Det ligger en viss ironi i att trots alla larm och tandagnisslan så orsakas de flesta hälsoproblemen från tillsatser i maten av naturliga råvaror som mjölk och vete, inte av kemikalier eller GMO. Professor Marie-Louise Danielsson-Tham påpekar mycket riktigt att utan tillsatser i maten skulle vi dö om bakterier angriper. Utan nitrit i korven finns risk för botulism.
Men, som i diskussionen om transfetter, präglas debatten om mat ofta av en snedvriden riskuppfattning. Vi tror att de värsta riskerna med maten finns i samband med tillagningen eller med tillsatser i innehållet. Tom Philpott skriver
Hur skulle framtidens mat kunna se ut? Tanken att ersätta hela det konventionella jordbruket med närodlad, ekologisk mat är inte särskilt rimlig. Det är därför som idé fortsätter att vara kopplad till idéer som peak oil. Det finns goda skäl att vara misstänksam mot en idé som kräver en radikal omvandling av alla förutsättningar för att kunna fungera.
Oavsett hur det står till med ekologisk och närodlad mat ur miljö- eller hälsosynpunkt, det finns ju studier som hävdar att ekologiskt inte främjar hälsan, så kan nog de flesta enas om att det fungerar som en nischmarknad. De konsumenter som vill ha de eventuella fördelarna betalar också mer för det. Det är en smaksak vilken man väljer.
Det andra vägen då? Jordbruket tar ett steg till mot att bli en industri? Forskare vid universitetet i Eindhoven har lyckats att framställa ett konstgjort kött. Det är muskelceller från svin som fått växa in vitro i näringslösning i en tank. Resultatet är fläskkött som aldrig suttit på en gris. Odlingen skulle kunna förse människor med mer miljövänligt kött, utan att någon gris fått sätta livet till. Problemet är att köttet inte alls har den fasta och magra konsistens som vi är vana vid. Det odlade köttet påminner inte om fläskkotletter, snarare om sojabiffar eller quorn. Forskarna försöker nu att hitta ett sätt att få det odlade köttet att bli mer vältränat. Om in vitro köttet inte smakar eller känns som kött kommer inte konsumenterna att köpa det.
Nya funktioner för maten, så kallad functional food, är ett viktigt gränsland mellan mat och medicin. Vilken effekt har olika sorters mat på tarmens ekosystem och ämnesomsättningen? Hur samverkar olika sorters mat när de äts tillsammans? Kan mat förbättra kroppsfunktioner eller sinnesförmågorna? Kan den förebygga sjukdomar? Kan maten hindra fetma? Kan den förbättra effekten från läkemedel? Eller kan maten fungera som ett vaccin? Sedan tidigare vet forskningen att fetma och insulinresistens står bakom en stor mängd sjukdomar. Nu finns mer kunskap om hur oxidativ stress och subklinisk inflammation driver på sjukdomsutveckling. I den här forskningen görs även livsmedelsteknisk utveckling.
Vad får man hävda med functional food? Om maten sägs bota något, så säger regelverket att den ska granskas och testas av Läkemedelsverket, vilket förstås höjer priset. Forskningen gör därför inte kliniska påståenden, och då får inte livsmedelsindustrin marknadsföra maten med hälsopåståenden. EU har nyligen antagit regler för functional food, men de reglerna kan vara rätt förvirrande för köparen. Ett exempel, om mat märks som GI så kan det ibland betyda att den inte får innehålla några kolhydrater alls och ibland så betyder det att den innehåller den långsamma kolhydrater.
Läkare har gett rekommendationer om kosthållning ända sedan Hippokrates i det antika Grekland, men efterfrågan har hittills varit svag från sjukvården. Det försvårar forskning och provning i större skala. Functional food är en del av området förebyggande medicin, som inte får lika mycket forskningsmedel eller anslag som den botande medicinen.
Framtidens mat kan lösa miljöproblemen, samt göra oss friskare. I slutändan är maten till för att ätas av människor. Om den smakar gott och är nyttig, billig mat så kommer den att godtas.
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, mat, lchf, miljö, functional food, fetma, säkerhet, forskning, vetenskap
Intressant
Men, som i diskussionen om transfetter, präglas debatten om mat ofta av en snedvriden riskuppfattning. Vi tror att de värsta riskerna med maten finns i samband med tillagningen eller med tillsatser i innehållet. Tom Philpott skriver
Den verkliga systemrisken i matproduktionen är den exponentiella ökningen av riskerna som kommer från att enorma mängder produktion samlas på relativt små områden.
Hur skulle framtidens mat kunna se ut? Tanken att ersätta hela det konventionella jordbruket med närodlad, ekologisk mat är inte särskilt rimlig. Det är därför som idé fortsätter att vara kopplad till idéer som peak oil. Det finns goda skäl att vara misstänksam mot en idé som kräver en radikal omvandling av alla förutsättningar för att kunna fungera.
Oavsett hur det står till med ekologisk och närodlad mat ur miljö- eller hälsosynpunkt, det finns ju studier som hävdar att ekologiskt inte främjar hälsan, så kan nog de flesta enas om att det fungerar som en nischmarknad. De konsumenter som vill ha de eventuella fördelarna betalar också mer för det. Det är en smaksak vilken man väljer.
Det andra vägen då? Jordbruket tar ett steg till mot att bli en industri? Forskare vid universitetet i Eindhoven har lyckats att framställa ett konstgjort kött. Det är muskelceller från svin som fått växa in vitro i näringslösning i en tank. Resultatet är fläskkött som aldrig suttit på en gris. Odlingen skulle kunna förse människor med mer miljövänligt kött, utan att någon gris fått sätta livet till. Problemet är att köttet inte alls har den fasta och magra konsistens som vi är vana vid. Det odlade köttet påminner inte om fläskkotletter, snarare om sojabiffar eller quorn. Forskarna försöker nu att hitta ett sätt att få det odlade köttet att bli mer vältränat. Om in vitro köttet inte smakar eller känns som kött kommer inte konsumenterna att köpa det.
Nya funktioner för maten, så kallad functional food, är ett viktigt gränsland mellan mat och medicin. Vilken effekt har olika sorters mat på tarmens ekosystem och ämnesomsättningen? Hur samverkar olika sorters mat när de äts tillsammans? Kan mat förbättra kroppsfunktioner eller sinnesförmågorna? Kan den förebygga sjukdomar? Kan maten hindra fetma? Kan den förbättra effekten från läkemedel? Eller kan maten fungera som ett vaccin? Sedan tidigare vet forskningen att fetma och insulinresistens står bakom en stor mängd sjukdomar. Nu finns mer kunskap om hur oxidativ stress och subklinisk inflammation driver på sjukdomsutveckling. I den här forskningen görs även livsmedelsteknisk utveckling.
Vad får man hävda med functional food? Om maten sägs bota något, så säger regelverket att den ska granskas och testas av Läkemedelsverket, vilket förstås höjer priset. Forskningen gör därför inte kliniska påståenden, och då får inte livsmedelsindustrin marknadsföra maten med hälsopåståenden. EU har nyligen antagit regler för functional food, men de reglerna kan vara rätt förvirrande för köparen. Ett exempel, om mat märks som GI så kan det ibland betyda att den inte får innehålla några kolhydrater alls och ibland så betyder det att den innehåller den långsamma kolhydrater.
Läkare har gett rekommendationer om kosthållning ända sedan Hippokrates i det antika Grekland, men efterfrågan har hittills varit svag från sjukvården. Det försvårar forskning och provning i större skala. Functional food är en del av området förebyggande medicin, som inte får lika mycket forskningsmedel eller anslag som den botande medicinen.
Framtidens mat kan lösa miljöproblemen, samt göra oss friskare. I slutändan är maten till för att ätas av människor. Om den smakar gott och är nyttig, billig mat så kommer den att godtas.
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, mat, lchf, miljö, functional food, fetma, säkerhet, forskning, vetenskap
Intressant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar