Visst vore det kul om vi kunde styra vädret? Nu kan vi inte det så det blir väderlekstjänsten och vädersajter som vi får anpassa oss till. Borde slumpen styra oss om väderprognosen är så dålig? Vi kan lika gärna kasta pil på en tavla, tänker vi, fast det är samma misstag som med bläckfisken Paul och apan Ola.
Naturvetenskap handlar om att förstå naturen för att kunna förutse vad som kommer att ske i den. Då tänker många på vädret, fast där finns mycket att önska av förbättringar.
Det har länge blåst styv kuling kring SMHI, främst därför att de och andra väderleksobservatörer försöker sig på att göra prognoser över allt längre tidsperioder. Väderförutsägelserna har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande så får meteorologerna en hel del kritik.
Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren krävde 2011 mycket bättre träffsäkerhet i prognoserna från SMHI. Det uppsatta målet på en träffsäkerhet på 85 procent uppfylls inte. Enbart 69,3 procent av alla femdygnsprognoser och 82,5 procent av prognoserna för en dag framåt stämmer. SMHI är i gott sällskap, bl.a. har kollegorna i brittiska MetOffice fått samma kritik.
Går det att ge en väderleksrapport för en mycket längre tidsperiod, säg resten av året? Det skulle vara ett stort genombrott. Då är det intressant att spana in företaget Weather Trends International som erbjuder långtidsprognoser B2B, alltså för andra företag. Företaget är en del av en internationell trend av att samla data för långtidsprognoser över hela världen. WTI lyckas träffa rätt i 80 procent av fallen för ett år framåt!
Förutsägelser görs genom att man samlar in en omfattande mängd data från observationer av atmosfären. På dessa observationer appliceras sedan hypoteser och kunskap för hur vädret uppför sig för att få en modellbeskrivning av en sannolik utveckling. Parametrarna är många, vädret är ett komplext system där ibland mycket små störningar kan leda till stora oförutsägbara förändringar. Meteorologins styrka som vetenskap är dess prognoser, men det handlar om grova förenklingar från matematiska modeller. Då går det att sätta väderleksrapporterna i sitt sammanhang.
Tricket är att samla på sig mycket väderdata, så mycket det bara går. WTI har 115 års data och tar sedan fram algoritmer för att behandla dem. De vanliga väderlekstjänsterna gör istället modeller av antaganden kring atmosfären. Väderleksprognoser är den ursprungliga användningen av big data.
Väderleksrapporterna är livsviktiga för jordbruket men även för handel och transporter, bara för att ta några exempel. Då kan lagerhållningen anpassas i förtid. Problemet är vem som får äga data över mätningarna. Ska data släppas fritt, så fler kan utveckla tjänster? Då kan vi stå inför ett genombrott inom meteorologin, bort från osäkra modeller.
Läs även andra bloggares åsikter om väder, smhi, meteorologi, klimat, modellering, vetenskap, forskning, big data, teknik, information
