fredag 3 augusti 2012

Hugo Gernsback, en fantastisk berättelse

Hugo Gernsback (1884- 1967) kallas för science fictions fader. I den lilla staden Mersch i Luxemburg ligger Centre national de littérature, där en utställning om hans fantastiska och ibland säregna liv och arbete pågår till den 13 maj. Här ses en häpnadsväckande utställning av böcker, dokument, otroliga maskiner, våghalsiga förutsägelser och passionerade vetenskapliga konflikter. Det är en fascinerande exposé över en man och den tid som format vår syn på teknik och vetenskap.

Jag hade turen att ha Dr. Claude D. Conter som min ciceron till utställningen, och den fenomenalt illustrerade utställningskatalogen ger en djupdykning i denna luxemburgska vetenskapspersonlighet. Hugo Gernsbacher föddes nämligen i en judisk familj i Luxemburg stad, men flyttade 1904 till USA (därav namnbytet). Fadern var en rätt framgångsrik vinhandlare, så det tekniska intresset skaffade sig Gernsback själv. Ihärdighet tränade han upp under långa kortspelspartier på klassiska Le Grand Café vid Place D'Armes. Det var en spännande tid, många av de teoretiska genombrotten som vetenskapen gjort under 1800-talet började nu att få sina praktiska tillämpningar.

I USA fanns möjligheterna för en ung, ambitiös och företagsam ingenjör. Han hakade på den nya trenden med postorder och hans The Electro Importing Company sålde elektronisk utrustning och radioteknik till privatpersoner. Han var en teknisk visionär av stora mått och tänkte sig television, utbildning och sjukvård på distans genom telekommunikation, krockvarnare på bilar, bildtelefoner, robotar, avancerad batteriteknik och kraftöverföring samt förstås rymdfart.

Gernsback stod i nära samverkan med sin tids främsta teknologer, som t.ex. Lee de Forest (mikroelektronikens fader). Han hyste en djup beundran för geniet Nikola Tesla och låg i konflikt med nobelpristagaren Guglielmo Marconi. Gernsback hade en annan vision för radion än Marconi. Marconi ville slå avståndsrekord för sändningarna, och var främst intresserad av hårdvara och infrastruktur. Hur sändningarna skulle se ut var Marconi inte så intresserad av, utan främst något för positivhalare och liknande patrask att hålla på med. Gernsback ansåg istället det skulle gå att bygga billiga radioapparater som både kunde sända och ta emot signaler. Innehållet skulle skapas av användarna. Läs här för mer om radions utveckling.

Det var så Gernsback kom in på tidningsskapandet. Han ansåg att kunskap om vetenskap och teknik måste spridas till hela befolkningen. Genom att visa på praktiska användningar av elektricitet, elektronik och telekommunikationer skulle fler kunna upptäcka tekniken och skapa med den (och förstås köpa från Gernsbacks företag). Okunskap och bristande förståelse kring naturvetenskap och teknik skulle inte bara göra folk rädda för förändringar, men även hålla tillbaka fantasin för de framsteg som trots allt gjordes. Teknikens och vetenskapens sätt att tänka var också karaktärsdanande för ungdomar, en åsikt som förstärktes av Gernsbacks fasa inför det första världskriget.

I april 1908 startade han månadstidningen Modern Electrics, den första av många publikationer om praktisk populärvetenskap. Gernsbacks tidskrifter gjorde ett stort avtryck, men han anade att vetenskapen och tekniken behövde fånga fantasin hos fler. Därför kopplade han spridandet av kunskap till berättelser som skulle vara underhållande, ge kunskap om vetenskapen och beskriva nya uppfinningar på ett inspirerande sätt. Amazing Stories blev i april 1926 den första tidskriften som handlade om scientifiktion, senare kallat science fiction. Den skulle följas av fler tidskrifter, både framgångar och floppar. I Sverige samlades materialet till tidskriften Häpna!, som gavs ut mellan 1954-66.

Särskilt viktigt var det att sprida vetenskaplig kunskap om sex och samlevnad. När nazisterna stängde det framstående forskningscentret Institut für Sexualwissenschaft i maj 1933, startade Gernsback redan i juni samma år upp tidskriften Sexology som förde ut forskningen till allmänheten. Då Sexology var illustrerad för att öka förståelsen, blev den mycket kontroversiell, och närmast stämplad som pornografi. Sexology fick en viktig roll i att sprida fakta om sex, samtidigt som den frigjorde kunskapen från den medicinska terminologi som ofta hindrade allmänheten från att ta den till sig.

Gernsback förstod vikten av att skapa miljöer och strukturer för tekniska och litterära diskussioner, där unga tekniker och författare fick möjligheten att prova sig fram och utvecklas (det stora priset inom science fiction litteratur kallas för ”Hugo” till hans ära).

Han hade sina mörkare sidor. I skribentkretsar kallades Gernsback för ”Hugo the rat” därför att han betalade snålt för artiklar. Gernsback blåste upp sitt rykte om hur nära han stod det luxemburgska storfurstehuset (fast han fick en medalj av storfurstinnan Charlotte för sitt arbete) och han hävdade sig ha 80 patent hos den amerikanska patentmyndigheten USPTO. I verkligheten hade han (ändå respektabla) 40 patent. Många av dagens kritiker ser med obilda ögon på Gernsback. Han sägs ha tvingat på science fiction en dogmatisk form av vetenskaplig trovärdighet, där omfångsrika fotnoter med diagram och formler var viktigare än bra berättelser.

Det var inte Gernsbacks avsikt. På utställningen kan man läsa originalet till hans guide om hur vetenskapliga berättelser bör skrivas för hans Scientific Detective Stories (som handlade om den på 30-talet nya kriminaltekniken). I guiden påpekar han att vetenskapliga fakta och fiktion båda är viktiga för att tilltala olika publiker. En nyttig påminnelse till en science fiction scen som lagt allt mer krut på historieberättande och låtit vetenskapen bara bli en kuliss.

Det är ett viktigt arv för Luxemburg och USA men också för mänskligheten. Tur då att utställningen Hugo Gernsback- an amazing story bara är en timmas flygning från Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...