Fetma ökar risken för hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, flera typer av cancer, stroke, leversjukdomar, artros, kroniska njursjukdomar, sömnapnea, astma och kan ge fortplantningsproblem. De senaste åren har fetma diskuterats som en epidemi.
Kan lösningen ligga i att förbättra livsmedlen? I kombination med att ändra kosten, mer fysisk aktivitet, mer regelbundet ätande och kunskap så kan livsmedelstekniken ge konsumenterna en än större mångfald av läckra, tilltalande livsmedel som har lägre energiinnehåll och mindre portionsstorlekar.
Användningen av livsmedelsteknik för att lösa folkhälsoproblem har en lång och imponerande historia. Tre viktiga exempel är pastörisering av mjölk, berikning av livsmedel för att förebygga näringsbrist, och användningen av bestrålning för att förbättra den mikrobiologiska säkerheten och döda skadedjur.
Förbättringarna inom livsmedelstekniken har bidragit till den ökade tillgången på riklig och god mat, vilket gör det lättare att äta och därmed bli fet. Fast livsmedelsindustrin behöver inte vara en del av problemet, snarare kan den bidra till lösningen.
Forskningen har visat att livsmedel som har få kalorier per viktenhet kan hjälpa att hålla vikten genom att ge färre kalorier, utan att folk känner sig otillfredsställda av maten. Det kan vara sockerersättningsmedel, fettersättning i mjölk, tillsatser av fibrer, användning av riktade tillsatser som produceras med bioteknik, nya produktionsmetoder och nya förpackningsstrategier.
Forskning på mat som främjar mättnadskänslan eller undertrycker aptiten borde vara aktiva forskningsområden, och det borde ligga i livsmedelsindustrins intresse att sälja mer förädlade produkter istället för att sälja på mängden. Inulin, en polysackarid som tillsätts i livsmedel, har visat sig påverka blodnivåerna när hormoner signalerar hunger vilket bidrar till att undertrycka aptiten. Nya fettemulsioner och typer av kostfiber ger en känsla av mättnad.
Hur väl kan denna smarta livsmedelsteknik slå? Ett problem är priset. Den nya maten är oftast dyrare, och många äter onyttig mat för att den är billig. Ett annat problem är att den nya maten kanske inte godkänns av en del livsmedelsmyndigheter. Ett livsmedelsföretag som tillverkar mat som har mycket mindre fett och kalorier kan berätta om mängden fett i produkterna, men tillåts inte gå så långt till att säga att den kan förebygga fetma och övervikt. Många konsumenter äter inte kalorireducerad mat, de ger snarare ofta intrycket att de inte ens vill tänka på att den finns. Beskrivningarna ”fräsch” och ”naturlig” är ofta kodord för lägre kaloriantal. Det är en möjlig väg in för livsmedelstekniken till konsumentledet. Kunskap och alternativ smakar bättre, och är nyttigare, än fettskatter och förbud.
Vill du forska vidare? Här är något av det jag tittat på:
Volpe SL, Kobusingye H, Bailur S, Stanek E. (2008) Effect of diet and exercise on body composition, energy intake, and leptin levels in overweight women and men. J Am Coll Nutr, nr. 27, ss. 195-208.
National Institutes of Health (1998). Clinical guidelines on the identification, evaluation, and treatment of overweight and obesity in adults. The evidence report. NIH publication, nr. 98-4083. Finns på nätet också.
De två studierna tittar på samband mellan kost och motion. Kost och motion i kombination fungerar bättre för att hålla eller minska vikten, än att bara försöka byta kosthållning eller motionera mera.
Wansink B. (2004) Environmental factors that increase the food intake and consumption volume of unknowing consumers. Ann Rev Nutr, nr. 24: ss. 455-479.
Studien tar upp att miljön där du äter dina måltider spelar roll för hur, hur mycket och vad du äter.
Sloan AE. (2008) What, when, and where America eats. Food Technol, nr. 62(1), ss. 20-29.
Storleken på portionerna påverkar hur mycket som äts.
MacAulay J, Newsome R. (2004) Solving the obesity conundrum. Food Technol, nr. 58(6), ss. 32-37.
Forskning om hur näringsämnen i blodomloppet kan påverka mättnadskänslan med avseende på fast respektive flytande föda.
Läs även andra bloggares åsikter om fetma, teknik, livsmedel, mat, forskning, biokemi, medicin, läkemedel, vetenskap
Intressant
Kan lösningen ligga i att förbättra livsmedlen? I kombination med att ändra kosten, mer fysisk aktivitet, mer regelbundet ätande och kunskap så kan livsmedelstekniken ge konsumenterna en än större mångfald av läckra, tilltalande livsmedel som har lägre energiinnehåll och mindre portionsstorlekar.
Användningen av livsmedelsteknik för att lösa folkhälsoproblem har en lång och imponerande historia. Tre viktiga exempel är pastörisering av mjölk, berikning av livsmedel för att förebygga näringsbrist, och användningen av bestrålning för att förbättra den mikrobiologiska säkerheten och döda skadedjur.
Förbättringarna inom livsmedelstekniken har bidragit till den ökade tillgången på riklig och god mat, vilket gör det lättare att äta och därmed bli fet. Fast livsmedelsindustrin behöver inte vara en del av problemet, snarare kan den bidra till lösningen.
Forskningen har visat att livsmedel som har få kalorier per viktenhet kan hjälpa att hålla vikten genom att ge färre kalorier, utan att folk känner sig otillfredsställda av maten. Det kan vara sockerersättningsmedel, fettersättning i mjölk, tillsatser av fibrer, användning av riktade tillsatser som produceras med bioteknik, nya produktionsmetoder och nya förpackningsstrategier.
Forskning på mat som främjar mättnadskänslan eller undertrycker aptiten borde vara aktiva forskningsområden, och det borde ligga i livsmedelsindustrins intresse att sälja mer förädlade produkter istället för att sälja på mängden. Inulin, en polysackarid som tillsätts i livsmedel, har visat sig påverka blodnivåerna när hormoner signalerar hunger vilket bidrar till att undertrycka aptiten. Nya fettemulsioner och typer av kostfiber ger en känsla av mättnad.
Hur väl kan denna smarta livsmedelsteknik slå? Ett problem är priset. Den nya maten är oftast dyrare, och många äter onyttig mat för att den är billig. Ett annat problem är att den nya maten kanske inte godkänns av en del livsmedelsmyndigheter. Ett livsmedelsföretag som tillverkar mat som har mycket mindre fett och kalorier kan berätta om mängden fett i produkterna, men tillåts inte gå så långt till att säga att den kan förebygga fetma och övervikt. Många konsumenter äter inte kalorireducerad mat, de ger snarare ofta intrycket att de inte ens vill tänka på att den finns. Beskrivningarna ”fräsch” och ”naturlig” är ofta kodord för lägre kaloriantal. Det är en möjlig väg in för livsmedelstekniken till konsumentledet. Kunskap och alternativ smakar bättre, och är nyttigare, än fettskatter och förbud.
Vill du forska vidare? Här är något av det jag tittat på:
Volpe SL, Kobusingye H, Bailur S, Stanek E. (2008) Effect of diet and exercise on body composition, energy intake, and leptin levels in overweight women and men. J Am Coll Nutr, nr. 27, ss. 195-208.
National Institutes of Health (1998). Clinical guidelines on the identification, evaluation, and treatment of overweight and obesity in adults. The evidence report. NIH publication, nr. 98-4083. Finns på nätet också.
De två studierna tittar på samband mellan kost och motion. Kost och motion i kombination fungerar bättre för att hålla eller minska vikten, än att bara försöka byta kosthållning eller motionera mera.
Wansink B. (2004) Environmental factors that increase the food intake and consumption volume of unknowing consumers. Ann Rev Nutr, nr. 24: ss. 455-479.
Studien tar upp att miljön där du äter dina måltider spelar roll för hur, hur mycket och vad du äter.
Sloan AE. (2008) What, when, and where America eats. Food Technol, nr. 62(1), ss. 20-29.
Storleken på portionerna påverkar hur mycket som äts.
MacAulay J, Newsome R. (2004) Solving the obesity conundrum. Food Technol, nr. 58(6), ss. 32-37.
Forskning om hur näringsämnen i blodomloppet kan påverka mättnadskänslan med avseende på fast respektive flytande föda.
Läs även andra bloggares åsikter om fetma, teknik, livsmedel, mat, forskning, biokemi, medicin, läkemedel, vetenskap
Intressant
