Numer talas det mer om klimatförändringar snarare än global uppvärmning, och även om klimatproblem. Varför har namnet ändrats?
Klimat avser vilka genomsnittliga värden som finns i en regions atmosfär, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind och nederbörd under en längre tidsperiod. Numer mäts förändringar över en period på 30 år.
Klimatforskningen är en ung disciplin. Den började försiktigt på 1950-talets slut, och det första paradigmet var enkelt uttryckt att vädret förändras från dag till dag, klimatet förändras inte. När forskare som James Hansen och Bert Bolin fick tillgång till avancerade datorer och satelliter på 1960-talet, kunde de skapa upp modeller på hur klimatet skulle kunna förändra sig, givet data.
Det nya paradigmet med antropogen klimatförändring verkade förklara bättre varför förändringar i klimatet faktiskt skett, och det på en för Jorden relativt kort tid, som de senaste två hundra åren. Människans förbränning av fossila bränslen, som frigör koldioxid, uppfattades som den avgörande förändringen.
På 1970-talet oroade sig en del forskare för en ny istid. När medeltemperaturerna började gå upp igen, var det logiskt att istället tanken på den globala uppvärmningen slog igenom.
När klimatforskare byggde vidare på sina modeller och tittade närmare på vad en varmare värld kan innebära, stod det klart att det skulle kunna finnas regionala skillnader i förändringen och att temperaturen inte skulle vara konsekvent högre. Det är uppenbart att det globala klimatet är mycket komplext och även påverkas av annat än koldioxiden.
Det finns ingen god eller ond sida, av ”vetenskapen” mot ”skeptikerna”. Vissa av de forskare som kallas för skeptiker vänder sig bara mot vissa delar av koldioxidhypotesen, andra som sägs ingå i konsensus har allvarliga betänkligheter kring tolkningen av modellernas resultat.
Global uppvärmning blev ett enkelt sätt att beskriva klimatförändringar. Debatten urartade till triumfatoriska rubriker varje gång som vädret inte verkade passa årstiden. Klimatförändringar är mer neutralt, men har fortfarande kvar tanken på att det skulle finnas ett naturligt klimat att falla tillbaka på. Det vore bättre att tala om oönskade klimatförändringar.
Ingen förnekar på allvar att utsläppen av gaser som koldioxid fångar värme, och att detta kommer att värma jorden. Inte heller finns det någon tvekan om att dessa gaser samlas i atmosfären som ett resultat av människans verksamhet. Men detaljerna är mycket otydligare. Och Climategate visar att många forskare har föredragit att bråka framför att göra vetenskapliga argument. Liknande infekterade strider har gällt diagrammet med hockeyklubban och hur mycket städers utsläpp nära mätstationer har påverkat mätningen av globala temperaturtrender. I fallet med de urbana värmeöarna hade det varit bättre att påpeka hur temperaturförändringarna över oceanerna inte kan ha påverkats av städerna, och haven utgör majoriteten av världens yta, än att gå i hård polemik.
Viktigare är frågeställningarna kring återkopplingseffekter, som att smältande isar vid polerna ger mer mörkt vatten där solens värme sugs upp. Det kan öka uppvärmningen med en tredjedel.
Bruna moln av sot debatteras nu. Det så kallade ABC-molnet, ”Atmospheric Brown Cloud”, kommer främst från att människor i södra Asien eldar med ved och kodynga för att värma sig, eller driver svedjejordbruk för att odla mat. Det verkar som om småskalig eldning leder till ett stort moln som är kraftigt uppvärmande och inte har med koldioxid att göra. Tidigare trodde man att det inte fanns någon sådan effekt. Kanske en fjärdedel av den globala uppvärmning som uppmätts under 1900-talet kan bero på dessa bruna moln, eller lika mycket som hälften av det koldioxidutsläppen orsakat. Växthusgasernas genomslag på temperaturökningen i klimatmodellerna skulle behöva revideras ner.
Att det nu heter klimatförändringar snarare än global uppvärmning spelar kanske inte så stor roll för allmänheten. Det ökade tvivlet runt om i världen beror nog främst på att debatten kring vetenskapen har hanterats dåligt, med många förenklingar. Det innebär förstås inte att det är bevisat att hypotesen om antropogen global uppvärmning är fel, men att ju mer kunskap som vetenskapen får om klimatet desto mer komplicerade blir frågeställningarna. Uttolkningen av vilken politik som bör följa är dessutom en annan fråga.
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, klimatförändringar, miljö, politik, väder, forskning, klimatforskning, vetenskap
Intressant
Klimat avser vilka genomsnittliga värden som finns i en regions atmosfär, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind och nederbörd under en längre tidsperiod. Numer mäts förändringar över en period på 30 år.
Klimatforskningen är en ung disciplin. Den började försiktigt på 1950-talets slut, och det första paradigmet var enkelt uttryckt att vädret förändras från dag till dag, klimatet förändras inte. När forskare som James Hansen och Bert Bolin fick tillgång till avancerade datorer och satelliter på 1960-talet, kunde de skapa upp modeller på hur klimatet skulle kunna förändra sig, givet data.
Det nya paradigmet med antropogen klimatförändring verkade förklara bättre varför förändringar i klimatet faktiskt skett, och det på en för Jorden relativt kort tid, som de senaste två hundra åren. Människans förbränning av fossila bränslen, som frigör koldioxid, uppfattades som den avgörande förändringen.
På 1970-talet oroade sig en del forskare för en ny istid. När medeltemperaturerna började gå upp igen, var det logiskt att istället tanken på den globala uppvärmningen slog igenom.
När klimatforskare byggde vidare på sina modeller och tittade närmare på vad en varmare värld kan innebära, stod det klart att det skulle kunna finnas regionala skillnader i förändringen och att temperaturen inte skulle vara konsekvent högre. Det är uppenbart att det globala klimatet är mycket komplext och även påverkas av annat än koldioxiden.
Det finns ingen god eller ond sida, av ”vetenskapen” mot ”skeptikerna”. Vissa av de forskare som kallas för skeptiker vänder sig bara mot vissa delar av koldioxidhypotesen, andra som sägs ingå i konsensus har allvarliga betänkligheter kring tolkningen av modellernas resultat.
Global uppvärmning blev ett enkelt sätt att beskriva klimatförändringar. Debatten urartade till triumfatoriska rubriker varje gång som vädret inte verkade passa årstiden. Klimatförändringar är mer neutralt, men har fortfarande kvar tanken på att det skulle finnas ett naturligt klimat att falla tillbaka på. Det vore bättre att tala om oönskade klimatförändringar.
Ingen förnekar på allvar att utsläppen av gaser som koldioxid fångar värme, och att detta kommer att värma jorden. Inte heller finns det någon tvekan om att dessa gaser samlas i atmosfären som ett resultat av människans verksamhet. Men detaljerna är mycket otydligare. Och Climategate visar att många forskare har föredragit att bråka framför att göra vetenskapliga argument. Liknande infekterade strider har gällt diagrammet med hockeyklubban och hur mycket städers utsläpp nära mätstationer har påverkat mätningen av globala temperaturtrender. I fallet med de urbana värmeöarna hade det varit bättre att påpeka hur temperaturförändringarna över oceanerna inte kan ha påverkats av städerna, och haven utgör majoriteten av världens yta, än att gå i hård polemik.
Viktigare är frågeställningarna kring återkopplingseffekter, som att smältande isar vid polerna ger mer mörkt vatten där solens värme sugs upp. Det kan öka uppvärmningen med en tredjedel.
Bruna moln av sot debatteras nu. Det så kallade ABC-molnet, ”Atmospheric Brown Cloud”, kommer främst från att människor i södra Asien eldar med ved och kodynga för att värma sig, eller driver svedjejordbruk för att odla mat. Det verkar som om småskalig eldning leder till ett stort moln som är kraftigt uppvärmande och inte har med koldioxid att göra. Tidigare trodde man att det inte fanns någon sådan effekt. Kanske en fjärdedel av den globala uppvärmning som uppmätts under 1900-talet kan bero på dessa bruna moln, eller lika mycket som hälften av det koldioxidutsläppen orsakat. Växthusgasernas genomslag på temperaturökningen i klimatmodellerna skulle behöva revideras ner.
Att det nu heter klimatförändringar snarare än global uppvärmning spelar kanske inte så stor roll för allmänheten. Det ökade tvivlet runt om i världen beror nog främst på att debatten kring vetenskapen har hanterats dåligt, med många förenklingar. Det innebär förstås inte att det är bevisat att hypotesen om antropogen global uppvärmning är fel, men att ju mer kunskap som vetenskapen får om klimatet desto mer komplicerade blir frågeställningarna. Uttolkningen av vilken politik som bör följa är dessutom en annan fråga.
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, klimatförändringar, miljö, politik, väder, forskning, klimatforskning, vetenskap
Intressant
