NASA-forskaren Felisa Wolfe Simon meddelade på en presskonferens 2010 att hon hittat en bakterie vars DNA skulle vara helt främmande för livet som vi känner det.
Allt liv på jorden består av sex komponenter: kol, väte, kväve, syre, fosfor och svavel. Varje varelse, från mikroskopiska bakterier till väldiga blåvalar ser ut så. NASA skulle ha hittat en bakterie i Mono Lake i Kalifornien som kan växa på arsenik istället för fosfor. Det låter omöjligt. Det har diskuterats i teorin, men nu skulle en sådan livsform alltså finnas i praktiken. Här på Jorden!
Det skulle förstås vara en viktig upptäckt om hur livet kan fungera, och för NASA ett bra bevis på att livet på andra planeter kan se mycket annorlunda ut än här på Jorden.
Fast GFAJ-1 bakterien visade sig faktiskt inte vara beroende av livnära sig på arsenik. Den innehåller också fosfor, och växer på det. Experimentet Wolfe Smith utförde gick ut på att gradvis föra in mer arsenik i bakteriens miljö medan fosforn späddes ut. Var det möjligt att arseniken från bakteriens DNA kom från miljön i experimentet snarare än från hur levnadsvillkoren i sjön såg ut? Det gjordes ingen masspektrometri, vilket var viktigt för att kunna komma med så anmärkningsvärda slutsatser.
Nyheten blev starkt hypad av flera medier och lika snabbt så kom bakslaget. Det är anmärkningsvärt hur snabbt det gick för kritiken att komma fram i medier och bloggar. Vetenskapsjournalisten Ed Yong har en tidslinje över hela förloppet på sin blogg Not Exactly Rocket Science. Nyheten om den arseniklevande bakterien var avslutad redan i december 2010.
Nu kommer det studier om att GFAJ-1 står bättre emot arsenik men lever inte mer än andra livsformer på det. Egentligen inte så ovanligt, studier ska kritiseras, men 2010 blev debatten om Wolfe Simons och hennes resultat mycket besk då andra uppfattat att hon och NASA fick igång hypen genom att publicera sig via presskonferens. Det blev inte bättre av att NASA gick ut med att kritisera kritikerna för att de argumenterade på bloggar istället för tidskrifter.
Det är nog den viktigaste lärdomen inför framtiden, vetenskapsdebatten kommer att bli mycket livligare genom de nya medierna. Därför är det viktigt att vara noggrann i sin publicering, samt vara respektfull i debatten.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, media, bakterier, nasa, rymden, vetenskap, kemi, bakteriologi, biologi
Intressant
Allt liv på jorden består av sex komponenter: kol, väte, kväve, syre, fosfor och svavel. Varje varelse, från mikroskopiska bakterier till väldiga blåvalar ser ut så. NASA skulle ha hittat en bakterie i Mono Lake i Kalifornien som kan växa på arsenik istället för fosfor. Det låter omöjligt. Det har diskuterats i teorin, men nu skulle en sådan livsform alltså finnas i praktiken. Här på Jorden!
Det skulle förstås vara en viktig upptäckt om hur livet kan fungera, och för NASA ett bra bevis på att livet på andra planeter kan se mycket annorlunda ut än här på Jorden.
Fast GFAJ-1 bakterien visade sig faktiskt inte vara beroende av livnära sig på arsenik. Den innehåller också fosfor, och växer på det. Experimentet Wolfe Smith utförde gick ut på att gradvis föra in mer arsenik i bakteriens miljö medan fosforn späddes ut. Var det möjligt att arseniken från bakteriens DNA kom från miljön i experimentet snarare än från hur levnadsvillkoren i sjön såg ut? Det gjordes ingen masspektrometri, vilket var viktigt för att kunna komma med så anmärkningsvärda slutsatser.
Nyheten blev starkt hypad av flera medier och lika snabbt så kom bakslaget. Det är anmärkningsvärt hur snabbt det gick för kritiken att komma fram i medier och bloggar. Vetenskapsjournalisten Ed Yong har en tidslinje över hela förloppet på sin blogg Not Exactly Rocket Science. Nyheten om den arseniklevande bakterien var avslutad redan i december 2010.
Nu kommer det studier om att GFAJ-1 står bättre emot arsenik men lever inte mer än andra livsformer på det. Egentligen inte så ovanligt, studier ska kritiseras, men 2010 blev debatten om Wolfe Simons och hennes resultat mycket besk då andra uppfattat att hon och NASA fick igång hypen genom att publicera sig via presskonferens. Det blev inte bättre av att NASA gick ut med att kritisera kritikerna för att de argumenterade på bloggar istället för tidskrifter.
Det är nog den viktigaste lärdomen inför framtiden, vetenskapsdebatten kommer att bli mycket livligare genom de nya medierna. Därför är det viktigt att vara noggrann i sin publicering, samt vara respektfull i debatten.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, media, bakterier, nasa, rymden, vetenskap, kemi, bakteriologi, biologi
Intressant
