onsdag 24 oktober 2012

Robotarna, ersättare eller partners?

I Teknikdebatt den 23 oktober 2012 frågar jag om robotarna är ersättare eller partners?

Robotikens snabba utveckling ställer oss inför två val när produktionen flyttar tillbaka till Sverige. Ska robotarna slå ut alltfler arbetstillfällen eller leda till en revolutionerande utveckling för många små hackerföretag?

Sverige har en stor tillverkningsindustri, som blir än viktigare när fabriker nu flyttar tillbaka från utlandet. Kunskap blir allt viktigare inom produktionen och färre dyra fabriksarbetare behövs. Utvecklingen av smartare och smidigare robotar betyder redan att en del fabriker redan har robotar som arbetar utan mänsklig översyn i veckor. Mänskliga arbetare kan inte komma upp i robotarnas precision och effektivitet.

Rädsla och missnöje har vänts mot maskinerna ända sedan den industriella revolutionen. Ludditerna gjorde uppror på 1810-talet, uppkallade efter den troligen påhittade vävaren Ned Ludd som slog sönder de maskiner som tagit hans jobb. Luddit har sedan dess kommit att betyda en motståndare till ny teknik.

Ekonomer ser att automatisering och innovation ökar produktiviteten. Det sänker priserna, vilket i sin tur höjer efterfrågan, det behövs då mer arbetskraft och ekonomin växer. Den tekniska utvecklingen kan leda till att arbetstagare med föråldrade kunskaper blir uppsagda, men de senaste två hundra åren har stigande produktivitet inte direkt lett till utbredd arbetslöshet. Tanken att maskinerna skulle ta över alla jobb har förkastats som ludditernas argumentationsfel (på engelska the luddite fallacy).

Varför har arbetslösheten förblivit envist trög trots att återhämtningen höjt företagens vinster till rekordnivåer? Den konventionella förklaringen är att ekonomin inte växer tillräckligt snabbt. Efterfrågan på marknaden är inte tillräckligt hög för att börja anställa, istället betalar företag och privatpersoner av sina skulder och sparar.

Tröga konjunkturcykler åsido så gör robotar, informationsteknik, nätverk och lärande maskiner många yrken förlegade. Den industriella revolutionens maskiner ersatte muskelkraften. För hundra år sedan arbetade nästan hälften av den vuxna befolkningen i jordbruket. Tack vare traktorer och skördetröskor arbetar idag mindre än två procent av befolkningen i jordbruket. Lantarbetarna kunde relativt enkelt byta till industriarbeten och även tjäna högre löner. Industrins automatisering, med robotar vid löpande bandet, verkade följa samma mönster. Det gällde bara att kompetensutveckla tillräckligt många arbetare eller få dem att byta till kunskapsarbeten.

Den artificiella intelligensens sannolikhetsbaserade algoritmer härleder betydelser ur stora mängder data. Då behöver inte ett program lära sig exakt hur en uppgift ska utföras, bara att efterlikna beteendet under liknande omständigheter. Då kunde forskarna bygga program som var specialiserade på en tydlig uppgift.

Robotarna har inte bara trätt in i tillverkningsindustrin men även på börsen (genom börsrobotar), inom sjukvården (genom beslutsstödssystem), juridiken (genom expertsystem). Där det krävs interaktion med människor fungerar robotarna sämre.

Luddismen var ett felslut när produktiviteten fortfarande förbättrades gradvis på, men efter tekniska landvinningar rör sig nu produktiviteten exponentiellt. Det påverkar produktionsarbeten, serviceyrken och kunskapsarbeten samtidigt. Dagens kris på arbetsmarknaden beror inte så mycket på att många avskedas som på att så få nya arbeten skapas.

Teknikdebatten kommer att påverka hur nästa generation av robotar kommer att se ut. Ska robotarna utformas för att driva ned kostnaderna? Ska robotarna att utformas som billiga, lättprogrammerade hjälpredor för att förstärka förmågan hos enskilda människor? Det skulle stämma bättre överens med de många små kunskapsintensiva företag som kan följa på att tillverkningen flyttar hem. Då skulle en förnyad industriproduktion kunna skapa så många arbetstillfällen som kreativiteten räcker till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

TransVision 2017 in Brussels

On November 9th 2017 I will give a speech on technological development in Sweden and Europe and the politics of emerging technologies at...