torsdag 30 augusti 2012

Rymden går att nå!

Produktionsgolvet påminner mest om ett sterilt laboratorium. Ventilationssystemets stilla sus suger ut damm och smuts. Den fåtaliga personalen är klädda i gröna overaller, som om de var i färd att ta sig över till Sahlgrenska för att utföra en operation. Rymdindustrin är som alltid ledande inom lean production och lean design.

Hur står sig rymdindustrin i Sverige? Jag tar bussen till Delsjömotet för att besöka det avskilda Kållebäcks teknikpark. Bland idel högteknologiska företag ligger Ruag Spaces byggnad på en höjd, med en fantastisk utsikt över Göteborg.



Ruag Space hette Saab Space fram till 2008, försvaret och är nu en del av rymddivisionen inom den schweiziska statens försvarsindustrikoncern. Händelsevis är ambassadören på besök samma dag. Rymdindustrin är internationell, både genom det europeiska samarbetet och genom kontakter med USA, Indien, Japan och Ryssland. Huvuddelen av RUAG:s projekt finansieras på den öppna marknaden, en minoritet av ESA.

I Sverige görs datasystem, antenner, mikrovågselektronik, lasthållare och separationssystem för satelliter och bärraketer. Närheten till Chalmers har spelat roll för tillgången på kompetens inom elektronik, därför har företaget 380 anställda i staden.

RUAG:s arbete är viktigt för telekommunikationssatelliter som Thales Alenia Space och EADS Astrium. Företaget arbetar med utvecklingen av GMES för jordobservation att använda i klimatforskning, samhällsplanering och jordbruk. På utforskningssidan har Ruag gjort datorn och hjulsystemet till en europeisk månbil. Bilen skall förses med en borr för att söka spår efter liv två meter under ytan. År 2014 studeras kometen Churyumov - Gerasimenko med en landare. Det blir första gången som det sker en landning på en komets yta.



Tekniken blir mindre och kraftfullare för varje generation, men datorer för rymdfärder har stenåldersprestanda. Det är tio år gammal teknik, för den måste vara driftsäker när den utsätts för joniserande strålning och partikelflödet från solvindarna i femton år. Det finns ingen skärm och inget tangentbord. Uppgifterna som datorn skall göra är ändå så noga definierade. I moderna datorer packas minnet allt tätare, med mindre komponenter. Det gör dem mer känsliga för strålning. Mjukvara kan patchas via radiolänk, men skadad hårdvara är förlorad.





Problemen ligger i att solsatelliter är för dyra ännu, kostnaden för att sända upp föremål i atmosfären fortfarande är hög och gammal teknik i raketmotorer. Efter nedläggningen av amerikanska Orion Constellation har det varit otydligt vad som ersätter rymdskytteln. Ryska Sojuz blir ett alternativ och japanska JAXA tillverkar uppskjutningsraketer.

Trots en del bakslag bedöms läget för rymdindustrin som gott. Rymdindustrin har alltid arbetat med många olika områden för att få spinn-off produkter. Företaget tillverkar 80-90 kretskort per år i Göteborg och tar in legoproduktion från Ericsson och Saab, samt elektronmikroskop för ESA. För att vidareutveckla rymden behövs ett globalt samarbete, anser industrin, och hänvisar till den internationella rymdstationen ISS. Frågan inför framtiden är om det går att få med även Indien och Kina?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...