tisdag 11 maj 2010

Subventioner frälser oss inte från oljeberoendet

Jag skriver Subventioner frälser oss inte från oljeberoendet tillsammans med Nima Sanandaji i Dagens Industri den 20 maj 2006.

Thomas Östros väg mot minskat oljeberoende tycks vara regleringar, skatter och bidrag. Men Sveriges chans att klara den globala konkurrensen är god framförhållning i energipolitiken. Var finns debatten om de nya alternativen – om existerande teknik som PBMR-reaktorer, fjärde generationens kärnkraftverk och rena kolkraftverk.

Nyligen diskuterade chefen för EU-kommissionens forskningsenhet för kärnteknisk verksamhet, Pierre Frigola, att en fjärde generation kärnkraftverk snart blir möjliga. De ska kunna förbränna såväl sitt eget avfall som det redan existerande avfallet från dagens reaktorer. En rasande utveckling har skett utomlands, där Storbritannien och Finland satsar.

Alltmedan svenska staten plöjer ned fler bidragsmiljarder i gröna elcertifikat till Vattenfalls vindkraft, och debatten står still. Det kostar 45–75 öre att producera en kilowattimme (kWh) vindkraftsel,16–18 öre för gammal kärnkraft och 10 öre för befintlig vattenkraft.

Så nu när tankeförbudet för planering av ny kärnkraftsteknik har lyfts, måste vi våga tänka nytt.

Den fjärde generationens kärnkraftverk är bara en utvecklingslinje. Det kanske viktigaste alternativet involverar en reaktortyp som Kina satsar hårt på. Reaktorerna går under namnet PBMR, pebble-bed modular reactors, (efter de småstensformade bollarna av bränsle i reaktorn).

Skillnaden mellan våra reaktorer och PBMR är mycket stor. Reaktorerna i Sverige byggdes för stordrift. I väldigt komplexa kärnkraftverk blev det väldigt många små detaljer som kunde gå fel, och de fördyrades av komplicerade säkerhetsföreskrifter. Kärnkraftverken drivs mer effektivt i dag än tidigare, men det handlar fortfarande om stordrift och labyrinter av redundanta kontroller, reläer och rör.

PBMR är i stället miniatyrisering och modularitet. Varje PBMR är en femtedel så stor som en konventionell reaktor. I stället för många reservkylsystem, förlitar man sig på en reaktorkärna som kyler ned sig själv om kärnbränslet blir för hett. Med lägre resursåtgång och enklare konstruktion kan man bygga fler reaktorer på en och samma plats, snabbare och billigare.

De stora förtjänsterna som dagens kärnkraftsindustri gör kommer från att tillverka och ersätta bränsle i de anläggningar som redan finns, inte från att bygga nya och bättre anläggningar. Kraftbolagen har intresse av att bevara kärnkraften som den är, ett stelt system drivet av halv- och helstatliga storföretag. PBMR-kraftverk kan fylla på bränsle medan de körs, medan våra måste stängas ned när bränslet fylls på vartannat år.

Alltså behöver de varken kraftbolagens bränsle eller underhåll. Det lockade Kina att bygga ut tekniken. Kina behöver mycket elektricitet, snabbt, stabil tillgång utan miljöstörningar. Den mindre kapitalintensiva PBMR-tekniken utlovar det och kan ge kineserna enorma mängder energi. Västs kärnkraft däremot blir ekonomiskt olönsam samtidigt som vi ännu saknar alternativa energikällor.

I en tid då näringsminister Thomas Östros vill minska oljeberoendet är det problematiskt att man huvudsakligen tycks förlita sig på regleringar, skatter och bidrag inom energipolitiken. Vi behöver ren, säker och billig energi. En välfungerande energipolitik är avgörande för Sveriges chanser att klara sig i den globala konkurrensen.

Då måste vi tänka på de nya alternativen. Det gäller både existerande teknik som PBMR-reaktorer, och teknik i utvecklingsstadiet som just fjärde generationens kärnkraftverk och "rena" kolkraftverk, där koldioxiden fångas in efter förbränning av kolet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

2 kommentarer:

Anonym sa...

The PBMR reactor project just collapsed in South Africa because of unsurmountable technical and safety problems and because of extremly rising costs. In these days about 600 employees of PBMR Ltd loose their jobs. So PBMR is not a realistic alternative. See

http://www.nature.com/news/2010/100223/full/4631008b.html

Rainier

Waldemar Ingdahl sa...

Thank you for this piece of news. It is rather discomforting that the hope I expressed in 2006 seems to have received such a serious blow. The Nature article you're referring to does project doubts over the commercialization of PBMR being achievable.

Hopefully, the other technologies described in the article will show better progress. The world is in need of clean, safe and cheap energy.

Den stora kreditfesten : historien om Klarna en recension

Den stora kreditfesten : historien om Klarna by Jonas Malmborg My rating: 3 of 5 stars Boken ger en god inblick i Klarnas historia och ut...