måndag 10 maj 2010

Kyotoprotokollet löser inte klimatfrågan

Jag skriver Kyotoprotokollet löser inte klimatfrågan i Dagens Industri den 22 januari 2004.

Regeringen överlämnade nyligen en proposition med riktlinjer för genomförande av EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Näringsminister Leif Pagrotsky hävdade att propositionen hittat en bra balans mellan konkurrenskraft och klimathänsyn.

Snarast var det tydligt att Sverige fortsätter på en väg att diskutera ett alltmer osäkert Kyotoavtal, samtidigt som man försämrar den redan koldioxideffektiva svenska industrins konkurrenskraft, med förlorad tillväxt och ökad arbetslöshet som följd.

Men när FN:s ramverkskonferens om klimatförändring höll sin nionde partskonferens (COP 9) i Milano i december i fjol var stämningen annorlunda. Rädslan var stor för att Rysslands skepsis skulle sätta stopp för Kyotoprotokollet.

Protokollet ska reducera utsläppen av växthusgaser i atmosfären, men kommer att godkännas först när 55 undertecknande stater har ratificerat det (där undantas en stor utsläppsnation som Kina). Dessa måste inkludera de nationer som producerade 55 procent av i-ländernas koldioxidutsläpp 1990.

Men både USA och Australien har indikerat att de inte kommer att ratificera protokollet. Därför föll rampljuset i Milano på Ryssland, vars ratificering skulle säkra implementeringen av Kyoto.

President Vladimir Putin pekade på den vetenskapliga osäkerheten kring protokollet och oförenligheten med Rysslands mål att dubbla sin BNP före 2010.

Ryssland har därmed satt EU i en rävsax, ratificerar man inte så faller Kyoto. Energikommissionär Loyola de Palacio har sagt att det vore ”självmord” för EU att självt implementera Kyoto utan Ryssland. ”Tiden har kommit att se sanningen i vitögat”, sa hon. Efter de Palacios kommentarer har även EU-ministrar uttryckt oro över att EU kommer att skada sin egen konkurrenskraft om det fortsätter utan sina handelspartner.

Ryssland kan dock mycket väl dra ut på ratificeringen för att pressa EU på bidrag, handelsfördelar och höga priser för de utsläppsrätter som EU är tvunget att köpa från Ryssland. Det skulle bli ett högt pris för europeiska skattebetalare för ett avtal som kommit allt mer under diskussion.

Medan ratificeringen ligger på is så studerade nämligen COP 9:s delegater nya vetenskapliga fynd, till exempel om solaktivitetens påverkan, om hur skogar kan planteras för att suga upp koldioxid etc.
Oavsett om klimatförändringar beror på människan eller naturliga orsaker, eller hur stora dessa förändringar är, så är problemet med själva Kyotoprotokollet att det ser människans egna handlingar som ett problem som måste kontrolleras av byråkratiska processer och låtsasmarknader, inte som en lösning.

Vad kan vi göra för att klimatet ska ha så liten påverkan på människan som möjligt? Det borde egentligen vara den relevanta frågan för Leif Pagrotsky, och inte tvärtom, när regeringen lämnar in förslaget till fördelningen av utsläppsrätter per anläggning till EU-kommissionen den 31 mars.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Skicka en kommentar

Sammandrag politik och teknik GAL-TAN Arholma

Av Moralist - Eget arbete, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4269104 Nedan följer en kort sammanfattning ...