Skapar nätkulturen den bästa kulturen?

Jag skriver på Netopia den 24 februari 2010 om Den informella ekonomins mysterium.

Det tog samhällsdebatten omkring två årtionden för att börja ta sig ifrån den teknikberoende debatten kring internet. Nu debatteras mer institutioner och idéer kring hur nätet bör se ut.

Krisen som skakar ekonomin sedan två år har tillskrivits många orsaker; bonushysteri hos aktiemäklare, giriga banker, bristande regleringar, skenande statsskulder eller privatpersoners lånekaruseller. Dessa orsaker spelar självfallet roll, men har överskuggat en grundläggande orsak till världens ekonomiska härdsmälta. Den finansiella krisen är följden av att relationen mellan egendom och äganderätt har brutits.

En modern ekonomi bygger på ett tydligt ägande, vare sig egendomen är materiell eller immateriell. Det krävs en allmänt godtagbar dokumentation, ett enkelt sätt att byta ägarskap, samt en fri marknad för att avgöra en varas pris. Osäkerheten driver den ekonomiska krisen. Rymmer ekonomin fler tidsinställda bomber?

Den peruanske ekonomen Hernando De Soto sökte i sin sin bok Kapitalets mysterium svar på frågan när människor vågar arbeta, investera eller planera för framtiden. Han fann att det som hindrar utveckling inte är att människor i fattiga länder saknar utbildning och företagsamhet. Skälet till att många länder inte utvecklas är att fattiga inte får ta del av äganderätten. Bostaden i kåkstaden är byggd på mark med otydliga ägarförhållanden. Den som inte kan visa upp en lagfart, kan när som helst vräkas. Det är ofta en svår byråkratisk process att starta ett litet företag enligt lagen, så istället bedriver man verksamheten svart. Då allt kan mistas i ett slag, så lever man ur hand till mun.

För att sporra samhällsdebatten har Hernando De Soto sedan år 2007 hjälpt till att ta fram International Property Rights Index. IPRI är ett av de första försöken att göra en internationell jämförelse för att rangordna länder efter hur effektivt de skyddar äganderätten. Då vi kan jämföra oss med andra, kan vi se hur andra länder agerar, och avgöra vad som kan förbättras i skyddet av äganderätten.

IPRI finner att länderna i mätningens högsta kvantil har ett medel-BNP per capita som är mer än nio gånger högre än de i den lägsta kvartilen. Bäst skydd har Finland, Bangladesh sämst. Resultatet är väntat, de rikaste länderna har bättre möjligheter att skydda människors äganderätt, och det ger ekonomiska utveckling.

I årets index stiger Sverige till en delad andra plats i skyddet av äganderätten. Märkbart är att Sveriges skydd av den intellektuella äganderätten stärkts från en sjuttonde plats år 2009 till en delad fjärde plats. Den ökningen beror inte på förändringar i hur äganderätten skyddas utan på att fler länder har tillkommit. Det finns nu statistik för att ranka länder som Syrien, Georgien och Ghana. Det är länder med underutvecklade rättssystem, som har haft svårt att få ihop statistiken om läget i det egna landet. När fler av dessa länder kommer med i IPRI, pressas relativt väl fungerande Sverige uppåt i rangordningen.

Debatten har i väst mest handlat om fildelning av musik, filmer och dataspel i samband med rättegången mot Pirate Bay. Fysiska varor blir alltmer beroende av skydd för innovationer och processer. I rapporten ges exempel på hur fler länder blir mer medvetna om upphovsrättens betydelse, då det finns en koppling mellan en väl fungerande upphovsrätt och tillväxt.

Upphovsrättens nuvarande utformning behöver diskuteras och förbättras. Fast jämför vi årets topptrio Danmark, Finland och USA med jumbon Georgien, så beror skillnaden inte på att Georgien är ett öppet och kreativt föregångsland, utan på att det är fattigt och laglöst. Det förstärker ett dåligt skydd för intellektuell äganderätt.

Hernando De Soto anser att de informella ekonomierna befäster fattigdomen, då de inte utvecklas vidare. De fattigas problem är ironiskt nog inte att de saknar tillgångar, utan de inte kan dra nytta av sina tillgångar. Finanskrisen har visat att de rika är lika sårbara när deras tillgångar förlorar kopplingen till den reella ekonomin och de tydliga äganderätter som den kräver. Samma problem kan gälla för de informella ekonomierna på nätet.

Vad är drivkraften för den informella ekonomin på nätet? Befintliga lagar är inte lika kännbara som i den formella ekonomin. Särskilt viktigt är skyddet för småföretag och privatpersoner, storföretagen behöver inte väl fungerande lagstiftning för att försvara sina rättigheter.

Då alla känner alla, tycks en informell ekonomi fungera bra. Det är lätt att skapa, kontrollera och underhålla mindre nätverk, även över nationsgränserna. Då upphovsrätten inte hunnit ändras, verkar den snarast begränsa kreativiteten. Numer går det inte att hålla koll på alla användare och känna förtroende för att de kommer att uppskatta ens idéer och förmåga. Beroende av personliga kontakter håller den informella ekonomin samarbeten online små och bräckliga.

De som är kritiska mot upphovsrätten är vår tids motsvarighet till miljörörelsen. En alternativrörelse som ställer viktiga frågor till samhället, men som genom bristande framsyn och engagemang från samhället fått en tidig start i debatten och ett genomslag som inte alltid är det bästa för samhällets dynamik och innovation.

De stora ägarna av upphovsrätter kommer att kunna göra förtjänster länge, men de många mindre kreatörerna kommer inte att kunna ta sig in i någon alternativ modell för skapande. Just därför att det saknas förtroende i den informella ekonomin.

Om det inte finns en förståelse varför äganderätt och fria marknader är viktiga, så kommer de inte kunna upprätthållas. Ett utslag på det minskade förtroendet är att många innovatörer nu arbetar med att försöka pressa in den flyktiga intellektuella egendomen i tekniken. Därför utformas mycket ny teknik nu som slutna system, black box, som stänger ute användarna från dess funktioner. Då mister vi användarnas kreativitet, och experimentlusta. Det är en ond cirkel, där IPRI pekar på att botemedlet heter tydlighet om upphovsrätten.

Vi behöver kreativitet, och skydd för den, men även kreativitet när det gäller att finna nya lösningar att upprätthålla den med.

Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, piratpartiet, netopia, Hernando de Soto, Peru, ekonomi, internet, samhälle

Intressant