söndag 25 november 2012

Vad gör EU i klimatfrågan?

Chefen för EU-kommissionens kontor i Stockholm, Pierre Schellekens, har en lång erfarenhet av EU:s klimatarbete och internationella förhandlingar. Schellekens arbetade nära den tidigare miljökommissionären Stavros Dimas och följde de internationella förhandlingarna på nära håll. Hur ser EU:s kommande klimatarbete ut, och vad kan följa på COP16 i Cancun för Europas del?

”EU:s ansträngning höll Kyoto på dagordningen, särskilt genom Margot Wallströms arbete med att få Ryssland att ratificera”, då kunde avtalet träda i kraft.  ”Det är föga sannolikt att det blir ett avtal i Cancun. EU:s förhoppning är att kunna föra in fler samarbeten, som de fransk-norska bilaterala avtalen med andra länder om avskogning”.

Det rör sig framåt när det gäller skogsskyddet genom REDD-avtalet, tekniköverföring och anpassning, ”särskilt med att få in mätbarhet och kontroll i avtalen”. Om det går att få delavtal på COP16, kan det ge en skiss av hur en ersättning för Kyoto-protokollet kan se ut. EU kommer att försöka nå bilaterala fördrag med BASIC-länderna (Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina). ”De har också ett ansvar. Det är inte bindande avtal, men åtaganden förväntas av dem med energieffektivitet och att minska utsläppsökningarna”.

Finanskrisen har inneburit fallande koldioxidutsläpp. ”Det gick inte att förutse hur mycket utsläppen skulle falla”. EU varit den främsta förespråkaren för att handel med utsläppsrätter är det bästa sättet att belöna ”early adopters”, de industrier som går före med ny klimatsmart teknik. Faller priset bara av lägre produktion, förbättras inte tekniken när produktionen och utsläppen återgår till sin tidigare nivå. ”Fast priset har inte kollapsat, och experimentet är bara i sin början”. Vid starten år 2005 var utsläppsplanerna nationella för varje EU-land, ”installationsvis var informationen dålig, vissa fick fler kvoter än de behövde”.

Schellekens menar att rapporteringssystemen för företag kommer att bli tuffare, och den nuvarande perioden för handelssystemet ETS mellan 2008-12 har en bättre mekanism. Nu får företagen ansöka om kvoter efter bl.a. BNP-tillväxt och energieffektivitet, och med en minskande faktor i ekvationen. Fler utsläppsrätter kommer att auktioneras ut till högst bjudande, och inte delas ut gratis. I dag auktioneras 5-10 procent ut, år 2020 är målet att omfatta 50-60 procent av rättigheterna. Det kommer att ge mer utrymme för förnyelsebar energi inom transport, jordbruk och bostadssektorerna.

Not: denna intervju gjordes med Schellekens år 2010 inför COP16 i Cancun

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...