USAs sjukvårdssystem är ett lapptäcke, som jag beskrev i När boten är värre än soten om filmen Sicko! av Michael Moore.
Den bästa beskrivningen är kanske korporativism. Det finns offentliga inslag som betalar mycket via skattsedeln som Medicare och Medicaid som är federala program eller delstatliga program med federal styrning. Som ett arv från tiden då folk arbetade för ett stort företag under hela livet, så står arbetsgivarna för sjukförsäkringen. Delstaterna har reglerat hur sjukförsäkringar kan se ut.
Det har blivit en mycket hård debatt om USAs sjukvård, med den skenande statsskulden som bakgrund. Även i Sverige har det blivit debatt om amerikansk sjukvård, förmodligen som spegling av Sveriges förestående debatt om sjukvården.
President Barack Obama har ett stort arbete framför sig med lapptäcket. Går det att sänka kostnaderna? Hur skulle det fungera?
USA har redan offentligt finansierad sjukvård på federal nivå. United States Department of Veteran Affairs ger sjukvård till de som tjänstgjort i USAs väpnade styrkor och en grupp i USA lever i ett skattefinansierat sjukvårdssystem- det är de amerikanska indianerna och inuiterna.
Indian Health Service kallat IHS, grundades 1955 efter lagstiftning, några fördrag med de federalt erkända indianstammarna och olika rättsfall. IHS skall ge kraftigt subventionerad sjukvård och tandvård till indianer, ofta gratis.
Myndigheten driver 48 sjukhus och 230 kliniker, där myndigheten anställer all personal och fattar alla beslut, eller så kan myndigheten finansiera vård som indianstammarna ger. IHS lägger 2,100 dollar per patient. Det är mindre än de 6,000 dollar som amerikaner lägger på sjukvård men likvärdigt med andra industriländer. Årsbudgeten ligger på 3,8 miljarder dollar.
OK, hur ser läget ut i indianernas sjukvård?
Det speglar det svåra läget för folkhälsan bland indianerna med 140 procent högre spädbarndödlighet och 120 procent högre frekvens av hjärt- kärlsjukdomar samt 400 procent högre dödlighet i diabetes. Så är också indianers förväntade medellivslängd fyra år kortare än andra amerikaners.
IHS har en särskilt svår uppgift i USAs sjukvårdssystem med den sjukvårdspopulationen, men vad får indianerna för sjukvård?
Ett gammalt (nåja) indianordspråk säger bli inte sjuk efter juni. Det är då som IHS brukar ha spenderat det mesta av sin budget och börja ransonera vården. Indianernas berättelser om sjuka som skickats hem, eller om långa väntetider känns underligt välbekanta för oss svenskar. Mellan 2004 och 2007 rapporterades det att IHS tappade bort utrustning för 15,8 miljoner dollar, varav 700.000 dollar var datorer som förstörts av avföring från fladdermöss.
IHS kommer att få en höjning av sina anslag med 13 procent till 2010 års federala budget. Många bedömare i USA anser att det inte kommer att räcka. Mitt intryck, utan att ha funnit djupare undersökningar, är att många amerikaner skulle finna IHS hemskt, fast IHS är ju egentligen inte väsenskild från landstinget.
Fast IHS kanske inte är någon särskilt klantig sjukvårdsorganisation? Problematiskt patientunderlag och välbekanta problem från många centraliserade organisationer.
Indian Health Service har en plan för förbättring. IHS samarbetar med indianstammarna på reservaten och ger ibland anslagen till indianerna att köpa in vård för själva. Indianerna verkar välja en annan strategi. De satsar på folkhälsa, då lungcancertalen är 67 procent högre än som hos befolkningen i övrigt genom rökning. Hjärt- kärlsjukdomar och diabetes beror i hög grad på livsstil. Därför statsar stammarna på lokal kontroll och förebyggande medicin.
Hövdingen i den stora vita teepeen har en svår uppgift framför sig, det kan finnas mycket att lära av hur offentligt finansierad sjukvård sett ut i USA tidigare... och med största säkerhet även för Sverige.
Läs även andra bloggares åsikter om obama, sjukvård, USA, indianer, hälsa, landsting, rättvisa, medicin
Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar