tisdag 2 mars 2010

Valfrihet ger bättre hälsa

Jag skriver artikeln Valfrihet ger bättre hälsa i tidskriften Liberal Debatt nummer 6, 2008.

Medicinen och läkemedelsbranschen står inför ett vägval. Läkemedelsverket varnar i kampanjen crimemedicine.com om osäkra läkemedel. Apoteksmonopolet skall slopas. Oro sprids om att branschen inte längre får fram lönsamma mediciner. Finns det en väg framåt?

Den amerikanske sjukvårdsdebattören Bartley J. Madden ger ett alternativ för mer valfrihet och bättre säkerhet i boken Fler valmöjligheter ger bättre hälsa - fri att välja experimentella läkemedel. På 60-talet tog det i medel bara tre år att introducera en ny medicin. Nu tar det i medeltal åtta år för ett läkemedelsföretag att få ett läkemedel godkänt hos USAs Food and Drug Administration. Mellan 1995 och 1999 introducerades i Europa 89 nya mediciner till en forskningskostnad av 110 miljarder kronor. 2000-04 hade detta fallit till bara 57 nya mediciner, men kostnaden stigit till 207 miljarder kronor.

Madden påpekar att regelverket kring godkännandet av nya läkemedel expanderar med krav på mer omfattande kliniska tester. På 60-talet testade man bara säkerheten hos nya mediciner, effektiviteten fick läkare och patient avgöra. Försiktighet belönas över innovation i dagens system. Godkänner Läkemedelsverket ett medel som visar sig skadligt får man löpa gatlopp i medierna, men många fler kan lida och dö då de inte får en medicin som fastnat i godkännandeprocessen. Långa och dyra kliniska tester leder till för höga priser. I dag är patienter och läkare inte fria att välja experimentella läkemedel som har genomgått säkerhetstesterna.

Vad skulle hända om de fick välja, frågar Madden? Det borde kunna finnas två alternativa system för läkemedel, menar han. Dels det gamla systemet där patienter och läkare minimerar riskerna genom att bara använda godkända läkemedel, dels ett nytt där patienterna får välja experimentella läkemedel.

Dagens system bör ändras och tillåta patienter att bruka de experimentella läkemedel som framgångsrikt genomgått säkerhetstester. En statligt kontrollerad databas skapas för att dokumentera alla behandlingsresultat och alla biverkningar för experimentella läkemedel i bägge spåren förs in i det nya systemet. Patienter och läkare kan använda databasens ständigt uppdaterade information för att besluta vilka läkemedel de vill pröva. Madden understryker att databasen måste drivas självständigt från läkemedelsföretag och läkemedelsverk.

Lagstiftningen måste tydligt definiera kraven för informerat samtycke, så att patienter tryggt kan avstå sin rätt att stämma läkemedelsutvecklare, i utbyte mot tidig tillgång. Annars skulle bolagen vara rädda för att bidra med experimentella läkemedel.

Maddens bok har fått beröm av nobelpristagaren Vernon Smith, men även mötts av starkt motstånd. Läkemedelsverken fokuserar på att ta reda på om ett visst läkemedel är säkert och effektivt. Poängen som Madden gör är just att ställa patienternas och läkemedelutvecklingens behov i centrum, snarare än prövningsprocessens. Internettillgång till databasens information presenterar resultaten av valfriheten så att andra kan fatta mer informerade beslut. Då skulle bruket bestämmas av patienternas beslut om vad som ligger i deras bästa intresse. Konkurrensen mellan systemen skulle hjälpa myndigheterna att utveckla nya sätt att analysera medicinsk information, följa medicinens effekter över en längre tid och utveckla den konventionella processens effektivitet.

Läkemedelsbranschen är försiktig. Det är ett stort steg att lämna blockbustermodellen (preparat med försäljning på 6,58 miljarder kronor per år), men med färre läkemedel under utveckling och höjda omkostnader för marknadsföring och regleringar är förändringar nödvändiga. Maddens system har fördelen att öppna upp för utveckling av fler läkemedel, istället för att koncentrera sig på ett fåtal blockbusters. Det öppnar upp för skräddarsydd medicin, och skiljer ut de forskningsintensiva företagen från dem som fokuserar på volymförsäljning.

Förtroendet för läkemedelsbranschen har sjunkit. Dialog, då patienten engageras i sin egen hälsa, återupprättar det. Det är viktigt av rent medicinska skäl. Tar inte patienten sina mediciner, och på rätt sätt, så gör de ingen nytta. Patienternas följsamhet i behandlingen kommer i fokus, och ett personligt engagemang ger bättre resultat och säkerhet.

Det behövs en frihetsreform på läkemedelsområdet. Då kan vi dra nytta av ny teknik och nya idéer för att få fram fler och bättre läkemedel, med bättre säkerhet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant
Skicka en kommentar

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...