformation är mindre utbredd än man tror, ​​särskilt i västerländska demokratier.
• Mainstream medierna dominerar: De flesta förlitar sig på mainstream media för nyheter. I Sverige är det tydligt genom dominansen från SVT, SR och UR.
• Predika för de redan frälsta: De som läser desinformation är vanligtvis redan mottagliga för sådant innehåll.

🚨 Moralpanik?
Alarmismen kring desinformation kan vara överdriven. Det distraherar från djupare frågor och överskattar effekten av falsk information. Det verkliga problemet ligger i bredare fördomar och felaktigheter inom våra informationssystem.

📰 Betydelse för mediedebatten:
Williams artikel påpekar att det är avgörande att förstå komplexiteten i människors politiska övertygelser och i vilket inflytande som media kan utöva. Förenklade synpunkter om desinformation fångar inte hela bilden av hur människor bildar sina åsikter, och det kan ge en snedvridning i mediepolitiken som riskerar att skada yttrandefriheten.

🚼 **Boom, boom, babyboom** 🚼

Väst har tidigare upplevt låga födelsetal. Sedan kom babyboomen. En intressant artikel ger en ledtråd i befolkningsfrågan.

År 1800 födde kvinnor i Sverige nästan fem barn och mödrarna var förhållandevis gamla. År 1935 sjönk detta till 1,7 vilket ligger under ersättningsgraden på 2,1. Födelsetalen sjönk i andra länder också, och trenden sågs med stor oro i Europa och Amerika.

Alva och Gunnar Myrdals bok “Kris i befolkningsfrågan” från 1934 är tidstypisk, inte minst för sin oro att barnafödandet är för dyrt och därför måste stödjas med subventioner. Man bör inte ge stöd för att fattiga familjer ska föda många barn utan till att alla familjer föder något barn, ansåg de.

Babyboomen började dock redan i mitten av 1930-talet och trotsade trenden med fallande fertilitet. Intressant nog verkar mödrarna blivit förhållandevis yngre. Det är babyboomen som ger tanken på en global befolkningsexplosion genomslag. Världsbefolkningen antogs öka och konsumera fram till en kollaps. 

Nu verkar samhällsdebatten istället tippa över till en utbredd rädsla för en befolkningskollaps, inte bara i Globala Nord men även i Globala Syd. Afrika har en befolkningstillväxt men även där minskar barnafödandet. Kina har gått från en ettbarnspolitik till en trebarnspolitik på några år. I länder som Bangladesh föder kvinnor knappt två barn. I Storbritannien har det diskuterats ett “negativt barnbidrag” (du skulle få betala en extra skatt om du inte har barn), abort försvåras eller förbjuds i vissa länder och oron för den stora ekologiska kollapsen börjar att handla om att för få ungdomar och för låg produktivitet inte kan rätta till miljöproblemen.

En mycket intressant artikel i Works in Progress, "Understanding the Baby Boom", tar upp Easterlin-hypotesen, som antydde att stigande "relativ inkomst" efter Stora Depressionen ledde till högre födelsetal. Men andra faktorer spelade betydande roller, pekar artikeln på:

1. Hushållsteknik: Från 1930 till 1960 gjorde elektrifiering och apparater som tvättmaskiner och kylskåp föräldraskap enklare och mindre tidskrävande.
2. Medicinska framsteg: Mödradödligheten sjönk avsevärt på grund av antibiotika och bättre medicinsk vård, vilket gjorde förlossningen mycket säkrare. Det spelar roll att 1 på 3000 mammor dör i barnsäng än 1 på 200 som tidigare.
3. Bostadsboom: Bostadsbyggandet ökade efter andra världskriget ökade och möjliggjorde tidigare äktenskap och större familjer.

Dessa förändringar sänkte drastiskt kostnaderna och riskerna med att skaffa barn, vilket tillfälligt ökade födelsetalen. När förbättringarna avtog, gick födelsetalen ner.

Mer migration och adoption? Det är troligen en del av lösningen, men födelsetalen sjunker över hela världen. Befolkningsstrukturen kommer att ändras även i Globala Syd, inte minst till följd av utvandringen. Den första generationens migranter kan ha högre födelsetal än det nya landets, deras barn är närmare medel.

Teknik och behandlingar som IVF, surrogatmödrar, kloning, konstgjorda livmödrar och frysta ägg kan ge fler valmöjligheter för fler, men de barnen ska också tas om hand. 

Kan AI vara föräldrar till hjälp? Olika former av tekniskt stöd vara en viktig hjälp för många föräldrar, som den tidigare vågen av hushållsmaskiner. 

En myrdalsk familjepolitik? Ungern ger höga barnbidrag, skattefrihet vid 3+ barn, skuldavskrivning, stora bostadsbidrag. Det uppges att det motsvarar faktiskt runt 5% av landets BNP. Födelsetalen ligger på ungefär samma som andra liknande länder. 

Babyboomen handlade om ekonomins produktivitet och tekniska framsteg men främst verkar en positiv samhällsutveckling gjort föräldraskapet enklare och mer förhoppningsfullt. Hoppfullheten och friheten över den egna situationen och fortplantningen är troligen viktiga. Annars riskerar särskilt kvinnors rättigheter bakslag.

Kreativitet, politik och tydliga mål: en ny tids kommunikation

I den moderna kommunikationsvärlden är kreativitet, politik och tydliga mål grundpelare för framgång. Att navigera genom detta landskap kräver en förståelse för hur kreativitet kan användas för att lösa problem och skapa meningsfulla kopplingar med målgruppen. Här utforskar Kreativitet, politik och tydliga mål: en ny tids kommunikation på Medium hur förtjänad kreativitet, varumärkesbyggande och dataanalys samspelar för att skapa effektiva kommunikationsstrategier.

Vetenskaplig modellering: mellan komplexitet och samhällspåverkan

I dagens samhälle möter vetenskapen en rad komplexa utmaningar, från klimatförändringar och pandemier till ekonomisk prognostisering och befolkningsutveckling. För att förstå och hantera dessa problem har vetenskapliga modeller blivit oumbärliga verktyg. Trots deras betydelse ifrågasätts ofta deras tillförlitlighet och effektivitet. I essän Vetenskaplig modellering: mellan komplexitet och samhällspåverkan på Medium beskrivs många av den vetenskapliga modelleringens utvecklingar, och hur deras framtid kan se ut.

Enshittification and the Platform Economy: A Critical Analysis

In the modern economy, the concept of “enshittification” has gained traction as a means to understand the evolving dynamics of the platform economy. Coined by Cory Doctorow, it refers to the process by which platforms, initially innovative and transformative, degrade over time, often due to factors such as increasing commercialization, regulatory pressures, and user dissatisfaction. However, a deeper exploration of this concept reveals both its strengths and limitations in analyzing the complexities of platform economics. Read more on Medium in Enshittification and the Platform Economy: A Critical Analysis.

The challenge between natural and artifical?

We have no right to be afraid of the future! That was the message from Corriere della Sera’s former editor Ferruccio de Bortoli, thought-provoking talk at Pesaro 2024 — Capitale italiana della cultura. There is simply too much at stake. Read more on Medium in The challenge between natural and artifical?

✨ Applying generative AI and finding the organization's strengths

AI tog mitt jobb... till nästa nivå!

Hotet mot TikTok kräver skydd för yttrandefriheten

TikTok är nu det sociala medium som är mest under press. Till en början avfärdades plattformen som ett ställe för videos med fåniga danser, men TikTok har sedan dess kommit i skottgluggen hos en bred skara kritiker, från de som är oroade över politisk extremism till integritetsfrågor och desinformation. Samtidigt så är TikTok en viktig fråga för yttrandefriheten och för att bevara en fri värld. Läs mer i Hotet mot TikTok kräver skydd för yttrandefriheten på Medium.

Daniel Kahneman: förnuft och fördom

Styrs våra tankar främst av fördomar eller av förnuft?

Daniel Kahneman (1934- 2024), som formulerade teorier om mänskligt beteende, lutade mer mot att fördomar styr. Trots Nobels ekonomipris och ett omfattande populärvetenskapligt genomslag så blev hans tankar mer ifrågasatta de sista åren av hans liv. 

Han fick kritik för att han förlitat sig på svaga studier, men även för sin metod att konstruera experiment med en bias för att testpersonerna skulle agera fördomsfullt. Då skulle det inte vara fördomar som framkommer i experimentet, utan rimliga slutsatser baserade på tillgängliga bevis.

Kahneman var snabb med att hitta fel i sin egen forskning, och det är ju bra, inte minst då han ju forskade om felslut. Kärnan i det som spår som blev ämnet beteendeekonomi och sin metodik ändrade han dock inte. Det ämnet har fått några ytterligare ekonomipris, men även flera studier återkallade. Politiskt har beteendeekonomin förlorat sin lyster.

Det skulle vara fruktbart om det fanns fler studier som belyser metodskillnaderna mellan Kahnemans tillvägagångssätt och sociologiska fallstudier. Mitt intryck är att det skulle ge en mer nyanserad förståelse av mänskligt handlande och dess komplexitet.

⏰✨ Domedagsklockan och Väckarklockan

Imorgon uppdateras den ikoniska Domedagsklockan, en symbol för risken av en mänskligt skapad global katastrof. Nu står den på 90 sekunder till midnatt, det närmaste hittills.

Det var en grupp forskare med Albert Einstein och J. Robert Oppenheimer som år 1947 stod bakom Domedagsklockan, för att ge ett mått på risken för ett kärnvapenkrig. Klockan började gå från 23:53, sju minuter före midnatt. Mätningen rymmer ett mått av subjektivitet och påverkas av sin samtid. 1940-talets kärnvapen kunde nog inte kallas för en existentiell risk. Kubakrisen var över på 13 dagar, så den inte hann inte komma med i bedömningen för 1960-talet, och tiden före Kalla krigets slut verkade vara särskilt farlig. Riskerna har också blivit mer komplicerade att mäta, då klockan nu även omfattar hoten från klimatförändringar, cyberkrig, syntetisk biologi och AI. 

Borde Domedagsklockan kompletteras med Väckarklockan? En mätning av tiden till en Singularitet för mänskligheten? Det som skulle mätas är mer objektivt, exempelvis framsteg inom AI, längre och friskare liv, ekonomiska milstolpar, CO2-nivåer i atmosfären eller energiproduktion. Väckarklockan kan symboliskt ställas på 05:53, sju minuter före gryningen.

Kanske att de två klockorna tillsammans skulle ge en mer fullständig bild av samtidens risker och möjligheter? Å andra sidan kanske de ger en slagsida för extremerna?

COP28: klimatnytta för pengarna?

Sverige skickar statsministern och vice statsministern till partskonferensen. Kritiken mot Tidöregeringens klimatpolitik har varit hård. Sverige har länge setts som ett föregångsland i klimatfrågan, men inför UNFCCC:s partskonferens COP28 i Dubai sägs svenskarna inte längre ha lika hög trovärdighet i förhandlingarna. Läs mer i COP28: klimatnytta för pengarna? på Medium.

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gått för långt i andra riktningen, vilket har resulterat i svar från AI:n som vissa betraktar som absurda eller otillfredsställande. Gemini har sedan dess dragits tillbaka, men det kan bli svårt att ändra inställningarna. 

Är det fråga om en "woke" företagskultur som löper amok? Till viss del, kanske. Det är inte hela anledningen. Google kan mycket väl stå inför det Clayton Christensen kallade för "The innovator's dilemma", utvecklingen av ny teknik undergräver Googles nuvarande affärsmodell. Det påminner om Microsofts utveckling, och kanske att Sundar Pichai sitter i en liknande sits som Steve Ballmer gjorde. Något mer allvarligt är att ledarskapet, med Googles grundare inblandade, är mer otydligt. 

Den förändringen av marknaden kan vara långt mer djupgående än en misslyckad lansering.

Kommer AI att döda sökordsoptimeringen?

Uppdateringarna Panda och Penguin från Google ändrade vad SEO var

SEO tar över allt innehåll, eller så kommer AI att döda SEO? Så här får du rätsida på ditt innehålls genomslag.

En attityd som jag mött i arbetet är att SEO handlar om att "skriva konstigt för klicken". Den motsatta sidan är alltför höga förhoppningar på att SEO lyfter innehållet till ett genomslag långt över sina förutsättningar.

Nuförtiden verkar debatten handla om att AI kommer att döda SEO, för när en LLM samlar ihop innehåll för ett svar, så anger agenten sällan källan från vilken webbsida uppgifterna hämtats. Snart slår AI-optimering igenom?

De två första attityderna är kvarlevor från den tid när nyckelord och bakåtlänkar var viktiga. Sökmotorer är idag mer än bara en katalog av webbplatser som kan manipuleras. SEO handlar om att sätta en standard för kvalitet och begriplighet för innehållet. EEAT är viktigt för hur Google värderar webbsidan. Det är bra att innehåll ska vara begripligt och tillgängligt, och då blir användarupplevelse, mobiloptimering och webbplatshastighet viktiga. Innehåll som inte ska vara det för alla besökare kanske hör bättre hemma i ett annat format, i en annan del av webbplatsens struktur? 

Attityden "AI äter SEO" är nog mer färgad av samtiden, och tar inte hänsyn till hur mycket SEO har utvecklats över tid. Det som tidigare var en specialiserad kunskap behöver vara mer inarbetat och heltäckande i kommunikationen. Då kommer AI till sin rätt, för att kunna förstå vad besökarna vill ha, och ge dem ett bra innehåll.

🌟 Dare to be weird in the time of AI 🌟

Technology panics also follow Gartner’s hype curve, and in the worst case, they can initiate ill-considered bans and restrictions

In a techpanic, the technology is often described in an imagined future, and not in the first versions available to the inventor, engineers and early adopters. Are the smartest and most far-sighted decisions really made in those conditions? In the article Technology panics also follow Gartner’s hype curve, and in the worst case, they can initiate ill-considered bans and restrictions you can read that even technology panics follow Gartner's hype curve, and can in the worst case incite ill-considered bans and restrictions.

När AI möter Arkitektur på Slay Beyond Slay Club: en panel om framtidens städer

Jag svarar på frågor om urbanism och fiktion. Foto Linda Sandberg

Den 8 februari hade jag förmånen att delta i ett otroligt spännande panelsamtal lett av Gabrielle de Bourg, där vi utforskade gränslandet mellan artificiell intelligens (AI), arkitektur och rollspelsvärldar.

Slay Beyond Slay Club hölls nämligen för första gången i Tekniska Muséets Wisdome Stockholm, en spännande illustration av framtidens smarta och hållbara arkitektur, som på många sätt utgjorde en perfekt bakgrund för våra resonemang om teknikens framtid och dess påverkan på vår fysiska miljö.

Jag talade utifrån boken Transhuman Space: Cities on the Edge. Medpanelister var arkitekten och kartritaren Christian Lindqvist och Faie Lantz, en erfaren spelledare med djupt intresse för det gränsland där det bortom mänskliga möter det mänskliga i spel.

Vårt samtal väckte många spännande tankar och idéer om hur framtidens städer kan komma att se ut, hur det har påverkat fiktionen och intressanta gestaltningar och användningar i spel. 

Wisdome Stockholm. Foto Waldemar Ingdahl

Arrangörerna bad oss att inte gå in på frågan om generativ AI i spelbranschen, då det är ett ämne som samtal lätt fastnar på. Det kan vara motiverat, och visar hur AI redan påverkar. Personligen slogs jag av hur mycket generativ AI är till hjälp. Ovärderlig hjälp både i att efterforska och författa mina talespunkter inför panelen, men även för att se över dramat och berättelsen i "In the Walls" som jag fick tillfälle att testa. 

Allt förberett för "In the Walls". Foto Waldemar Ingdahl

Jag kan förstå att förändringarna redan får genomslag, att skriva, illustrera och formge en modul har blivit mycket enklare. Inom arkitektur har AI också fått ett genomslag. 

Avslutningsvis var det en kväll fylld av insikter och inspiration, och jag ser fram emot att fortsätta utforska dessa fascinerande ämnen i framtida diskussioner och projekt. Tack till alla deltagare och arrangörer för en givande kväll!

LinkedIn's collaborative articles, making relevant use of AI selection

Following up the previous article LinkedIn provides a response to AI.

Tips om #publicaffairs #pr #impact

🌐 Decoding Weaponised Interdependence: book review "Underground Empire"

Slay Beyond Slay Club på Tekniska Muséet, arkitektur och AI

På Tekniska Museets Slay Beyond Slay Club kan du prova på rollspel, oavsett om du är nybörjare eller veteran. 

Den 8 februari är temat arkitektur och AI med panelsamtal och bar i Wisdome Stockholm.

Hur kan en Artificiell Intelligens porträtteras i drama? Hur kan arkitektur och stadsplanering användas i berättande? Samtalet tar upp frågor ur boken Cities on the Edge.

Det finns också möjligheten att prova på Transhuman Space under kvällen. Äventyret är In the Walls. 

För fler detaljer och anmälan, läs mer på Slay Beyond Slay Clubs webbsida hos Tekniska Museet.

Review of Last Dance at Renauld's

The intrepid investigators

Last Dance at Renauld's is a story for the RPG Vampire: The Masquerade 5th edition. A part of the Play Renegade program, it is particularly suited for use at conventions.

In fact, I had the opportunity to test it as a storyteller at Stockholm's Slay Beyond Slay Club with a group of players ranging from first timers to fairly experienced ones. Neither they or me had tried on the 5th edition before. 

*Slight spoilers*

As a convention story Last Dance at Renauld's works fairly well. The intrigue is an interesting investigation with quite a lot of suspence. It particularly showcases the social combat mechanics.

The beginning of the story could be challenging for new storytellers and players. It starts in the midst of the plot, abruptly removing some certainties in the player characters' background stories. The plot then gives the storyteller the task to provide the players with important information through flashback scenes. That is an advanced storyteller technique that might not work with all troupes. There are many, and varied, SPCs in the story so a storyteller might what to concentrate on a few of them. Otherwise, the players might miss out on clues, as the stage gets too cluttered.

In fact, Last Dance at Renauld's, feels bigger in scope than just a convention one shot. The pregenerated characters make for a coterie with some engaging dynamics that are well worth exploring over a chronicle.

In all, a story to recommend, but that might need the most work from a storyteller if used at a convention. At a regular session, it will probably run much smoother.

🔐 #WorldPasswordDay Strengthen Your Cybersecurity: Quick Password Management Tips

Byta lösenord på World Password Day?

Den 20 januari är det World Password Day! 

Är det bra att byta lösenord? Det är bra att byta, men inte så ofta som många tror. Det är bättre att fokusera på starka, unika lösenord. Tidpunkten att byta är kanske en eller två gånger om året, men främst när det har skett intrång.

Jag ser fram emot säkrare lösenordsfria inloggningar. Magic links hoppas jag blir ett steg i den riktningen. Kanske biometri är en del av lösningen? 

För vi inte ser skogen för alla träd när det gäller cybersäkerhet, att det finns inbyggda problem från IT-säkerhetens barndom. Det statiska försvaret behöver uppdateras och automatiseras.

Solstormar kan vara den största globala katastrofrisken

På ett ögonblick kan Solen avsluta samhället som vi känner det. Solstormar kan påverka mänskligheten alltmer genom sårbarhet i elektroniken. Hur kan ett informationssamhälle skyddas? Läs mer på Medium i artikeln Solstormar kan vara den största globala katastrofrisken.