Så är inte vården uppbyggd. Läkarna är ett skrå skyddat av legitimationer, att det är svårt för läkare från andra länder att få sin legitimation överflyttad samt makt att styra hur många som antas till utbildningarna.
Trycket från efterfrågan kan få mer av sjukvården att flytta ut på internet. Primärvård och sekundärvård smälter ihop. Det som är bra med internet är ökad patientföljsamhet. Många inte tar sin medicin som de ska, t.ex. är det bara 80 procent av alla blödarsjuka som gör det. Det är för lite preventiv vård, den är reaktiv istället för proaktiv.
Mycket av utvecklingen beror på om sjukvården får ta del av den information som insamlas om patienterna eller av sökresultat, ungefär som Smittskyddsinstitutet gör skattningar från användarnas sökningar på Vårdguiden. Webbaserade sökalgoritmer som undersöker användarens hälsa och ser efter om medicin behövs skulle kunna ta bort 85 procent av alla läkarbesök. Kan det leda till att läkare får betalt efter prestation i framtiden?
Det finns mycket osäkerhet i sjukvården inför framtiden, likväl som i läkemedelsindustrin. Osäkerheten om framtiden leder till diskussioner om att staten borde betala läkemedelsutveckling, eller att fler aktörer borde samverka. Anslagen från staten går främst till etablerade forskare. De senaste årtiondet har sett många sammanslagningar både bland företag och vårdgivare, utan att sänka kostnaderna, så lösningen ligger i att tänka annorlunda. Nu diskuteras nya sätt att skaffa kapital, öppna forskningsmetoder och försäljningsmodeller börjar att försiktigt diskuteras, samt alternativa försäljningsmodeller till grossisternas enorma säljkårer.
Det behövs en robust patofysiologisk kunskap, grundforskning, istället för trial and error. De resurserna finns inte för forskningen idag. Biohackers i organisationen DIYBio.org vill istället göra bioteknik till en folkrörelse. Forskningen behöver styra om till forskning i nätverk, via en semantisk webb med gemensamma datastandarder. Fördelen är att mycket av dagens forskning pekar på tidigare åtskilda fält kan kopplas ihop och hjälpa varandra.
Just nu är forskning för svår för nätverken, men vi börjar få en generation av ”bio-natives”, ungdomar som är uppvuxna med biotekniken. Ett litet exempel är från 2005, då en femtonårig kille spårade den spermadonator som var hans genetiska pappa.
Det finns goda resultat från pristävlingar. För finansieringen kan inspiration komma från mikrolånssajter som Kiva. Det ger inte alla resurser, men kan göra skillnad för unga forskare. Tänk på att medelåldern när en forskare får sitt första anslag från NIH nu är uppe i 42 år! I Sverige skulle det minska yngre forskares djupa beroende av professorn. Hindras inte den här nya sortens forskning av patent? De hindren har inte setts vid undersökningar.
Läs även andra bloggares åsikter om läkemedel, forskning, teknik, medicinteknik, vetenskap, medicin, politik, framtiden, antibiotika, antibiotikaresistens, landstinget
Intressant
