onsdag 10 oktober 2012

En svets för molekyler

Nobelpriset i kemi 2010 går till Richard Heck, Eiichi Negishi och Akira Suzuki, som var för sig gjorde liknande genombrott inom organisk kemi, och som ledde till nya sätt att få kol att reagera med andra kolatomer.

Om jag får låna Gert Fylkings klassiker; äntligen! Det här är det minst kontroversiella nobelpriset år 2010, rätt personer vann för rätt forskning. Det är också ett nobelpris i kemi som inte handlar om molekylär biologi, som de senaste prisen, utan om ren kemi.

Nobelprisen i år fokuserar på tillämpad forskning, så även kemipriset. Kemiprisets palladiumkatalyserande korskopplingar i organisk syntes blev en viktig metod inom syntetisk organisk kemi redan i början på 90-talet, och används i många produkter. När organiska kemister skall göra en komplicerad molekyl, så är palladiumkatalyserade korskopplingar något av det första kemister tänker på. Korskopplingarna används för att göra kemikalier inom läkemedelsindustrin, jordbruket och för organiska ljusdioder som OLED.

Kolbindningar är grunden för organiska molekyler, och är så hållbara att de kan vara svåra att bygga och bryta upp. Det går att likna palladiumkatalysen vid en svets, där det går att ”löda” ihop molekylerna med hög precision.

För Richard Heck kommer nobelpriset som en personlig revansch. Heck passade på att pensionera sig 1989 från University of Delaware, då han ändå inte fick några nya forskningsanslag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!

Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen å...