Omnämnandet av 'stora genombrott' i Dagens Nyheter väcker alltid intresse. Genuina stora genombrott är sällsynta.
Ett bra forskningsresultat handlar oftast om att lägga ännu en pusselbit till gåtans lösning. Forskaren kan även ana lite mer vad pusslet i slutändan ska föreställa, fast hon kan ju inte vara säker. Bra forskning kan också vara att förstå att en teori inte alls stämmer med verkligheten, fast det ger tyvärr inga nobelpris.
Svante Pääbo på Max Planck Institutet forskar om DNA och tidiga människor. Var neanderthalarna våra förfäder? Hur påverkas kunskapen om människans neurologiska utveckling av Pääbos teorier om mutationer i hjärnan? Några av generna som gör oss till människor skulle vara kopplade till vår hjärnstruktur, inte till hjärnstorleken. Pääbo och de andra forskarna tar i sin artikel i Science upp ett sätt att rekonstruera gensekvensen för en annan mänsklig förfader, denisovan-människan. Det fanns många tidiga människoarter och det finns frågor kring hur den tidiga människan tog sig ur genetiska flaskhalsar under rätt tidsram.
Vi skulle då vara resultatet av en blandning under tusentals år med andra hominider. Tidigare har man hittat neanderthal-DNA hos alla som inte kommer från ett afrikanskt ursprung. Denisov-människan har bara lämnat spår hos ursprungsbefolkningarna i Oceanien. Det visade sig lyckosamt att föröka sig med dem som redan bodde på platsen, då fick barnen det bättre anpassade immunsystemet. Nackdelen kan synas först nu, med en ökad mängd autoimmuna sjukdomar.
Det finns mer neanderthal-DNA hos asiater och amerikanska indianer än hos ättlingarna till dagens européer. Det kan betyda att Homo sapiens uppstod i mötet mellan invandrare från Afrika och neanderthalarna. Den avkomman kanske vandrade vidare och blandade sig med andra neanderthalare i Asien. Fast det kan också ha varit att det kommit flera vågor av invandrare från Afrika till Europa, där olika invandrare blandade sig olika mycket med de som redan fanns på kontinenten. Den långsamma och gradvisa uppblandningen skulle vaskat fram mer Homo sapiens- DNA hos européerna. De mest ursprungliga människorna skulle vara ättlingarna till dem som stannade i Afrika. Därav också en större genetisk variation bland dem.
Varför väcker rapporteringen om sex med neanderthalare så mycket kontroverser? Det finns skäl att vara på sin vakt, nämligen att samtiden gärna drar lite för långa växlar på djurs beteende eller på hur forntidsmänniskor levde på stenåldern eller tidigare. Biologin, det naturliga, uppfattas bekräfta eller förkasta ett mänskligt beteende. En del läsare har också alltför samtida bilder och uppfattningar kring hur migrationen för tiotusentals år sedan såg ut, och vilka effekter den fått.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, neanderthalare, paleontologi, genetik, historia, forskning, vetenskap, svante pääbo, sex, afrika, asien, oceanien
Intressant
Ett bra forskningsresultat handlar oftast om att lägga ännu en pusselbit till gåtans lösning. Forskaren kan även ana lite mer vad pusslet i slutändan ska föreställa, fast hon kan ju inte vara säker. Bra forskning kan också vara att förstå att en teori inte alls stämmer med verkligheten, fast det ger tyvärr inga nobelpris.
Svante Pääbo på Max Planck Institutet forskar om DNA och tidiga människor. Var neanderthalarna våra förfäder? Hur påverkas kunskapen om människans neurologiska utveckling av Pääbos teorier om mutationer i hjärnan? Några av generna som gör oss till människor skulle vara kopplade till vår hjärnstruktur, inte till hjärnstorleken. Pääbo och de andra forskarna tar i sin artikel i Science upp ett sätt att rekonstruera gensekvensen för en annan mänsklig förfader, denisovan-människan. Det fanns många tidiga människoarter och det finns frågor kring hur den tidiga människan tog sig ur genetiska flaskhalsar under rätt tidsram.
Vi skulle då vara resultatet av en blandning under tusentals år med andra hominider. Tidigare har man hittat neanderthal-DNA hos alla som inte kommer från ett afrikanskt ursprung. Denisov-människan har bara lämnat spår hos ursprungsbefolkningarna i Oceanien. Det visade sig lyckosamt att föröka sig med dem som redan bodde på platsen, då fick barnen det bättre anpassade immunsystemet. Nackdelen kan synas först nu, med en ökad mängd autoimmuna sjukdomar.
Det finns mer neanderthal-DNA hos asiater och amerikanska indianer än hos ättlingarna till dagens européer. Det kan betyda att Homo sapiens uppstod i mötet mellan invandrare från Afrika och neanderthalarna. Den avkomman kanske vandrade vidare och blandade sig med andra neanderthalare i Asien. Fast det kan också ha varit att det kommit flera vågor av invandrare från Afrika till Europa, där olika invandrare blandade sig olika mycket med de som redan fanns på kontinenten. Den långsamma och gradvisa uppblandningen skulle vaskat fram mer Homo sapiens- DNA hos européerna. De mest ursprungliga människorna skulle vara ättlingarna till dem som stannade i Afrika. Därav också en större genetisk variation bland dem.
Varför väcker rapporteringen om sex med neanderthalare så mycket kontroverser? Det finns skäl att vara på sin vakt, nämligen att samtiden gärna drar lite för långa växlar på djurs beteende eller på hur forntidsmänniskor levde på stenåldern eller tidigare. Biologin, det naturliga, uppfattas bekräfta eller förkasta ett mänskligt beteende. En del läsare har också alltför samtida bilder och uppfattningar kring hur migrationen för tiotusentals år sedan såg ut, och vilka effekter den fått.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, neanderthalare, paleontologi, genetik, historia, forskning, vetenskap, svante pääbo, sex, afrika, asien, oceanien
Intressant
