Nu är det dags att dela ut Nobelprisen för år 2012, och gissningarna är i full fart vilka vinnarna blir.
Företaget Thomson Reuters har en av de mest kända förutsägelserna. Dessa är tipsen för år 2012. Det är rätt bra gissningar, men Thomson Reuters metod har kritiserats. Främst för att den grundar sig på omnämnanden i vetenskapliga tidskrifter. Omnämnanden av artiklar är inte det viktigaste inom vetenskapen, och ger inte så bra bild av forskningens genomslag.
Trender styr vilka som får nobelpriset. Om vi tar medicin som exempel, ser vi tydliga trender. De tidiga nobelprisen i medicin handlade om råda bot på de stora epidemiska sjukdomarna, vilket avspeglas i de tidiga Nobelprisen i medicin: 1901 von Behring för difteri, 1902 Ross för malaria och 1905 Koch för tuberkulos. Från andra världskriget och framåt gavs priset för behandlingsmetoder snarare än specifika sjukdomar: 1945 Fleming, Chain & Florey för penicillin, 1948 Müller för DDT, 1956 Cournand, Forssmann & Richards för hjärtkatetern, 1979 Cormack & Hounsfield för CAT scanning och 1990 Murray & Thomas för transplantationer. I dag utdelas medicinska nobelpris huvudsakligen för ny kunskap på cellnivån.
Ofta tittar priskommittén bakåt till den forskning som etablerades på 70-talet eller 80-talet. Det var framgångsrika årtionden som lade grunden för mycket ny forskning, men också för att det är en försiktigt lång tidsperiod för att se i backspegeln vilken forskning som gav ett stort genomslag.
Det är svårare idag att ge priset till en viss enskild forskare. Forskning är mer av en process där många deltar att ens dela upp priset på tre vinnare utesluter troligen viktiga insatser. Cameron Neylon tar fasta på det, när föreslår en modell av crowdsourcing och öppen forskning som alternativ.
Ett bra alternativ för att förutspå pristagarna skulle vara att använda den modell som Hollywood Stock Exchange använder, där du satsar en fiktiv summa pengar på vem som blir vinnaren. Den som är villig att satsa på ett alternativ kan ha bättre kunskap som tydligare kommer fram.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, ekonomi, nobelpris, vetenskap, litteratur, fred, fysik, kemi, medicin, samhälle
Intressant
Företaget Thomson Reuters har en av de mest kända förutsägelserna. Dessa är tipsen för år 2012. Det är rätt bra gissningar, men Thomson Reuters metod har kritiserats. Främst för att den grundar sig på omnämnanden i vetenskapliga tidskrifter. Omnämnanden av artiklar är inte det viktigaste inom vetenskapen, och ger inte så bra bild av forskningens genomslag.
Trender styr vilka som får nobelpriset. Om vi tar medicin som exempel, ser vi tydliga trender. De tidiga nobelprisen i medicin handlade om råda bot på de stora epidemiska sjukdomarna, vilket avspeglas i de tidiga Nobelprisen i medicin: 1901 von Behring för difteri, 1902 Ross för malaria och 1905 Koch för tuberkulos. Från andra världskriget och framåt gavs priset för behandlingsmetoder snarare än specifika sjukdomar: 1945 Fleming, Chain & Florey för penicillin, 1948 Müller för DDT, 1956 Cournand, Forssmann & Richards för hjärtkatetern, 1979 Cormack & Hounsfield för CAT scanning och 1990 Murray & Thomas för transplantationer. I dag utdelas medicinska nobelpris huvudsakligen för ny kunskap på cellnivån.
Ofta tittar priskommittén bakåt till den forskning som etablerades på 70-talet eller 80-talet. Det var framgångsrika årtionden som lade grunden för mycket ny forskning, men också för att det är en försiktigt lång tidsperiod för att se i backspegeln vilken forskning som gav ett stort genomslag.
Det är svårare idag att ge priset till en viss enskild forskare. Forskning är mer av en process där många deltar att ens dela upp priset på tre vinnare utesluter troligen viktiga insatser. Cameron Neylon tar fasta på det, när föreslår en modell av crowdsourcing och öppen forskning som alternativ.
Ett bra alternativ för att förutspå pristagarna skulle vara att använda den modell som Hollywood Stock Exchange använder, där du satsar en fiktiv summa pengar på vem som blir vinnaren. Den som är villig att satsa på ett alternativ kan ha bättre kunskap som tydligare kommer fram.
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, ekonomi, nobelpris, vetenskap, litteratur, fred, fysik, kemi, medicin, samhälle
Intressant
