Ger choklad samma känsla som droger? Det skriver Svenska Dagbladet. Artikeln refererar olyckligt till att detta skulle ha publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Atlantic. Okej, låt gå. Det är inte så farligt, för de har en länk i artikeln där läsaren kan gå vidare och se för sig själv. Då blir det tydligt för många läsare att The Atlantic är ett amerikanskt samhällsmagasin, och inte en vetenskaplig tidskrift.
Mycket riktigt länkar The Atlantic vidare till den vetenskapliga artikeln i Current Biology Enkephalin Surges in Dorsal Neostriatum as a Signal to Eat. Tyvärr finns det nog en betydande minoritet av SvD:s läsare som inte kan följa det resonemanget och det hade varit relativt enkelt att också få dem att kunna förstå artikeln. Tydligare är t.ex. Scientific Americans populärvetenskapliga återgivning, en rewrite därifrån hade gett en bättre stomme.
En skrämmande nyhet. Att choklad skulle ge samma reaktion som heroin! Och choklad som är så gott, ska man bli en besinningslös knarkare av det?
Choklad, kaffe, te, alkohol (vågar man nämna tobak?) är kulturellt accepterade droger för att de funnits bland oss så länge. Hälsoeffekterna kan vara nyttiga eller ge tillräckligt betydelselösa skador för att vi inte ska bry oss för mycket om dem. Det är tveksamt om Livsmedelsverket respektive Läkemedelsverket godkänt dem med dagens regelverk. Det är inte konstigt att alla preparaten sett rituell användning tidigare eller begränsats till vissa sammanhang.
Teobromin är en alkaloid i choklad. Teobromin är en metabolit av koffein, något som uppstår när kroppen försöker att bryta ned koffeinet och göra det vattenlösligt. Djur som omsätter teobromin långsammare än människor kan dö av förgiftning. I choklad finns också växtkemikalier som kallas polyfenoler, bland dem flavonoider, som även finns i rött vin - de eftertraktade antioxidanterna. Effekterna i din kaka Marabou mjölkchoklad kan dock förändras ordentligt, då tillverkaren blandar i socker och fetter av olika slag. Går det att bli beroende teobrominet? Troligen spelar fett och socker en större roll.
I råttförsöket som The Atlantic refererar till påpekas en viktig faktor, råttorna fick först en syntetisk opioid direkt insprutat direkt i hjärnans strimmiga kropp (striatum). Strimmiga kroppen styr rörelse i kroppen och spelar en roll i motivations- och belöningssystemen. Råttorna var alltså "påtända" till att börja med. Sedan fick råttorna M&M godis eller sockervatten. Råttorna som fick M&M överåt och utlöste enkefaliner i strimmiga kroppen, en slags kroppsegen variant av morfin som fungerar smärtstillande.
Forskarna vill göra poängen att det inte var chokladen som fick råttorna att överäta. Råttorna tyckte inte att det var gott med M&M. Det är snarare överätandet, och hur det kopplar opioidermottagare i hjärnan, som är det intressanta i försöket. Sedan drar huvudförfattaren Alexandra DiFeliceantonio resonemanget längre till narkomaner och mänskliga överätare. Som hon påpekar kan det visa att hjärna ger oss en kraftig kick av att äta och äta mer, för det var väldigt viktigt för våra förfäder, de få gånger de fick mat.
Fast det sista är en långt dragen slutsats. Det är också viktigt att påpeka att råttförsök är inte människoförsök och att försök på människa måste göras på ett annat sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om choklad, djur, råttförsök, opioider, medicin, fetma, forskning
Intressant
Mycket riktigt länkar The Atlantic vidare till den vetenskapliga artikeln i Current Biology Enkephalin Surges in Dorsal Neostriatum as a Signal to Eat. Tyvärr finns det nog en betydande minoritet av SvD:s läsare som inte kan följa det resonemanget och det hade varit relativt enkelt att också få dem att kunna förstå artikeln. Tydligare är t.ex. Scientific Americans populärvetenskapliga återgivning, en rewrite därifrån hade gett en bättre stomme.
En skrämmande nyhet. Att choklad skulle ge samma reaktion som heroin! Och choklad som är så gott, ska man bli en besinningslös knarkare av det?
Choklad, kaffe, te, alkohol (vågar man nämna tobak?) är kulturellt accepterade droger för att de funnits bland oss så länge. Hälsoeffekterna kan vara nyttiga eller ge tillräckligt betydelselösa skador för att vi inte ska bry oss för mycket om dem. Det är tveksamt om Livsmedelsverket respektive Läkemedelsverket godkänt dem med dagens regelverk. Det är inte konstigt att alla preparaten sett rituell användning tidigare eller begränsats till vissa sammanhang.
Teobromin är en alkaloid i choklad. Teobromin är en metabolit av koffein, något som uppstår när kroppen försöker att bryta ned koffeinet och göra det vattenlösligt. Djur som omsätter teobromin långsammare än människor kan dö av förgiftning. I choklad finns också växtkemikalier som kallas polyfenoler, bland dem flavonoider, som även finns i rött vin - de eftertraktade antioxidanterna. Effekterna i din kaka Marabou mjölkchoklad kan dock förändras ordentligt, då tillverkaren blandar i socker och fetter av olika slag. Går det att bli beroende teobrominet? Troligen spelar fett och socker en större roll.
I råttförsöket som The Atlantic refererar till påpekas en viktig faktor, råttorna fick först en syntetisk opioid direkt insprutat direkt i hjärnans strimmiga kropp (striatum). Strimmiga kroppen styr rörelse i kroppen och spelar en roll i motivations- och belöningssystemen. Råttorna var alltså "påtända" till att börja med. Sedan fick råttorna M&M godis eller sockervatten. Råttorna som fick M&M överåt och utlöste enkefaliner i strimmiga kroppen, en slags kroppsegen variant av morfin som fungerar smärtstillande.
Forskarna vill göra poängen att det inte var chokladen som fick råttorna att överäta. Råttorna tyckte inte att det var gott med M&M. Det är snarare överätandet, och hur det kopplar opioidermottagare i hjärnan, som är det intressanta i försöket. Sedan drar huvudförfattaren Alexandra DiFeliceantonio resonemanget längre till narkomaner och mänskliga överätare. Som hon påpekar kan det visa att hjärna ger oss en kraftig kick av att äta och äta mer, för det var väldigt viktigt för våra förfäder, de få gånger de fick mat.
Fast det sista är en långt dragen slutsats. Det är också viktigt att påpeka att råttförsök är inte människoförsök och att försök på människa måste göras på ett annat sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om choklad, djur, råttförsök, opioider, medicin, fetma, forskning
Intressant
