söndag 30 september 2012

Klimatets kosmiska påverkan

Klimatforskningen kommer att blir mer öppen för samtal och fler synsätt. Nu har forskningen börjat att finna mer komplexa förklaringar till klimatets variationer.



En artikel publicerad i Nature av CERN om ett experiment om molnbildning är lämpligt neutralt. Experimentet handlar om en hypotes från fysikern Henrik Svensmark om låg molnbildning. Molnbildningen startas av höga nivåer kosmisk strålning, som förmedlas genom variationer i solens magnetfält. När solens magnetfält försvagas, tränger mer kosmisk strålning in i atmosfären, vilket skapar fler moln och minskar mängden solljus som når ytan och på så sätt sänker temperaturen. Omvänt gäller att när solens magnetiska aktivitet är högre (och det finns gott om solfläckar), är jorden till viss del avskärmad från kosmisk strålning, färre moln skapas och temperaturer tenderar att stiga.


Svensmarks studier de senaste åren hade gett belägg för att höga energipartiklar (liknande kosmisk strålning) kan ge upphov till molnbildning, men resultaten från CERN:s CLOUD- experiment väntades ge starkare bevis.

 I stora drag var svaret: ja, under noggrant kontrollerade förhållanden som skulle kunna finnas på olika höjdnivåer i atmosfären, har förekomsten av spår av svavelsyra och ammoniak resulterat i bildandet av kärnorna för molnbildning. När man tillsatte högenergipartiklar ökade graden av kärnbildning avsevärt.



Experimentet behöver kompletterande frågor. Forskningens förståelse av molnbildning är fortfarande långt ifrån fullständig. Eftersom moln spelar en viktig roll för temperaturen och IPCC:s modellbyggare inser att deras modeller inte tar tillräcklig hänsyn till moln, så bör alla välkomna fler experiment.



Det finns dem som önskat tona ned den kosmiska strålningens betydelse och sopa undan resultaten från CERN, likaväl som andra har tolkat resultaten som ett fullständigt omkullkastande av all tidigare forskning. De flesta reaktionerna på artikeln i Nature har dock varit hoppfullt balanserade. 

Effekten på molnbildningen är lägre än vad som behövs för att få det genomslag som hypotesen förutser, men den kan inte avvisas.

Vi vet inte ännu hur kosmisk strålning har en koppling till molnbildning. Troligen kommer forskningen ställas inför nya frågor, skapa nya hypoteser och behöva fler tester.

 Det är så forskning går till. Det var inte länge sedan som forskningen förkastade tanken på att Månen skulle spela en roll i världshavens egenskaper. Nu sägs det vara uppenbart, och de flesta antar att Jordens tidvatten blandar det kalla vattnet från djuphavet med ytans varma vatten och tvärtom. En realistisk modell av havet och klimatet måste tänka på tidvattnet.



Den förstärkta växthuseffekten som står bakom klimatförändringarna har inte heller några slutgiltiga bevis, trots politiska strider. Den är den bästa förklaringen hittills på mönstret av stigande temperaturer under de senaste hundra åren, särskilt givet en relativt statisk syn på det globala klimatet. Förklaringen understöds av indicier och resultaten av körningar på datamodeller av klimatet som tar hänsyn till tidigare förändringar. Det är den graden av visshet all vetenskap arbetar med. När vi sett en utplaning av temperaturerna det senaste årtiondet väcks förstås frågor om hur bra modellerna är.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

lördag 29 september 2012

Mobilen går upp i molnet

Mobile Future i Kista Science Tower, mässan för att förstå vart mobiltelefonen är på väg. Tidigare undrade jag om mobiltelefonen skulle förstärka verkligheten. Kommer det bli så efter 2011?

Det finns skillnader mellan Europa och USA. Här i Europa är Symbian fortfarande vanligt genom Nokias ännu starka ställning. När kommer Nokia att samarbeta med Microsoft?

Ludvig Linge berättade att för tio år sedan var alla datorer desktop. Det lever vi med fortfarande då vi använder samma kvardröjande skrivbordsmetaforer (som papperskorg, filarkiv) nu som då. Nu blir mobiltelefonen det främsta sättet att använda internet på. Det fler sensorer i vår omgivning, mer information har öppet API eller kommer från sociala nätverk. Föremål har blivit mer intelligenta. Den intelligensen kommer att användas för att sända information till mobiltelefonen, där data processas.

Tanken på att molnet kan ge möjligheten till massiv databehandling, oändlig lagringsförmåga (petabytes) och så gott som obegränsad datakraft börjar få praktiska användningar även i mobila tjänster. Kommunikation mellan apparater (M2M) och mellan tjänster (S2S) blir lättare. JayCloud är en tjänst för videoredigering i molnet. En Smartphone är mer än en mobil som kan surfa på nätet. Det administrativa arbetet på många arbetsplatser flyttar ut i molnet och är mobilt.

Mycket sammanfaller tekniskt för en stor förändring, där datorer och telekommunikationer smälter samman till något nytt. Appar, tjänster och nätverk finns. Användarna finns, med en miljard smartphones och beräkningar på att 3,2 miljarder människor kommer använda 3G till år 2015. Mobiltelefonerna kan börja försvinna redan före de sista fasta telefonerna.

Qualcomm demonstrerade möjligheterna med förstärkt verklighet. Demon gick inte som den skulle, men man ska inte ta för stort intryck av en tidig demo på en mässa.

Ett nytt fokus på användbarhet finns hos företagen, även att förekomma användarnas önskemål. Din smartphone ska förstå dig och erbjuda tjänster och information utifrån ditt sammanhang. SIRI visar att mobiler kan tala nästa steg är att de känna, höra och lukta.

Europeiskt Teckenspråkscenter har tagit fram en app för att översätta teckenspråk, både för hörande och mellan de nationella teckenspråken.

Medicinera har tagit fram den virtuella apotekaren Fanny. Receptfria läkemedel får nu säljas i butik men butikerna får inte ge rådgivning. Fanny svarar på frågor via mobilen och visar kartor över vilka butiker som säljer receptfritt. Hur långt kan rådgivningen tas i framtiden? Kommer den nagga farmaceuternas roll än mer i kanten?

April System Design har tagit fram Dynapass, ett SMS-system för lösenord vid inloggning där en del är unik för varje tillfälle.

Hur ska utvecklingen bekostas? Henric Ehrenblad från reklamförmedlaren Widespace berättar att hälften av svenskarna redan är ute på mobila nätet, varför har det då bara 0,7 procent av annonsmarknaden? Handeln har svårt att köpa hårdvaran och integrera mobiltjänsterna i sin försäljning. Starka varumärken kan ta betalt för sina appar, men en av fyra nedladdade appar används bara en gång. Kvaliteten måste höjas och kunder få tydligare nytta för att annonsfinansiering ska fungera.

Säkerheten fick inte tillräckligt med utrymme. Om det är många föremål som ska kommunicera så måste den byggas in från början och det måste klargöras bättre vem som ansvarar för informationen som går upp i molnet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 28 september 2012

Kreditkortet bakom kulisserna

Jag skriver om kreditkortets historia i nummer 4 av Magasinet Företagsminnen 2012.

Kontokorten har några av finansbranschen mest iögonenfallande varumärken och några av en tämligen svårfångad närings mest konkreta produkter. Vi ser plastbrickorna varje dag i plånboken, ändå är de bara toppen på ett finansiellt isberg, en glimt in i en stundtals gäckande marknad.

Ändå var efterforskningarna för Kreditkortet bakom kulisserna rätt svåra att göra. Det finns inte så mycket skrivet om kreditkorten på svenska, även om Sverige var tidigt ute med det här betalningssystemet. De två böcker jag hittade är värda att tipsa om:


Båda böckerna är läsvärda, och ger en introduktion i ämnet. Marknaden för kreditkort förändras snabbt och det påverkar förstås innehållets aktualitet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 27 september 2012

Nyansera antibiotikadebatten

Antibiotikaresistens är ett komplicerat problem som läkare och patienter måste ta på allvar. Problemet är att debatten numer kantrar över till att bara behandla antibiotikaresistens som ytterligare ett i raden av välfärdsproblem. Lösningen hamnar lite för lätt i att diskutera hur allmänheten ska fås att minska sin användning av antibiotika.

Det är svårt att göra sådana generaliseringar och de kan ha risker som också är värda att informera patienterna om.

Jag skriver i Borås Tidning den 27 september om kampanjen "Stoppa invasionen" som nu inleds i Västra Götalandsregionen. Många landsting startar nu upp kampanjer om antibiotika och antibiotikaresistens under hösten. Där diskuteras främst patienten och patientens antibiotikaanvändning.

Självfallet borde debatten även handla om vad landstingen kan göra, men då blir det mycket mer komplicerade diskussioner om vårdplatser och sjukhushygien. Många av problemen är svåra att diskutera på en regional nivå. Det är bra med information, men som apotekaren Amadou Jallow påpekar i Läkemedelsvärlden är det bättre att vara offensiv och tänka framåt.

Läs mer i rapporten Världens väntan på antibiotika.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 25 september 2012

Robotar på Tekniska mässan

Tekniska Mässan i Älvsjö skildras i medierna som julafton för alla teknikintresserade. Det är oftast robotarna som visas upp för allmänheten, fast vi har sett industrirobotar tidigare. De mjuka klapparna är mer spännande än de hårda.


En industrirobot från ABB

Den uppblåsbara krockkudden Hövding fick mycket uppmärksamhet år 2010. Hövding skyddar som en motorcykelhjälm. Det är en bra idé, men för tre tusen kronor? Hur lång blir produktens livslängd? Hinner Hövding minska priset innan liknande konkurrenter dyker upp? En vanlig hjälm kostar tio procent av en Hövding.

Embedded technology, att bygga in datakraft i alla produkter för att gör produkten mer intelligent har diskuterats länge. Redan på 1980-talet myntade Mark Weiser på forskningscentret Xerox PARC begreppet Ubiquitious computing (allerstädes närvarande datakraft), och nu börjar den smarta omgivningen att bli möjlig. När jag besöker den nya branschorganisationen Svensk Elektroniks område är det vardagliga ting som blir smartare.


The Rat är ett fjärrstyrt lås, vilket är till stor fördel på t.ex. containerfartyg

Det är verktygsmaskinleverantörerna som står i centrum i år. Det ser spektakulärt ut med alla fräsar, tillskärare och kranar. Det innovativa är att automatiseringen nu sätts i system. Tomas Agdahl från Fastems berättar om hur industrirobotarna numer bara är en del av en tjänst. Leverantörerna ger kalkyler för löner, materialkostnader, underhåll för att kunna visa exakt när investeringen i ett produktionssystem återbetalar sig. Nu kan även små och medelstora företag överväga automatisering, men de binds nära till det företag som förser dem med produktionssystemen.

Anders Brunström från Edge Technology framhåller kortare inkörning av maskinerna och möjligheten att tillverka kortare produktserier. Branschen är numer lika mycket dataprogrammering som att tillverka maskiner och verktyg. Det är inom programmeringen som robotarna kan utvecklas, programmen har sett likadana ut sedan hålkorten.


En förarlös gaffeltruck

Det är processinnovationen är viktigast på Tekniska Mässan 2010. Processinnovation kan ge högre produktivitet. Risken är att innovation som är anpassad till antagna behov och förväntad efterfrågan har ofta ett mer begränsat genomslag än produktinnovation som skapar helt nya varor och tjänster. Finns risken att denna säkrare innovation kväver tillväxtpotentialen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Utan antibiotika är det förkylt för vården

Jag skriver i Dagens Samhälle den 24 september att Utan antibiotika är det förkylt för vården.

Regeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen har satt ett mål om att begränsa antalet utskrivna antibiotikarecept till 250 stycken per 1.000 invånare och år.

Men hur kan vi vara säkra på att just den utskrivningsgraden är den optimala? Tar den verkligen hänsyn till befolkningens behov?

Läs mer om antibiotika, samt sjukvårdens och antibiotikaresistensens problem i rapporten Världens väntan på antibiotika från Timbro.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 24 september 2012

Sopor suger!

Kommer sopnedkastet att göra sopbilen onödig? Det svenska företaget Envac tillverkar automatiska vakuumsystem som suger upp soporna och för dem genom långa rör under gatorna till en sopstation. Jonas Törnblom, marknadschef på Envac säger ”syftet är att evakuera allt avfall under jord utan sopbilar”.

Soporna kastas i sopnedkastet, och systemets slutstation finns en stor fläkt som med vakuumsug drar iväg avfallet. Systemen kan hantera 50 ton sopor om dagen eller mer, och finns nu i Montreal, Barcelona, Macao och Mariatorget i Stockholm. ”Allt avfall förs i ett slutet system, så att det inte uppstår sopbränder”, berättar Törnblom, sopbränder är ett stort miljöproblem.

Fördelarna med Envacs sopsystem är många; mindre buller från tung trafik, mer hygienisk sophantering, mindre vägbelastning. Det främsta problemet som tas upp är kostnaden, och problemet med att installera vakuumrören i befintlig stad. Kostnaden för systemen ligger på mellan 50- 150 miljoner kronor, ”systemen installeras främst vid ombyggnader fast Montreal visar att det går att installera i befintlig stad, som i Quartier Spectacle”.

Traditionell sophämtning innebär också driftskostnader, Envac- systemet gör dem tydligare och går det också att på längre sikt sänka drifts- och underhållskostnaderna. En intressant innovation värd att hålla ögonen på.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 23 september 2012

Vetenskapsjournalistikens framtid

Henrik Brändén beskriver problemet; trots att allt mer av samhällsutvecklingen drivs av vetenskapliga frågeställningar så ägnas allt mindre utrymme i media åt vetenskap och teknik. Det blir svårare att själv göra bruk av sitt eget förnuft inför teknikens omvälvningar av vardagen.

Det finns en sanning i resonemanget. Paradoxen är att vetenskapsjournalistik samtidigt går hem hos publiken. Spridningen på nätet har skapat upp fler källor än tidigare. Nya medier som bloggar, vloggar, poddar är i slutändan bara teknik, det är innehållet som räknas. Den främsta förändringen är att de har fostrat nya skribenter och nya publikationer. I kvalitet och mängd finns ett gott urval, särskilt om läsaren behärskar fler språk än svenska.

Delvis är det inte ett problem för vetenskapsjournalistiken i sig, det är ett problem för journalistiken som helhet. Annonser på internet ger inte lika höga intäkter som dem på papper, konkurrensen är större även med internationella media. Fokuseringen på kostnader gör att allmänreportrar alltmer får täcka vetenskapsfrågor, vilket tyvärr påverkar kvaliteten.

Det är för mycket fokus på vad som publiceras i de stora tidskrifterna som Nature och Science. Då återfinns samma nyhet i alla medier, med samma vinkling. Då lägger sig genren och konkurrerar med PR-byråernas och institutionernas alltmer kvalitativa material.

Ett skäl har varit att medierna tagit skydd bakom den exklusivitet de vetenskapliga tidskrifternas betalväggar erbjuder mot läsaren. Därför skulle det vara bra med fler länkar till de ursprungliga artiklarna. Forskare kommer snart också finna nya publiceringsalternativ för sina rön.

Det handlar också om samhällets bild av vetenskapen. Identitetsbyggandet är viktigt; Anders Rydell beskriver hur dagens populärkultur är konservativ, Virginia Postrel beskriver hur världsutställningen Expo 2010 i Shanghai inte längre entusiasmerar allmänheten med sin världsbild.

Här har vetenskapsjournalistiken en plats; om man vågar vara nördig och ställa frågor tillbaka till samhället.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

Om Russells kalkon

För något år sedan intervjuade jag den katolske filosofen och författare Roland Poirer Martinsson om hans syn på vetenskapen och den katolska tron med utgångspunkt från hans bok Russells kalkon: en bok om hur Gud och vetenskapen formade den västerländska kulturen.

Titeln är från en berättelse av Bertrand Russell: en kalkon fick mat på samma plats, samma tidpunkt under ett års tid. Kalkonen var först misstänksam, men efter en tid så vande sig kalkonen. Så en dag litade kalkonen helt och fullt på människorna som gav den mat. Då fick den istället istället en klubba i huvudet, för just den dagen var det julafton.

Kalkonens öde illustrerar att induktion inte är en framgångsrik väg till kunskap, utan att den hypotetisk-deduktiva metoden har fört vetenskapen framåt.

I boken Russells kalkon spårar du vetenskapens rötter till Mesopotamiens systematiserade mytologier. Vilka likheter ser du mellan tidig mytologi och tidig vetenskap?

Man sökte i båda fallen efter svar på sinnevärldens frågor i en verklighet bortom fenomenen. Och i båda fallen utvecklade man generella, abstrakta begrepp för att fånga de föreställningar man gjorde sig om det vi kan kalla idévärlden. Sedan var så klart förklaringarna fullständigt ad hoc inom mytologin, på ett sätt som aldrig kan accepteras i längden av vetenskapen. Den viktiga likheten är att tidig mytologi utvecklade en sorts begrepp som inte tidigare funnits och som möjliggjorde det vetenskapliga tänkandet.

Hur arbetar vetenskapen med sinnevärlden och idévärlden? Du skriver kritiskt om positivismen.

Positivismen saknar förklaringskraft, den rekommenderar samma metod för vetenskapen som frimärkssamlaren använder för att hålla ordning på sina samlingar. Genuin vetenskap eftersträvar modeller som bygger på teoretiska påståenden, vars nyckeltermer refererar till begrepp som fångar det sinnena inte har tillgång till, och observationspåståenden, som givetvis beskriver sådant vi kan mäta och väga. Om man begränsar sig till bara teoretiska påståenden får man myter, om man begränsar sig till bara observationspåståenden får man positivism. Om man utgår från teoretiska påståenden som implicerar konsekvenser i sinnevärlden får man förklaringar som besvarar både frågan "hur?" och frågan "varför?". Till syvende och sist kan man såklart inte veta om förklaringen är sann, men det gäller ju alla metafysiska påståenden.

Förbundet Humanisterna har väckt debatt i Sverige. Vad anser du om tanken från marxisten Stephen Jay Gould om Non overlapping magisteria -NOMA? Finns det en konflikt mellan religion och vetenskap?

Det Gould försöker fånga har diskuterats sedan antiken och framför allt under medeltiden, då Thomas Aquinas försökte skilja på tro och vetande och på religionens domäner och vetenskapens domäner. I logisk bemärkelse tror jag inte att vetenskapen och religionen behöver hamna i konflikt, sedan ligger det i de båda aktiviteternas natur att gräla då man stöter på varandra i marginalerna. I de gränslanden vill ibland religionen tränga in på vetenskapens område och orsakar då rättmätig vrede - vetenskap är ju per definition en aktivitet som bör utelämna Gud som förklaringsgrund, den sysslar med naturen, det skapade, inte med Skaparen - och ibland vill vetenskapen tränga in på religionens område, genom att avfärda religionen som falsk, en kompetens som vetenskapen saknar. Ofta kvittar de där genrebrotten, som när kreationister hävdar att jorden bara funnits i sextusen år eller Dawkins et al gnölar om sina fördomar, men ibland är det såklart ytterst allvarligt att man inser att de båda måste respektera varandra: i dagens Iran eller Kina, exempelvis.

Kan berättelserna om de stora forskarna ge inspiration och insikt i svåra ämnen? Finns det brister i hur vetenskapshistorien fungerar idag? Är vetenskapen alltför upphängd på ikoner som Albert Einstein?

Just Einstein var i hög grad en sådan ikon, ett ovanligt ensamt snille i vetenskapshistorien. Annars är det med vetenskapshistorien som med all historieskrivning, den formuleras för att ge stöd åt de rådande fördomarna och idealen. Sålunda skrivs vetenskapshistorien i dag gärna som en berättelse som modernism och rationalitet, vars drivkrafter är i huvudsak av teknisk karaktär. Det är nog ett problem just därför att det är en berättelse som inte något vidare uppmuntrar till inspirerande hjälteberättelser. Att bli vetenskapsman ligger mycket närmare filosofen och konstnären än ingenjören. När berättelsen om vetenskapen återigen bygger på dess nära samband med religiösa och estetiska föreställningar, när det nära intellektuella sambandet (både i form av ömsesidigt stöd och konflikt) mellan kyrkans framväxt och vetenskapens framväxt återigen betonas, då kanske det i högra grad kan locka yngre till vetenskapen.

Hur påverkar vetenskap och politik varandra idag? Ger vetenskapen en god faktagrund för politiken, eller "förvetenskapligas" politiken för att dra undan värderingsfrågor?

Enligt min mening har politiken och vetenskapen inget med varandra att göra. De tekniska problem som politiker kan ställas inför måste lösas på samma sätt som hantverkaren löser sina problem, ateoretisk och mot bakgrund av erfaranheten. Att politiken ändå förvetenskapligats - för det håller jag med om - beror på gårdagens ideologiska val av socialister och liberaler och dagens okunskap bland socialister och liberaler. Inom något decennium har också dessa förstått att modernismen är en svunnen epok.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 22 september 2012

Såld på nätet av Fredrik Alverén

Jag recenserar boken Såld på nätet av Fredrik Alverén på Netopia den 21 september 2012.

Resonemanget Alverén för är att inget på internet egentligen är gratis. Du kanske inte betalar med reda pengar, men du betalar med din privata information som kan användas av den egentlige kunden. De tankar som fanns om mikrobetalningar på nätet slog inte igenom, många användare går snarare igenom stora besvär för att få tjänster gratis. Det förstod de företag som byggde upp den sociala webben. Användaren är inte kunden, utan en resurs för den verkliga kunden: annonsören.

När du googlade för att komma hit, lade du ytterligare en pusselbit i det mönster du lämnar på nätet? Går det att säga något om dina köpvanor från dina surfvanor? Blir det internet som du kan se alltmer begränsat och omgärdat?

Fredrik Alverén marknadsför sin bok Såld på nätet – priset du betalar för gratis på ett tankeväckande sätt. Du får ett exemplar av boken gratis om du fyller i massor av data om dig själv på förlagets hemsida och godtar omfattande juridiska skrivelser om vad de får göra med dina uppgifter.

Resonemanget Alverén för är att inget på internet egentligen är gratis. Du kanske inte betalar med reda pengar, men du betalar med din privata information som kan användas av den egentlige kunden. De tankar som fanns om mikrobetalningar på nätet slog inte igenom, många användare går snarare igenom stora besvär för att få tjänster gratis. Det förstod de företag som byggde upp den sociala webben. De personliga uppgifter och digitala fotspår användaren lämnar blev en tillgång som företag erbjuder sin verkliga kund, annonsören. Informationen som matats in har användaren sedan inte någon kontroll över. Det ger perspektiv på varför EU-kommissionär Viviane Reding föreslog en ”rätt att glömmas bort” på internet.

Alverén skildrar hur informationen används i denna hemlighetsfulla miljö för att spåra närvaro på nätet och lägga pussel. Syftet är att skräddarsy annonser och erbjudanden med hjälp av algoritmer via nätet. Företagen får betalt för antal klick på annonsen, inte som tidigare medier efter uppskattningar av hur många läsare som har sett den. Reklam rör sig från konst till vetenskap.

Tjänsterna har förändrats. Google har gått från att visa det som många söker efter, till att visa vad sökmotorn räknar fram är viktigast för dig, beroende på dina tidigare sökningar. Resultaten för samma sökning skiljer sig åt från person till person. Risken finns att fastna i en filterbubbla som vi inte är medvetna om att vi gradvis bygger upp.

Författaren är klok nog att inte använda modeord som Big data. Begreppet verkar ofta avse stora volymer data som företag antyder att det går att få ut mycket detaljerad information ur. Data på nätet är ofta ostrukturerad och växer ständigt. Det är viktigt att känna till syftet bakom sökningarna, annars kan de misstolkas. All utveckling inom Big data är beroende av att det blir billigare och lättare att lagra information. Det handlar inte bara om att installera ny teknik, utan även om nya arbetssätt.

Vi klickar oss dagligen förbi komplicerade avtal för att få använda tjänsterna. Boken försöker undersöka hur giltiga dessa slutanvändaravtal är. Vilket lands lagstiftning används och kan företagen ändra på dem hur ofta de vill? Avtalen har inte prövats rättsligt i en större omfattning.

Alverén menar att i dag kanske vår information är säker, men vad händer imorgon? Han har en poäng. Många av företagen har växt hastigt, de har sina användare som största tillgång och har ofta en outvecklad affärsmodell. Introduktionen av Facebook på börsen visar att de kommer bedömas efter andra måttstockar hädanefter. De tvingas gå från ”hur gör vi en cool grej?” till ”hur tjänar vi pengar på det här?” och det kan förändra hur handeln med personlig information går till.

Företag har alltid samlat in information om kunderna. För att göra trovärdiga bedömningar av nackdelar och fördelar kan inte nätdebatten bara handla om känslor. Där visar boken att det behövs mer tydlighet om hur nätet fungerar. Just nu saknar många användare kunskaperna om goda nätvanor, vilket kan slå tillbaka i dåligt genomtänkta lagar.

Såld på nätet är skriven på rak prosa och är inte så teknisk. Läsaren får mycket information, men när författaren ska ge exempel på hur den personliga informationen används svävar han ut. Exemplen är intressanta men kunde vara mer handfasta. Särskilt råden om hur man kan skydda sin information på nätet kan vara läsaren till hjälp för att lära sig mer om grundläggande IT-kunskap.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 21 september 2012

Staten på data för dig

Om 00-talet handlade om att upptäcka de sociala modeller som webben introducerat som alternativ till de gamla institutionerna, så kommer 10-talet att handla om hur de kan tillämpas i vår vardag.

En sådan tillämpning är den elektroniska förvaltningen, e-förvaltningen. Tidigare har jag beskrivit e-demokrati, men kan informationsteknik användas för att förbättra våra kontakter med myndigheterna?

Jag bad nätevangelisten Joakim Jardenberg att berätta om sina tankar kring e-förvaltningen.



Joakim engagerade sig i frågan med projektet Makten och öppenheten tillsammans med tidningen Fokus. PSI-direktivet verkade ha kört fast och fanns få utvecklare av nya tjänster. Avsikten var att göra en rankning av kommunerna och deras arbete med e-förvaltning. Det gick inte, för det fanns inte tillräckligt mycket gjort för att rankas.

Nu har hjulen kommit mer i rullning, anser Joakim. Problemet att se upp med är att medborgaren måste vara den tydliga beställaren, inte myndigheternas behov. Motargumentet brukar vara att vi har 400 år av förvaltningstradition i Sverige. ”Det är inte ett bra skäl till att sitta fast i äldre strukturer och inte ställa medborgaren i centrum”, för egentligen behöver det inte bli en fråga om kostnader mot medborgarnytta. Tekniken blir billigare och billigare, påpekar Joakim, och då går det att rationalisera verksamheten.

I längden, anser Joakim, att om det offentliga är transparent så förankrar det oss mer som medborgare och vi engagerar oss mer i samhället. En viktig princip är att rådata ska vara gratis, men förädlingen av data till tjänster ska kunna drivas av näringslivet.

E-demokrati lever lokalt. Malmöinitiativet med öppna petitioner där medborgarna kan rösta på ett förslag så att politikerna tar upp det till behandling. E-petitionerna har sedan dess spritt sig till några kommuner till.

Hur uppfattar Joakim Jardenberg behovet av en IT-minister? ”Idag behöver vi en IT-minister som sitter och påminner samhället att IT spelar roll och fungerar som smörjmedel för utvecklingen”.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

torsdag 20 september 2012

Rädda noshörningen: fridlyst eller handelsvara?

Mattias Klum gör TV-programmet Fridlyst, där kända svenskar ska göra en insats för vilda djur som skyddas under CITES.

CITES är FN:s konvention om handel med utrotningshotade djur. Det är ett avtal som ska hindra överanvändningen av arter genom att reglera handeln med vilda djur. Särskilt noshörningar, elefanter och tigrar har setts som viktiga, då de är karismatisk megafauna. Fast trots ständigt mer pengar från givare så skalas kapprustningen mellan vakter och tjuvjägare upp. Det lutar mer åt att tjuvjägarna vinner.

Är kanske lösningen att noshörningar och annan karismatisk megafauna blir varor på en marknad? Det föreslår den sydafrikanske miljöekonomen Michael 't-Sas Rolfes på sin hemsida Rhino Economics. Det finns ingen äganderätt för mycket av den karismatiska megafaunan.

Kan det vara förbudet av handeln av noshörningshorn och tigerpenisar som driver upp marknaden till konstlat höga priser? Det gör att fler desperata människor i Afrika och Asien väljer att ta risken och ger internationella brottskarteller pengar till att bedriva en allt mer avancerad tjuvjakt? Är CITES en grym återspegling av samma problematik som kriget mot narkotikan? Avtalet försöker att reglera handeln med tusentals arter över alla världens gränser, det är absurt brett i sin tillämpning.

Världsnaturfonden WWF och andra miljöorganisation följer en för enkel väg, i alla internationella förhandlingar så kämpar de så hårt de kan för att stärka förbuden för handel och att pressa utvecklingsländernas regeringar att stifta hårdare lagar och upprätthålla dem striktare. Det får konsekvenser för de fattiga i u-länderna. Fridlysning är andrahandslösningar, menar Michael 't-Sas Rolfes.

Mike förslår att tillåta handel och att tillåta ägande av enskilda djur. Han anser att det skulle vara särskilt lämpligt för noshörningarna. Det går att ta deras horn utan att döda djuret.



Lokalbefolkningen måste vara med på det! Det är dem som får leva med att en noshörning trampar ned deras grönsaksland. Noshörningar kan vara aggressiva djur som är farliga att ha nära byn. Är du fattig är inkomsten från att hjälpa tjuvskyttarna livsviktig. Ser lokalbefolkningen ett vettigt sätt att samleva med djuren och dessutom en hållbar utveckling på bygden så minskar intresset för jakt.

Det är en svår debatt Michael 't-Sas Rolfes har framför sig. Många av dem som stödjer förbuden menar säkert väl, men problemet förvärras av att naturskydd i dag handlar mer om känslor hos givarna än om att skapa livskraftiga djurstammar. Vad händer när kändisarna åker hem? Dagens politik har inte lyckats. Hur kan noshörningar blir tillgångar snarare än kostnader? Att de är mer värdefulla som levande djur, än som döda? Kan vara dags att prova alternativen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 19 september 2012

Internet, fri zon eller slutet system?

Bokpresentation på Playz datorhall. Så många minnen från kokheta kvällar i datorskärmarnas flimmer. Det fanns många av dem i Stockholm en gång i tiden, nu börjar de stänga ned som digitala bingohallar. Vi har ju alltid uppkoppling ändå.



Snabba förändringar präglar informationstekniken. Titeln på boken Fri Zon, därför blev datorer, datorspel och internet världens innovationsmotor av Nima Sanandaji och Stefan Fölster är otymplig, men innehållet är en rapp och välformulerad berättelse på knappa 80 sidor om hur datatekniken omvandlat världen.




Budskapet är tydligt. Den småskalige uppfinnaren och entreprenören har många gånger dödförklarats till förmån för forskaren och ingenjören på det stora företaget. Det var persondatorn och internet som återställde tanken på det lilla företaget. Internet gav entreprenörerna fördelen av att lättare kunna samarbeta. Det är en blandning av lek och allvar som särskilt slagit rot hos ungdomar, då tekniken är så lätt att komma in i. Agenten bakom förändringen är ofta en tonåring i en källare med en genial idé. Det är en numer rätt välkänd berättelse om datateknikens framväxt, inte utan sina komplikationer. Sanandaji och Fölster argumenterar bra för sin historiesyn.


Joseph Schumpeters idé om den kreativa förstörelsen löper som en röd tråd genom Fri zon. Sanandaji och Fölster beskriver hur Sovjets ledare Gorbatjov inte ville satsa på persondatorer (fast Sovjets öde hade beseglats tidigare) och hur Facit ödesdigert missade trenden med elektroniska miniräknare. Virtual reality blev inte den framgång som den förutspåddes bli för tjugo år sedan. När staten gått in för att styra har det blivit dyra misslyckanden som persondatorn Compis eller Teracoms marksända digital-TV. De som trott att internet skulle fångas av storföretag har fått fel, jämför bara den position Microsoft hade år 2000 med i dag eller hur dominant TimeWarner/AOL blev.


Slutsatsen blir att lämna en ”fri zon” öppen i samhället för innovation och experiment. Många regleringar och skatter som en femtioårig företagare klarar av kan vara oöverstigliga för en artonåring, så det är för framtidens entreprenörer som skatter och byråkrati bör trimmas ned.


Fast de allvarligaste hoten mot den fria zonen kanske inte längre är skatter, regleringar och statsföretag? Sanandaji och Fölster behandlar upphovsrätten hastigt. Upphovsrättsdebatten är en viktig fråga, utfallet kommer att påverka internets framtida utseende.


Internet byggdes upp som en allmän resurs och förutsätter hederliga aktörer i en betrodd omgivning. En enskild användare hade inte så mycket att tjäna på att uppträda själviskt eller bedrägligt, då det från början fanns så lite pengar att hämta. Det etablerade affärsmodellen med annonser som intäktskälla. Användarens personliga uppgifter och digitala fotspår är en tillgång som Facebook, Google och andra företag erbjuder sin verkliga kund, annonsören. Det är en nätkultur som premierar många klick och träffar, inte att utveckla långsiktiga relationer till användarna.



Web 2.0, fri mjukvara och ”den långa svansen” visar att teknikens fria zon inte alltid står på samma sida som entreprenörerna. Nätet kanske inte är en fri zon så mycket som en digital maoism? Riskundvikande blir vanligare i en affärsmiljö där många tillverkare upplever osäkerhet inför hur marknaden fungerar. Därför vänder många IT-företag sig gärna till staten, vilket visades på Playz av att dataspelsbranschens talesperson var den som främst talade sig varm för företagsstöd.

Fri zon är en bra introduktion i viktiga frågor kring teknik, ekonomi och politik. Den är lättläst, fängslande och rymmer en viktig fråga; varför har vi inte fler fria zoner där inträdeströsklarna är lika låga?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 18 september 2012

Bestämmer DNA din vikt?

Bra böcker om vetenskap ger en balanserad förklaring av ett ämne på rätt nivå efter läsarens förutsättningar. Vikten av gener: hur DNA påverkar din vikt av Karin Bojs och Anna Bratt lyckas med båda för den som vill ha en introduktion.

Maten är ett inslag av ritual, moraliska frågeställningar och själslig oro i vardagen. Vilken mat man konsumerar är en viktigt markör för status, identitet och modemedvetenhet. Den religiösa synen på kosthållning präglar hur många ser på fetma och bantning nu när mer än varannan man och var tredje kvinna är överviktig. Få frågar sig vad vetenskapen säger. Vetenskapsjournalisterna Bojs och Bratt pekar ut att det finns en stark koppling i aktuell forskning mellan fetma och ärftlighet.

Generna spelar in på vilken mat som är bäst för individen, och hur mycket träning påverkar kroppen. Det är medelhavsdieten som Bojs och Bratt finner mest stöd för som en bra kost. Vikten av gener gör ett gott arbete i att sålla bland de komplicerade forskningsresultaten och ge pedagogiska förklaringar av vad de kommer fram till.

Säger man gener, så rörs det upp känslor. Eugeniken har försvunnit ur forskningens sätt att tänka sedan länge, men allmänheten resonerar ofta om genetik i närmast eugeniska termer. Många tror att det finns "bra" eller "dåliga" anlag i generna. Boken beskriver jakten på fetmagenen, men anlaget är bara en del av de interaktioner som styr hur egenskaper uppkommer.

När jag talar med Karin Bojs poängterar hon att ”fetma är väldigt komplext, det är fråga om samverkan mellan gener och miljö. Det är det viktigaste i boken”. För de flesta kommer att kunna se goda resultat för sin hälsa genom bättre kosthållning och mer träning. Det finns fall där fetma beror på en gen, och hjärnans uppfattningar om mättnad spelar stor roll ”det finns trettio gener som påverkar aptitcentrum”.

Karin Bojs i boken gör en intressant avstickare till Island och beskriver företaget Decode Genetics storhetstid och fall, som ger en tänkvärd beskrivning av gentesternas betydelse. Boken ger också en relativt lång beskrivning av hur det gick till när James Watson, Francis Crick, Rosalind Parks och Maurice Wilkins upptäckte DNA-molekylens struktur. En bra beskrivning, men något utanför bokens fokus.

Vikten av gener innehåller även recept på maträtter, men boken visar att fetman har komplexa orsaker. ”Feta skuldbeläggs så mycket, de sägs ha sämre karaktär. Vi ville visa att de har andra förutsättningar”, förklarar Bojs.

Om då gener ligger bakom fetman är väl lösningen bättre mat och nya läkemedel? Karin Bojs säger ”det är viktigt att förändra samhället, vår gener förändrades inte de senaste fyrtio åren, utan vår mat och motion. Det behövs bättre stadsplanering för att underlätta för att gå till fots eller cykla, snarare än att ta bilen. Sedan kan vi alltid hoppas på att det kommer ny medicin och genterapi”.

Boken är lättläst, informativ och är en bra start för att läsa vidare. Generna spelar definitivt en stor roll, frågan är hur stort ansvar och makt vi har för den egna hälsan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 17 september 2012

Meningen med Darwin

Charles Darwins stora idé var att utveckling i naturen kunde uppstå utan någon gudomlighet som bestämde eller att det fanns egenskaper som organismerna strävade efter att uppnå (jämför med intelligent design). Han antog istället att det kontinuerligt produceras ett överskott av avkommor, ungarna har alltid små slumpmässiga skillnader jämfört med föräldrarna, några av skillnaderna kommer att ge den individen en lite större chans att få ungar just i den miljö som individen lever i, och att skillnaderna går i arv. Det naturliga urvalet är helt enkelt miljöns inverkan på chanserna att fortplanta sig. Det ger en riktning till förändringarna, men det finns inget avsikt bakom.





Jag frågar ekologen Torbjörn Fagerström om evolutionens mål och mening

Evolutionen är som Cajsa Warg ”man tager vad man haver” och det som är tillräckligt bra överlever och får ungar. Det ser vi på människans konstruktion; att börja gå på två ben gjorde vi rätt nyligen i evolutionen så våra kroppar är dåligt utformade för det. Därför får så många ryggsmärtor eller höftproblem. Att gå på två ben gav andra fördelar, troligen att bättre kunna hitta föda genom att kunna titta över savannens höga gräs. Luftstrupen och matstrupen sitter för nära varandra och vi kan kvävas av att svälja i fel strupe.

Evolutionen kan inte sägas vara en teori längre. Den är så bekräftad av forskningen, men frågan är hur mekanismer och processer fungerar. Vårt vetande brukar sammanfattas i den moderna evolutionära syntesen, där Darwins naturliga urval förenades med Gregor Mendels syn på generna som grund för det biologiska arvet. De senaste trettio åren har vårt tänkande kring evolutionen präglats av Richard Dawkins sammankoppling av ekologi och molekylärgenetik.

Problemet är att vi särskilt genom media fick tillbaka en närmast eugenisk syn på hur generna ”styr” egenskaper, det är inte bra biologi. Epigenetiken är fortfarande i ett tidigt stadium, men erbjuder tänkvärt material. Det börjar nog bli dags för en ny syntes.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 16 september 2012

Olof Palme, en film om svunnen politik

Palme, en av de mest omtalade dokumentärerna någonsin på svenska biografer. Filmen har nått en spridning utöver det vanliga för en dokumentär. Rent filmiskt instämmer jag i Tidningen Kulturens kritik av dokumentärfilmen från Kristina Lindström och Maud Nycander. Som Roberto Fogelberg Rota påpekar, det blir mest som en film för samhällskunskapen i skolan. Det är en mycket rak berättelse om politikern Olof Palme, främst för en publik som inte upplevde hans politiska gärning under sin livstid eller en äldre publik där den nu känns väldigt avlägsen.

Palme präglades av sin tid. Han var formad av efterkrigstiden och dess klara och tydliga sidor. Det fanns en klar avgränsning mot kommunismen, men socialdemokratin hade ett tydligt mål om ett socialistiskt samhälle. Frågan handlade om vägen dit och hur man skulle passa ihop de olika delarna i socialdemokratins breda tält. För att kunna vara ett fyrtioprocentsparti måste man samla många disparata grupper över ett brett politiskt spektrum, vilket inte är lätt i opposition och utan förtroendeuppdrag att dela ut för att släta över konflikter.

Nu finns inte längre tanken om socialismen kvar inom socialdemokratin, partiet är snarare mer öppet för marknader, inkomstskillnader och företagande än vad Olof Palmes borgerliga motståndare var på 70-talet.

Palme hade nog haft svårt för att världshistorien startade sin gång igen efter Berlinmurens fall. Reträtten från socialismen inleddes av socialdemokratin redan under Palmes återkomst till statsministerposten 1982. Det var troligen Palmemordet 1986 och den konstlade högkonjunktur som regeringens politik underblåst som höll kvar socialdemokratin vid makten efter valet 1988, präglat som det var av säldöd och skandaler inom rörelsen. En tredje valförlust hade Olof Palme inte överlevt som partiledare.

År 1988 skulle Palme ha fyllt 61 år, men redan då på 80-talet skulle den svenska politikens åldersdiskrimineringen ha satt igång och hållit honom utanför de viktigare uppdragen. Trots sin roll som medlare i kriget mellan Iran och Irak stod det tydligt att Palme skulle bli förbigången i FN-sammanhang. Exit Palme, kanske hade han kunnat ge Göran Persson några tjuvnyp från vänster under 90-talets socialdemokratiska kantring fast nog inte mer än så.



Olof Palmes praktiska politik har blivit än svårare att hålla levande, då det färgats av en närmast Kristus-lik ton. Det hindrar anpassningar och omtolkningar för att möta samtiden och påverka den. Utrymmet för politiken överlag är mycket mindre, där myndigheterna bestämmer mer över politikerna. Det förhållandet hade Palme också haft svårt för.

Palme formade sin omgivning och även sina politiska motståndare. Än i dag är stora delar av den intellektuella högern anpassad till att bekämpa en ideologiskt målmedveten socialdemokrati av klassiskt snitt. Därför så försöker politiken att handla om många av samma frågor som på Palmes tid, fast utan frågornas innehåll.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Sjuka dofter

Luktsinnet har sedan tidernas begynnelse använts av läkare för att känna efter om patienter är sjuka. En andedräkt hos patienten som påminner om ruttna äpplen, kan tyda på diabetes. Fisklukt kan vara tecken på någon leversjukdom. Våra kroppar ger alltid ifrån sig komplexa dofter och när kroppens ämnesomsättning förändras av sjukdomar, förändras doften.

Det har inte gjorts så mycket forskning på luktsinnet. Det var först i början på 90-talet som framsteg började göras och 2004 års Nobelpris i medicin var ett erkännande.

Sveriges Radios Vetenskapsradio har en story om att hundar kan lukta sig till cancer. Det har gjorts flera studier om hundar och cancer tidigare, samt att enligt en studie om hundar verkar de kunna varna diabetiker för insulinchocker.

Det är bra att det byggs på med fler forskningsresultat, men de nya rönen ger inte så mycket. I de flesta fall kan en hund bara ge ett ja eller nej svar om sjukdomen, den kan inte beskriva nyanser. Vilka kemikalier förknippar hundarna med doften av en sjukdom? Utan kunskap om det, så går det inte att träna dem effektivt, vilket dessutom tar tid och kräver speciella färdigheter hos tränaren.

Det är kanske mer de gulliga hundarna som drar intresset till storyn än forskningens betydelse? Ett bättre alternativ är forskningen på konstgjorda näsor som den här studien som upptäckte doften av hudcancer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 15 september 2012

Prostatacancer, en skamlig sjukdom?

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna. I Sverige drabbas omkring 10.000 män varje år. Det är främst medelålders som drabbas, och nuförtiden överlever 75 procent som får diagnosen.

Trots den höga förekomsten blev sjukdomen först riktigt omtalad efter att nyhetsankaret Jarl Alfredius dog. Alfredius blev en väckarklocka som hans kollega Ulla-Carin Lindquist blev för ALS och Sighsten Herrgård blev för AIDS. Det förändrade attityden att prostatacancer var något skamligt.

Hade Alfredius kunnat räddas med tidigare pappografi? Om det fanns rutinmässiga tester skulle man kunna få diagnos och behandling i god tid och slippa biverkningar från den tuffare behandling som sätts in senare i sjukdomsförloppet?

Problemet är, som urologen Benny Holmström i Umeå framfört, att det inte riktigt finns bra rutintester för att hitta prostatacancer. PSA-prov, ProstataSpecifikt Antigen, används eftersom män med prostatacancer får ett förhöjt PSA-värde. Samtidigt är det ett grovt test, det missar en del män med prostatacancer, och en del män får förhöjt PSA-värde av andra orsaker än cancer, som vid prostataförstoring.

Med en frekvens av Typ I- fel på mellan 15-30 procent kan män som inte alls riskerar cancer vid en masstestning felaktigt pekas ut och får genomgå cancerbehandling med stor risk för biverkningar i form av impotens och inkontinens. PSA-provet har hjälpt till att sänka dödstalen, men man vet inte riktigt hur mycket.

Mäns vilja att testa sig kommer att öka. Ett test behöver inte vara perfekt för att göra nytta, så det behövs tydligare information om testets fördelar och nackdelar. Vidare behövs fler möjliga behandlingar och tester. Kampen mot prostatacancern går åt rätt håll.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 14 september 2012

Falsk statistik?

Statistik är livsviktigt. Den ger oss en sammanfattande överblick och förståelse av verkligheten, för att kunna göra bra bedömningar inom politik, medicin, folkhälsa, ekonomi och forskning. Bra statistik lyfter fram det väsentliga, och där är kruxet – vad anser vi vara väsentligt? 


Media fylls av statistik, och sätter dagordningen. Siffror är hårda. Fakta sparkar, sägs det. Fast genom att räkna och mäta försöker man att formulera en fråga, och ingen enskild fråga kan någonsin fånga alla sidor av verkligheten. 

Siffror kan snarare vara rätt mjuka och mesiga och präglas av vad avsändaren vill ha fram ur data. Det sker både av misstag och med avsikt. Inget sensationellt med det, men då siffror alltför ofta blir sedda som objektiva är det lätt att pendeln svänger och en del börjar att misstro all statistik. Det handlar om att läsa statistiken kritiskt, och känna till några av vanligaste tricken.


Riskerna med cirkeldiagram har behandlats tidigare. Andra sätt är att använda diagrammets yta eller volym för att ge en annan bild än vad siffrorna visar. Ett annat vanligt trick är att diagrammet bara inkluderar de tidsperioder där siffrorna verkar ge som mest utslag åt diagrammakarens tes. Det är när perspektivet sträcks ut över en längre tid som det går att få en bättre bedömning av vad som skett.


En fråga inom all statistik är: jämfört med vad? Diagram kan jämföra en företeelse över tiden med något annat som ger ett bättre intryck för den tes som man vill föra fram. Det är mer raffinerat än att jämföra äpplen och päron.


Median och medelvärde är två begrepp som måste hållas åtskilda, de låter likartade men ger olika bilder av samma material. Tidigare har vi tagit upp korrelation och kausalitet, samt statistisk signifikans.


Dagens opinionsundersökningar rymmer en hel del statistiska problem. I sin bok The Nature and Origins of Mass Opinion skriver statsvetaren John Zaller:

medborgarna i allmänhet inte har bestämda åsikter på alla frågor som en opinionsundersökare kan tänkas ha; snarare skapar de upp en opinion på stället när de får en ny fråga. 

Då försöker vi passa in våra åsikter från andra frågor på den nya frågan också, eller tar in en opinion vi hört från medierna. Opinionsundersökningar är mycket dåliga på att uppfatta en underliggande opinion, och i vilken riktning den rör sig. I Sverige blir problemet större, då medierna ofta slår upp enstaka mätningar stort, och inte sammanfattningar av ett flertal.



Tage Danielsson drar nytta av Pascals trossats i sin berömda monolog Om Sannolikhet. Det finns en händelse som är så fruktansvärd att vi anser att den inte får hända under några omständigheter. Fast vi måste tänka på alternativkostnaderna. Tage Danielssons alternativ innebär mycket mer sannolika kostnader, jämfört med en osannolik kärnkraftsolycka.

Ett annat problem är publication bias, att vi inte får se alla studier som gjorts, utan bara dem som publicerats. Den tendensen är begriplig, en studie som visar att den uppställda tesen inte stämmer ger tyvärr för sällan forskaren ett erkännande. Egentligen är det minst lika viktig forskning. Då publiceras inte ett dåligt resultat, samtidigt som positiva resultat kan publiceras på mer än ett ställe, under olika former, så att det verkar finnas många studier som säger samma sak. 


Konsumentprisindex KPI är ett viktigt mått i ekonomin. Men prisförändringar kan manipuleras genom substitution, om en vara stiger i pris så förutsätter man att folk köper mindre av den och istället lägger pengarna på något som minskat i pris. Det är inte rimligt om man jämför mjölk med datorer. En prishöjning på en basvara är svår att välja bort. Kvalitetsjusteringar av produkter ges genomslag i KPI. Om TV-apparater stiger i pris med 30 procent så räknas plattskärm och nya funktioner som inte kan väljas bort (har du kunnat hitta någon gammal tjockskärms-TV till salu på sistone?) som något som sänker priset. Men funktionen på varan är den samma. Frågan är vad som ryms i den varukorg som KPI-beräkningarna grundar sig på? I USA tog man bort nybilspriserna och ersatte dem med priserna på begagnade bilar, vilket i ett slag halverade priset på bilar. Fast alla kan inte köpa en begagnad bil.


Mirakel och katastrofer säljer. Det ger rubriker, forskningsanslag och berömmelse. Exempel: en studie säger att risken för hjärtinfarkt är 50 procent högre om ditt kolesterol är högt. Usch, det låter illa. Om det istället är en extra risk att få hjärtinfarkt på 2 procent om du har högt kolesterol? Låter inte lika illa. Fast det är ju samma siffror. Jämför med om av hundra med normalt kolesterol får fyra får hjärtinfarkt. Men av hundra med högt kolesterol så får sex hjärtinfarkt. Skillnaden mellan relativa och absoluta tal är viktig, där absoluta tal innehåller mer information.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 13 september 2012

Vilket kön vill du vara?

Uppfattningarna om manligt och kvinnligt har förändrats, och även om vad det innebär att stå mellan könen. Transgenderism låter inte som ett så främmande koncept i en tid när segern för Dana International i Eurovision Song Contest är historia, transpersoner är vanligare inom modeindustrin och RuPaul's Drag Race är vardagsunderhållning på TV. Förändringen i attityderna är märkbara på så kort tid.



Biologin för sexuell identitet är troligen mer komplex än forskningen tidigare anat (se Rosario, Vernon A. Quantum Sex: Intersex and the Molecular Deconstruction of sex. GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies Vol 15 (2009): 267-284). Rosario pekar på att det finns omkring 20-30 sätt som hjärnan formas till manligt eller kvinnligt tänkande, och en hel del där emellan.


Genetikerna hittar nu gener utanför X och Y kromosomerna som spelar roll för könsidentiten. De hittar muterade nukleotider i X och Y kromosomerna och det kan ta lång tid för forskningen att förstå de olika kombinationerna för könen. Män är inte alltid födda med kombinationen XY-kromosomer eller kvinnor med XX-kromosomer. Allteftersom forskningen visar att könstillhörighet beror på många olika biologiska och sociala förhållanden verkar könsroll alltmer bli en fråga om val.

Stamcellsforskningen kommer att påverka möjligheterna till att byta kön. Det har redan gått att omvandla äggstockar till testiklar. Det är inte lätt att omvandla dem, men till viss del måste äggstockarna ”anstränga sig” med kemiska och genetiska impluser för att inte naturligt förändras. Det också möjligt att konstruera penisar från stamceller, vilket också ger hopp om konstgjorda livmödrar. Nu är det kaniners penisar forskarna kan printa ut, men steget över plastikkirurgi är inte långt.

Könsbyte är fortfarande en komplicerad process i dag. Transpersoner och intersexuella måste ansöka hos Socialstyrelsen för att få byta kön och genomgå en operation. I slutet av 2010-talet kan det främsta hindret inte vara medicinen utan samhällets attityder om manligt och kvinnligt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 12 september 2012

Formar bakterier i bajs hur hjärnan fungerar?

Många nyheter dyker upp om hur vår bakterieflora påverkar våra kroppar. Epigenetik är mycket ett ämne som är mycket intressant. Problemet är att det är lätt att gå för långt hänföra alltför mycket till komplexa system.

En studie för något år sedan från forskare vid bland annat Karolinska Institutet är ett bra exempel. Där sa forskarna att hjärnan präglades av tarmbakterierna.Visst har bakterier en epigenetisk påverkan på generna, men steget jag uppfattar i artikeln att tarmbakterier påverkar hjärnans utveckling hos embryot känns som ett mycket långt steg. Det ännu längre steget, att bakterier och mitokondrier påverkar direkt påverkar personligheten är osannolikt.

Problemet är att vetenskapen för ofta dras ut till så långväga slutsatser, särskilt hos allmänheten. När hjärnan formas hos embryot är det en process i flera steg, där tarmfloran är mycket långt borta från att påverka de processerna. Mitokondrierna kan liknas vid främlingar som en gång kom för att parasitera på cellen, men nu är cellens kraftverk. Mitokondrierna producerar den energirika molekylen ATP åt cellen. Det betyder inte att mitokondrierna har ett stort inflytande över mitos, celldelningen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Homeopati, en utspädd historia

Läkemedelsverket ändrade reglerna kring homeopati och vilka preparat som får säljas, till homeopaternas förargelse. Varför?

Vi får gå tillbaka i tiden till 1700-talet. Det var inte alls säkert att skolmedicinen skulle vinna. Kyrkans inflytande över sjukvården var mycket stort. Läkarna fick konkurrens från andra professioner som barberare, magnetisörer, kloka gubbar och gummor. En konkurrent var homeopatin, grundad av Samuel Hahnemann. Hahnemann följde principen att lika botar lika. Om det fanns ett medel som orsakade en sjukdoms symptom hos en frisk person, så skulle det också kunna bota sjukdomen. Hahnemann tog bark från kinaträdet, som ger kinin, och fick symptom liknande malaria. Tänk om ju mer man spädde ut en substans, desto kraftigare blev dess förmåga att bota symptomen den orsakade? Det var en medicinsk observation värdig sin mörka samtid, och Hahnemann brukade komma på stora medicinska förklaringar i ett tankesprång. Så gick det till när han kom fram till att kaffe orsakar alla sjukdomar.

De homeopatiska preparaten spär ut den aktiva ingrediensen 10 upphöjt till 60 gånger. Det är en svindlande liten mängd. Tänk dig en sfär av vatten med en diameter på 150 miljoner kilometer, som avståndet mellan jorden och solen. Det tar ljuset åtta minuter att färdas det avståndet. I denna sfär är en molekyl av den utspädda substansen. Det här är den mängd som finns i en kraftfull homeopatisk blandning på 30C. Oftast säljs homeopatiska preparat i utspädningar på 200C, en droppe i universum påstås alltså ha effekt på patienten. Homeopaterna kom på idén före att Amedeo Avogadro räknade hur ut hur många atomer som finns i universum.

Homeopaterna säger att utspädningen fungerar genom att vattnet kommer ihåg effekten från ämnet. Det "minnet" väcks när homeopaterna slår vattenkärlet tio gånger mot ett ”hårt men elastiskt objekt”, ofta en träbräda täckt med läder och stoppad med hästtagel. I dag är det industrirobotar som utför dessa slag i homeopatiska pillerfabriker (homeopati är en stor industri). Fast frågan är varför just "vattnets minne" av den aktiva ingrediensen skulle väckas? Trots har ju allt vatten passerat kretsloppet flera gånger? Varför minns vattnet just den helande effekten av ämnet? Homeopatin blir än mer absurd när vattnet överförs till ett piller. Sockerpillret ska alltså komma ihåg en effekt överförd från ett ämne utspätt med fler atomer än hela universum?

Homeopatin blev framgångsrik, om inte annat därför att den påpekade att läkare måste observera sina patienter, och inte enbart gå efter gamla auktoriteter. Det spelade inte roll vad patienten led av, den heroiska medicinen gjorde ofta stor skada med sina åderlåtningar och laxeringar. Homeopatins urvattnade läkemedel skadade i alla fall inte patienten.

Efter att ha utprovat preparaten i olika utspädningar på en testgrupp på fem- sex personer så antecknas vilka sjukdomssymptom som verkar dyka upp. Homeopatin tänker inte på nocebo-effekten hos testpersonerna, att de kan känna sig sjuka då de förväntar sig det. Om du besöker en homeopat kommer de att bryskt anteckna dina symptom, som jämförs med testlistorna. Homeopatins auktoritära patientbemötande är troligen ett av skälen till dess framgångar i dag. Skolmedicinen ser långt mer till sammanhanget av patientens hälsa än mycket av alternativmedicinen.

Ironiskt nog handlar Läkemedelsverkets regler om att homeopaterna måste börja följa sina egna föreskrifter om utspädningar. Frilistade homeopatiska medel kan ha haft långt högre koncentrationer av de aktiva substanserna, och de substanserna (nosoderna) kan vara farliga. Läkemedelsverkets regler ser till att homeopatiska medel verkligen är utspädda till verkningslöshet.

Sverige är det enda landet i EU som förbjuder läkare att remittera patienter till homeopati. I den ekonomiska krisens spår, kommer homeopatin att bli än mer utspädd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 11 september 2012

Elementärt, min käre Watson!

IBM ställde upp i frågesporten Jeopardy! med datasystemet Watson mot de två mänskliga stormästarna Brad Rutter och Ken Jennings. Det gick så bra för Watson att många har blivit oroliga för hur smarta datorerna börjar att bli. Är det möjligt att skapa en mycket stark artificiell intelligens?

Deep Blue, datorn IBM ställde upp 1997 för en jämn serie partier mot schackmästaren Garry Kasparov, gjorde egentligen inte något som var väsenskilt från en vanlig miniräknare. Deep Blue beräknade bara alla schackdrag som var möjliga med utgångspunkt från Kasparovs tidigare och valde ut det drag som hade störst möjlighet att lyckas. Det är just den sortens problem som en tillräckligt snabb dator med rätt algoritm till slut löser.



Det är svårare i Jeopardy! Programledaren presenterar svaren och de tävlande ställer frågorna till svaren. Dessa frågor kan handla om vitt skilda ämnen som historia, naturvetenskap, konst, populärkultur och kan mycket väl innehålla tankehopp, rim eller att fylla i ett ord som inte nämns.

Så Watson är ett steg närmare det som AI-forskningen sökt så länge: det mänskliga språket, med sina ständigt föränderliga sammanhang och referensramar. Det är inte så lätt att omvandla ett språkligt sammanhang, som en frågesport, till en algoritm. Watson gör något som liknar att googla bland dokumenten i sitt fyra terabyte stora minne för att hitta nyckelord som den känner igen. Watson förstår dock inte riktigt vad den svarar. Stephen Wolfram förklarar på sin blogg hur Watson gör och hur Wolfram Alpha arbetar efter ett annat paradigm. Wolfram Alpha bearbetar råa data för att kunna förstå svaren.

Det är en bit kvar till att en artificiell intelligens skulle klara av Turing-testet, men kanske Turing-testet är för metafysiskt? Det skulle kunna vara möjligt att skapa tillräckligt intelligenta datasystem. Det kanske även skulle vara dags att testa även oss människor med ett omvänt Turing test, IA Turing-testet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 10 september 2012

Cocktail mot antibiotikaresistenta bakterier

Goda nyheter i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier. Ekot rapporterar den hittills mest motståndskraftiga bakterien NDM kan gå att behandla. Det är forskare i Uppsala som kombinerat flera olika sorters antibiotika. Var för sig fungerar de inte, men tillsammans gör de infektionen behandlingsbar. Resultatet presenteras på ICAAC-konferensen i San Francisco.

Det är bra, särskilt mot något så hemskt som New Dehli, men i längden ger det bara längre livstid åt de antibiotika vi har. Bakterier kan också utveckla resistens mot en cocktail kan också. Inte heller den alltmer förespråkade ransoneringen fungerar. Det behövs nya lösningar, om det kan du läsa i rapporten Världens väntan på antibiotika.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Framtidens mat är mer än mat

Det ligger en viss ironi i att trots alla larm och tandagnisslan så orsakas de flesta hälsoproblemen från tillsatser i maten av naturliga råvaror som mjölk och vete, inte av kemikalier eller GMO. Professor Marie-Louise Danielsson-Tham påpekar mycket riktigt att utan tillsatser i maten skulle vi dö om bakterier angriper. Utan nitrit i korven finns risk för botulism.

Men, som i diskussionen om transfetter, präglas debatten om mat ofta av en snedvriden riskuppfattning. Vi tror att de värsta riskerna med maten finns i samband med tillagningen eller med tillsatser i innehållet. Tom Philpott skriver

Den verkliga systemrisken i matproduktionen är den exponentiella ökningen av riskerna som kommer från att enorma mängder produktion samlas på relativt små områden.

Hur skulle framtidens mat kunna se ut? Tanken att ersätta hela det konventionella jordbruket med närodlad, ekologisk mat är inte särskilt rimlig. Det är därför som idé fortsätter att vara kopplad till idéer som peak oil. Det finns goda skäl att vara misstänksam mot en idé som kräver en radikal omvandling av alla förutsättningar för att kunna fungera.

Oavsett hur det står till med ekologisk och närodlad mat ur miljö- eller hälsosynpunkt, det finns ju studier som hävdar att ekologiskt inte främjar hälsan, så kan nog de flesta enas om att det fungerar som en nischmarknad. De konsumenter som vill ha de eventuella fördelarna betalar också mer för det. Det är en smaksak vilken man väljer.

Det andra vägen då? Jordbruket tar ett steg till mot att bli en industri? Forskare vid universitetet i Eindhoven har lyckats att framställa ett konstgjort kött. Det är muskelceller från svin som fått växa in vitro i näringslösning i en tank. Resultatet är fläskkött som aldrig suttit på en gris. Odlingen skulle kunna förse människor med mer miljövänligt kött, utan att någon gris fått sätta livet till. Problemet är att köttet inte alls har den fasta och magra konsistens som vi är vana vid. Det odlade köttet påminner inte om fläskkotletter, snarare om sojabiffar eller quorn. Forskarna försöker nu att hitta ett sätt att få det odlade köttet att bli mer vältränat. Om in vitro köttet inte smakar eller känns som kött kommer inte konsumenterna att köpa det.

Nya funktioner för maten, så kallad functional food, är ett viktigt gränsland mellan mat och medicin. Vilken effekt har olika sorters mat på tarmens ekosystem och ämnesomsättningen? Hur samverkar olika sorters mat när de äts tillsammans? Kan mat förbättra kroppsfunktioner eller sinnesförmågorna? Kan den förebygga sjukdomar? Kan maten hindra fetma? Kan den förbättra effekten från läkemedel? Eller kan maten fungera som ett vaccin? Sedan tidigare vet forskningen att fetma och insulinresistens står bakom en stor mängd sjukdomar. Nu finns mer kunskap om hur oxidativ stress och subklinisk inflammation driver på sjukdomsutveckling. I den här forskningen görs även livsmedelsteknisk utveckling.

Vad får man hävda med functional food? Om maten sägs bota något, så säger regelverket att den ska granskas och testas av Läkemedelsverket, vilket förstås höjer priset. Forskningen gör därför inte kliniska påståenden, och då får inte livsmedelsindustrin marknadsföra maten med hälsopåståenden. EU har nyligen antagit regler för functional food, men de reglerna kan vara rätt förvirrande för köparen. Ett exempel, om mat märks som GI så kan det ibland betyda att den inte får innehålla några kolhydrater alls och ibland så betyder det att den innehåller den långsamma kolhydrater.

Läkare har gett rekommendationer om kosthållning ända sedan Hippokrates i det antika Grekland, men efterfrågan har hittills varit svag från sjukvården. Det försvårar forskning och provning i större skala. Functional food är en del av området förebyggande medicin, som inte får lika mycket forskningsmedel eller anslag som den botande medicinen.

Framtidens mat kan lösa miljöproblemen, samt göra oss friskare. I slutändan är maten till för att ätas av människor. Om den smakar gott och är nyttig, billig mat så kommer den att godtas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 9 september 2012

Sopig strid om skräp-DNA

Har skräp-DNA en långt viktigare funktion att fylla än vi trott? Sakta men säkert har forskningen sett hur mycket av DNA som inte är kodande. ENCODE har nu presenterat i Nature att 80 procent av genomet har en funktion.

Det har länge pågått en hård debatt om skräp-DNA. Laurence Moran vid universitetet i Toronto hör till en av de starkaste kritikerna av nyheten. Moran menar att den visshet som verkar framkomma med att hela genomet har en funktion ge styrka åt attacker på skräp-DNA från intelligent design-förespråkare? 80 procent är inte en så hög siffra i sammanhanget.

En de mest intressanta aspekterna har sedan sekventieringen av det mänskliga genomet varit just att "icke kodande" DNA är inte samma sak som att det saknar funktion (och då ses som skräp). Om en del av DNA inte tillverkar RNA med en påföljande syntes av ett protein eller enzym så kan DNA ändå ha en viktig roll att spela. En del av det här skräp-DNA:t håller annan kodande DNA på rätt plats, ungefär som en bilkaross håller motorn på plats när de startar. Introner kodar RNA men avlägsnas efter att de gjort sin del. Det leder oss vidare till epigenetikens studier om att våra gener inte är ett självspelande piano.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...