John B. Gurdon och Shinya Yamanaka delar på nobelpriset i medicin eller fysiologi för år 2012 för sin forskning på var sitt håll om stamceller. Gurdon och Yamanaka har omvälvt vår förståelse av hur celler och organismer utvecklas.
John B. Gurdon upptäckte 1962 att specialiseringen hos celler är reversibel. I ett klassiskt experiment ersatte han den omogna cellkärnan i en äggcell från en groda med kärnan från en mogen tarmcell. Den modifierade äggcellen utvecklades till ett normalt grodyngel. DNA den mogna cellen hade fortfarande all information som behövs för att utveckla alla celler i grodan.
Shinya Yamanaka upptäckte 2006, hur mogna celler i möss kan backas till att bli omogna stamceller. Genom att införa ett fåtal gener kunde han omprogrammera mogna celler att bli pluripotenta stamceller, som kan utvecklas till alla typer av celler i kroppen. Yamanaka lyckades 2007 göra om experimentet med celler från en människa.
Upptäckterna betyder att mogna celler inte behöver begränsas till sin specialisering. Det är grundforskning som ritat om vetenskapens karta och lagt grunden för nya forskningsfält. Möjligheten att styra om mänskliga celler har gett forskarna nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling.
Gurdon och Yamanaka var ett nobelpris som de allra flesta tippat, då forskningen om stamcellerna har varit ett av de viktiga och hoppingivande områdena inom medicinen. Det handlar ju inte om färdigutvecklade tekniker utan grundforskning. För de mer konkreta applikationerna av kunskapen, teknikerna, att bli godkända kommer det ta lång tid.
Kanske att James Till, som arbetade med de blodstamceller som nu används mot leukemi, skulle ha varit med som en tredje pristagare. Kanske borde James Thomson ha fått priset istället för Yamanaka? Thomson var den förste forskaren som isolerade mänskliga embryonala stamceller. Fast det är svårt att dra gränsen för de forskare som ska få priset.
Det mest intressanta med årets nobelpris är egentligen att den svåra biten återstår, som Nature påpekar. Vilka metoder ska användas, hur kan man läka cellerna, var går gränserna för vad en pluripotent stamcell kan användas till, hur säkerställs en god forskningsstandard och hur kan man övervinna svårigheterna att ändra i hjärnans funktioner?
Läs även andra bloggares åsikter om medicin, forskning, nobelpris, vetenskap, stamceller, genetik, genteknik, biologi
Intressant
John B. Gurdon upptäckte 1962 att specialiseringen hos celler är reversibel. I ett klassiskt experiment ersatte han den omogna cellkärnan i en äggcell från en groda med kärnan från en mogen tarmcell. Den modifierade äggcellen utvecklades till ett normalt grodyngel. DNA den mogna cellen hade fortfarande all information som behövs för att utveckla alla celler i grodan.
Shinya Yamanaka upptäckte 2006, hur mogna celler i möss kan backas till att bli omogna stamceller. Genom att införa ett fåtal gener kunde han omprogrammera mogna celler att bli pluripotenta stamceller, som kan utvecklas till alla typer av celler i kroppen. Yamanaka lyckades 2007 göra om experimentet med celler från en människa.
Upptäckterna betyder att mogna celler inte behöver begränsas till sin specialisering. Det är grundforskning som ritat om vetenskapens karta och lagt grunden för nya forskningsfält. Möjligheten att styra om mänskliga celler har gett forskarna nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling.
Gurdon och Yamanaka var ett nobelpris som de allra flesta tippat, då forskningen om stamcellerna har varit ett av de viktiga och hoppingivande områdena inom medicinen. Det handlar ju inte om färdigutvecklade tekniker utan grundforskning. För de mer konkreta applikationerna av kunskapen, teknikerna, att bli godkända kommer det ta lång tid.
Det mest intressanta med årets nobelpris är egentligen att den svåra biten återstår, som Nature påpekar. Vilka metoder ska användas, hur kan man läka cellerna, var går gränserna för vad en pluripotent stamcell kan användas till, hur säkerställs en god forskningsstandard och hur kan man övervinna svårigheterna att ändra i hjärnans funktioner?
Läs även andra bloggares åsikter om medicin, forskning, nobelpris, vetenskap, stamceller, genetik, genteknik, biologi
Intressant
