Jag skriver Är hypen över för bloggarna? för Newsmill den 20 november 2008.
Sociala medier är här för att stanna, men kommer att börja bedömas mer kritiskt. Det kan ge en ny journalistroll.
Borde inte en bloggare ha blivit nominerad till Stora Journalistpriset ikväll? Möjligtvis. FRA-debatten, debatten om hur europaparlamentarikern Marianne Mikko ville registrera bloggare, debatten kring IPRED-lagen. De nyheterna drevs av bloggarna och vissa mediabedömmare säger att ett skifte har skett till förmån för bloggarna.
De har en poäng, debatten gäller nu vilka som uppvisar bästa kvalitet. Visserligen har dagstidningen ett övertag, bara 10 procent av befolkningen läser bloggar. TV är ännu den vanligaste medieformen som ungdomar ägnar sig åt enligt Ungar & Medier 2008, även om nätet växer snabbt.
Fast för de mer nischade avdelningarna är konkurrensen redan tuff. Kultursidornas läsarsiffror brukar vara låga, och utgörs främst de som redan är intresserade. Där är dagstidningen redan i skarp konkurrens om dessa läsare med nätet. I USA innehåller många tidningar inte längre bokrecensioner, då de inte kan mäta sig med de mest populära boksiterna. Konflikten mellan att medierna skapas upp av en relativt liten, sluten grupp och en flytande massa av entusiastiska amatörer på nätet håller på att blekna. Mer brännande är, vad kommer nu? Ser vi även en mörk sida hos nätkulturen? Vad är en god journalistik i den digitala eran? Kan det vara att journalisten återuppstår?
Kulturparadigm evolverar fram, men evolution behöver inte betyda bättre, smartare och mer hälsosam. Det betyder anpassad till sin miljö. Det finns en risk att den digitala journalistiken får en sämre kontinuitet och kvalitet. Självfallet påverkas bloggarna av en relativ brist på kontinuitet och fördjupning. Den traditionella bloggen sköts av en skribent med mycket små resurser och ofta med begränsad tid. De har kunnat publicera insatta och högst relevanta texter, men det långsiktiga arbetet av att bygga upp kontinuitet och kvalitet är svårare. Vissa ämnen faller bort, då de är för dyra och komplicerade att bevaka.
Dagens mediastrukturer är ännu baserade på att skapa upp en konkret journalistisk produkt, annars får man inte betalt. Det är ett dilemma, och det är viktigt om vi vill få kvalitet och kontinuitet. Oftast har de skribenter som fått en viktig position i nätkulturen gjort det från redan etablerade positioner i mediasfären. Man kan blogga seriöst för man får betalt på annat håll. Inget fel i det. Tidigare arbetade en del kritiker på kulturredaktionen medan de skrev på nästa bok eller diktsamling för bokförlaget. Hierarkierna finns alltså kvar, fast i ny form. Då en mer nischad journalistik kan bli mer internrefererande, vore det bra att ge öppningar för lite mer otippade namn att etablera sig i nätkulturen.
Bloggarnas kris kan börja när vi bedömer bloggen efter sitt eget innehållet, och inte bara läser den i opposition mot gammelmedia. Genom just nätverkandet kan också dåliga standarder sprida sig. Ser vi inte upp, så kan contentkrisen drabba både dagstidningen och bloggosfären, särskilt då den svenska bloggosfären är beroende av kopplingar till gammelmedia via länkgeneratorn Twingly.
I boken Against the Machine anser litteraturkritikern Lee Siegel att nätkulturen även har en mörk sida vi inte diskuterar. Redaktörskap, analys och hantverket bakom intresserar inte läsare som är vana vid bloggarnas snabbhet och bekräftelse av den egna världsbilden. Då förs dessa inte över till det digitala mediet, och samhällsdebatten kan skadas av att vi saknar gemensamma referensramar.
Mediet är budskapet sade medievetaren Marshall McLuhan, men det är bara delvis sant. Mediet sätter ramarna för vad som kan sägas och för hur det kan organiseras. Det är inte automatiskt en förbättring att kulturdebatten förändras av nätet. Nätet kan bli för otillgängligt i långa och inträngande texter, så väl som för pratig och intim.
Medievetaren Mary-Rose Papandrea påpekade att processen på 1700- och 1800-talen att skapa upp vad som utgjorde begrepp som pressen och journalistiken var rätt lång och invecklad. Vi har bara sett trevande försök ännu till att diskutera medborgarjournalistik. Vad är det vi diskuterar mer specifikt? Var går gränsen mellan en elektronisk tidskrift, medborgarjournalistik och en ren åsikt? Sitter det i mediet eller hur journalistiken tillkommer?
Medievetenskapen ger oss inte riktigt entydiga svar, då forskningen tidigare riktades mot att undersöka medborgarjournalistik inom de traditionella medierna ramar. På den tiden handlade det om att läsare inbjöds att skriva om specifika områden, oftast på mediernas villkor.
Det behövs fler experiment i samarbete på nätet mellan professionella skribenter och amatörer, som den europeiska e-tidskriften Café Babel och den koreanska tidningen OhMyNews. Det är intressant att höstens trend har varit ihopsamlande siter som Newsmill, portaler som ArvidFalk och flera gruppbloggar med egen stil, istället för fortsatt fragmentering. Det är dags att börja se bortom konflikten journalister vs. bloggare. Formerna för vad som är god journalistik i de nya medierna måste också granskas och debatteras, precis som skedde med radio och TV. Både det hypade rosenskimret och domedagsprofetiorna över de digitala medierna håller snabbt på att spela ut sin roll, och den nya samhälls- och kulturdebatten behöver ta hänsyn till både teknik och stilistik för att kunna utvecklas.
Läs även andra bloggares åsikter om journalistik, media, teknik, bloggar, bloggare, vetenskap, medborgarjournalistik, internet, sociala medier
Intressant
onsdag 31 mars 2010
Ge fler tillgång till läkemedel
Jag skriver artikeln Låt patienter välja ej godkänd medicin med Bartley J. Madden i Dagens Medicin den 16 april 2008.
Det borde finnas möjlighet för patienter och läkare att välja ännu inte godkända läkemedel genom kontrakt direkt med tillverkarna.
I dag är patienter och läkare inte fria att välja experimentella läkemedel som har genomgått säkerhetstesterna. Vad skulle hända om de fick välja?
Läs även andra bloggares åsikter om sjukvård, läkemedel, teknik, läkemedelsindustrin, medicin, valfrihet, läkemedelsverket, tlv, innovation, hacking
Intressant
Det borde finnas möjlighet för patienter och läkare att välja ännu inte godkända läkemedel genom kontrakt direkt med tillverkarna.
I dag är patienter och läkare inte fria att välja experimentella läkemedel som har genomgått säkerhetstesterna. Vad skulle hända om de fick välja?
Läs även andra bloggares åsikter om sjukvård, läkemedel, teknik, läkemedelsindustrin, medicin, valfrihet, läkemedelsverket, tlv, innovation, hacking
Intressant
Hur äganderätt ger välstånd
Jag presenterar The International Property Rights Index 2010 hos Skattebetalarnas Förening.
Presentation av IPRI 2010 from Waldemar Ingdahl on Vimeo.
Efter att ha läst IPRI finns det fortfarande en hel del frågor kvar. Till Danne Nordling frågar jag hur debatten kring Jämlikhetsanden kan göras mer konstruktiv än metoddebatter? Det skulle vara intressant att ta upp en liberal debatt om äganderätten med Henrik Alexandersson, äganderätten och hur den skulle vara kopplad har splittrat liberalerna. Det märks hos Isobel Hadley-Kamptz som tagit frågan till synen på den enskilde skaparen till nätverket. Hur fungerar det med liberalismens individualism? Oscar Swartz skulle det vara intressant att diskutera äganderätt och upphovsrätt i Asien med igen. Hur kommer det sig att de utvecklande ekonomierna ser upphovsrätten som allt viktigare? Hur ser Rasmus Fleischer på frågan om att osäkerheten kring upphovsrätten idag pressar in tekniken att bli black box och Robert Zittrains låsta nät? Finns det en Pirate Bay App för iPhone? Det skulle vara spännande att få höra Christopher Kullenbergs tankar om cloud computing, öppen källkod och voddlergate. Ligger det en strid inne i infrastrukturen? Finns det andra sidor av internet än dem som Anna Troberg nämner? Hur ser hon på den informella ekonomins mysterium, hur starka och uthålliga är samarbetena, särskilt om vi tar global hänsyn? En la red estamos todos peruanos?
Läs även andra bloggares åsikter om jämlikhet, äganderätt, internet, black box, upphovsrätt, politik, samhälle, piratpartiet, moderaterna, folkpartiet, liberati, teknik, innovation, bistånd, fattigdom, globalisering
tisdag 30 mars 2010
Astudillos stolpskott
Jag skriver artikeln Astudillos stolpskott i Sydsvenskan den 11 november 2007.
Riksdagsledamoten Luciano Astudillo vill gynna svensk fotboll genom att ge klubbarna särskilda skattelättnader som får spelarna att stanna i Sverige. Men alla företag med lättrörlig arbetskraft har samma problem. Det blir fel om olika grupper konkurrerar om privilegier.
Läs även andra bloggares åsikter om ifk göteborg, fotboll, ekonomi, helsingborgs if, skatter, luciano astudillo, näringsliv, val 2010, socialdemokraterna
Intressant
Riksdagsledamoten Luciano Astudillo vill gynna svensk fotboll genom att ge klubbarna särskilda skattelättnader som får spelarna att stanna i Sverige. Men alla företag med lättrörlig arbetskraft har samma problem. Det blir fel om olika grupper konkurrerar om privilegier.
Läs även andra bloggares åsikter om ifk göteborg, fotboll, ekonomi, helsingborgs if, skatter, luciano astudillo, näringsliv, val 2010, socialdemokraterna
Intressant
Ny lag skadar upphovsrätten
Jag skriver Ny lag skadar upphovsrätten tillsammans med Nicklas Lundblad i Sydsvenskan den 13 augusti 2004.
Det förslag till ny upphovsrättslag som regeringen drar i långbänk är illa genomtänkt. Förslaget minskar utrymmet för tillåten privatkopiering samtidigt som det genom skatter gör sådan kopiering dyrare. I förlängningen riskerar föraktet för upphovsrätten att öka.
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, upphovsrätt, internet, teknik, juridik, samhälle, fildelning
Intressant
Det förslag till ny upphovsrättslag som regeringen drar i långbänk är illa genomtänkt. Förslaget minskar utrymmet för tillåten privatkopiering samtidigt som det genom skatter gör sådan kopiering dyrare. I förlängningen riskerar föraktet för upphovsrätten att öka.
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, upphovsrätt, internet, teknik, juridik, samhälle, fildelning
Intressant
Ge privatradion öppet eterhav
Jag skriver artikeln Ge privatradion öppet eterhav i Sydsvenskan den 12 augusti 2008.
Regeringen undersöker möjligheterna för en ny rikstäckande reklamfinansierad radiokanal. En mer betydelsefull frihetsreform vore att ta bort hindren för privata lokala radiostationer och skapa förutsättningar för reell mångfald i etern. Vad ligger bakom dagens problem för radion?
Läs även andra bloggares åsikter om regeringen, kultur, radio, teknik, historia, framtid, folkhemmet, samhälle, infrastruktur
Intressant
Regeringen undersöker möjligheterna för en ny rikstäckande reklamfinansierad radiokanal. En mer betydelsefull frihetsreform vore att ta bort hindren för privata lokala radiostationer och skapa förutsättningar för reell mångfald i etern. Vad ligger bakom dagens problem för radion?
Läs även andra bloggares åsikter om regeringen, kultur, radio, teknik, historia, framtid, folkhemmet, samhälle, infrastruktur
Intressant
Genmat räddar Kalmar
Rädslan för den rena maten går vidare, kampen mot köttklister följs nu av att Kalmar kommunfullmäktige ger sig på ett verklighetsfrånvänt förbud av GMO. Argumenten mot GMO vilar på moralism och motståndarna misstar sig på att kostnaden för att stoppa gentekniken är låg.
Det handlar om mer än om billig mat, det handlar om att få jordbruket att kunna fungera. Jussi Karlgren på Liberati tar klokt upp en djupare problematik. Där behövs nya, mer radikala lösningar, som t.ex. de Pamela Ronald och Raoul Adamchak föreslog att genmodifierade grödor och ekologiskt jordbruk kan fungera ihop.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, ekologiskt, maten, samhälle, regeringen, Kalmar, miljöpartiet, folkpartiet, liberati,
Intressant
Det handlar om mer än om billig mat, det handlar om att få jordbruket att kunna fungera. Jussi Karlgren på Liberati tar klokt upp en djupare problematik. Där behövs nya, mer radikala lösningar, som t.ex. de Pamela Ronald och Raoul Adamchak föreslog att genmodifierade grödor och ekologiskt jordbruk kan fungera ihop.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, ekologiskt, maten, samhälle, regeringen, Kalmar, miljöpartiet, folkpartiet, liberati,
Intressant
Dyrt att märka genmat
Jag skriver artikeln Dyrt att märka genmat i Sydsvenskan den 10 augusti 2005.
Kravet på absolut spårbarhet som skall garantera livsmedel fria från genmodifierade råvaror kostar. Och det är ett pris som en majoritet av konsumenterna inte har lust att betala.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkpartiet, maten, gmo, genteknik, jordbruk, val 2010, regeringen, bioteknik
Intressant
Kravet på absolut spårbarhet som skall garantera livsmedel fria från genmodifierade råvaror kostar. Och det är ett pris som en majoritet av konsumenterna inte har lust att betala.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkpartiet, maten, gmo, genteknik, jordbruk, val 2010, regeringen, bioteknik
Intressant
måndag 29 mars 2010
Du är inte en pryl, Joakim Jardenberg
Titeln är en remix av Jaron Laniers bok You are not a gadget.
Det finns problematiska sidor av den frivilliga transparens som Joakim provar på, nu med att lägga upp sin DNA-sekvens.
Det handlar om var vi förhandlar vår öppenhet, så det är ingen lätt fråga Joakim Jardenberg tar upp. Den amerikanske filosofen Ferdinand Schoeman påpekar att vårt behov av integritet skiftar. Integritet för privatlivet är inte densamma som den integritet vi vill ha som medborgare. Där står integritet ibland mot öppenhet.
Ett problem som kan uppstå är redovisningsbarheten, hur sker det när någons DNA släppts fritt?
I slutändan bör ju Joakim få ha den rätten, men även rätten att avstå, och risken finns att vi ser den fullständiga öppenheten som ideal. Frågan blir när trycket från öppenhet kan bli för stort? När det går från att vara en möjlighet till ett tvång?
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, etik, övervakning, kriminalteknik, samhälle, dna, register, PKU, öppenhet
Intressant
Det finns problematiska sidor av den frivilliga transparens som Joakim provar på, nu med att lägga upp sin DNA-sekvens.
Det handlar om var vi förhandlar vår öppenhet, så det är ingen lätt fråga Joakim Jardenberg tar upp. Den amerikanske filosofen Ferdinand Schoeman påpekar att vårt behov av integritet skiftar. Integritet för privatlivet är inte densamma som den integritet vi vill ha som medborgare. Där står integritet ibland mot öppenhet.
Ett problem som kan uppstå är redovisningsbarheten, hur sker det när någons DNA släppts fritt?
I slutändan bör ju Joakim få ha den rätten, men även rätten att avstå, och risken finns att vi ser den fullständiga öppenheten som ideal. Frågan blir när trycket från öppenhet kan bli för stort? När det går från att vara en möjlighet till ett tvång?
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, etik, övervakning, kriminalteknik, samhälle, dna, register, PKU, öppenhet
Intressant
Mekaniskt hjärta räddar liv
Reservdelsmänniskan undersöks i Voltaire, Hjärtat slår som ett urverk. Det konstgjorda hjärtat AbioCor är naturligtvis till för hjärtsjuka patienter som inte har något val, men vägen framöver går mot bättre konstgjorda organ. Från säker död till några års mer liv är ett gott steg framåt. Är ett längre liv möjligt genom reservdelarna? Vilka blir effekterna av reservdelsmänniskan?
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, människan, transhumanism, samhälle, medicin, bioetik, framtiden, medicinsk teknik, forskning, vetenskap
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, människan, transhumanism, samhälle, medicin, bioetik, framtiden, medicinsk teknik, forskning, vetenskap
Intressant
Starkare civilsamhälle utan bidrag?
DN skriver om civilsamhället i Sverige, och hur starkt det är.
Det stämmer, svenskt civilsamhälle är starkt, fast det finns viktiga följdfrågor att ställa.
Hur väl skulle civilsamhället klara sig utan bidrag från det offentliga? Både i form av penninganslag, lokaler, speciell lagstiftning. På många sätt så särbehandlas ju föreningslivet.
Det kan vara svårt för föreningslivet att dra in de pengarna de har idag. Försäljning av salami och Bingolotter ger inte längre de nödvändiga beloppen, och donationer från privatpersoner, dödsbon och stiftelser kan ge skattemässiga problem.
Mycket av föreningslivet är beroende av kvinnors oavlönade arbete, särskilt i en ålder som många har blivit mödrar. Vad har det för konsekvenser?
Viktigt är också att se hur föreningslivet har formats av bidrag och regler. Har det formats i en positiv riktning? Var är civilsamhället starkt, var är det svagare? Vi har vissa delar av civilsamhället som uppbär statsbärande funktioner (de gör saker som staten egentligen skulle göra), medan andra viktiga delar inte finns.
Många har lagt 70-talet medlemssiffror som ett riktmärke för partiernas storlek i medlemstal. Partierna var nog för stora på 70-talet. Det inte bara genom kreativ räkning av antalet medlemmar, utan för att många blev medlemmar i en tid av klara politiska alternativ.
Bloggen Att dricka liberalt pekar på att medlemmarna är mest i vägen i dagens politiska partier. Medlemmarna kastar grus i utspelspolitiken.
Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, socialdemokraterna, civilsamhället, folkpartiet, bidrag, föreningsliv, demografi, feminism
Intressant
Det stämmer, svenskt civilsamhälle är starkt, fast det finns viktiga följdfrågor att ställa.
Hur väl skulle civilsamhället klara sig utan bidrag från det offentliga? Både i form av penninganslag, lokaler, speciell lagstiftning. På många sätt så särbehandlas ju föreningslivet.
Det kan vara svårt för föreningslivet att dra in de pengarna de har idag. Försäljning av salami och Bingolotter ger inte längre de nödvändiga beloppen, och donationer från privatpersoner, dödsbon och stiftelser kan ge skattemässiga problem.
Mycket av föreningslivet är beroende av kvinnors oavlönade arbete, särskilt i en ålder som många har blivit mödrar. Vad har det för konsekvenser?
Viktigt är också att se hur föreningslivet har formats av bidrag och regler. Har det formats i en positiv riktning? Var är civilsamhället starkt, var är det svagare? Vi har vissa delar av civilsamhället som uppbär statsbärande funktioner (de gör saker som staten egentligen skulle göra), medan andra viktiga delar inte finns.
Många har lagt 70-talet medlemssiffror som ett riktmärke för partiernas storlek i medlemstal. Partierna var nog för stora på 70-talet. Det inte bara genom kreativ räkning av antalet medlemmar, utan för att många blev medlemmar i en tid av klara politiska alternativ.
Bloggen Att dricka liberalt pekar på att medlemmarna är mest i vägen i dagens politiska partier. Medlemmarna kastar grus i utspelspolitiken.
Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, socialdemokraterna, civilsamhället, folkpartiet, bidrag, föreningsliv, demografi, feminism
Intressant
söndag 28 mars 2010
Gratiskultur på gott och ont
Jag recenserar boken Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor redigerad av Per Strömbäck i Sundsvalls Tidning den 27 oktober 2009. Läs mer i artikeln Gratiskultur på gott och ont.
Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor. Redaktör: Per Strömbäck. Förlag: Volante Publishing 2009.
Det går inte längre att ta betalt för kultur. Kostnaden för att producera och distribuera text, ljud, bild har sjunkit så mycket genom internet att kultur numer förväntas vara gratis. Det hävdar Chris Anderson i sin omtalade bok Free som kommer i svensk översättning i november.
Redan nu har Anderson fått ett svar i antologin Gratis? med ett föredömligt frågetecken i den annars så tvärsäkra debatten. Kommer allt som kan bli digitalt bli gratis? Är det en katastrof eller en befrielse för skapandet? Vilken typ av kultur gynnas?
Redaktör Per Strömbäck har samlat elva av samtidens mer tänkvärda debattörer, för att från skilda infallsvinklar nyansera frågorna och söka efter gemensamma lösningar. Det lyckas, och skribenterna ger en lärorik och engagerande genomgång av kulturdebattens historia, ekonomi och teknikfrågor.
Journalisten Andreas Ekström ser att gratis kultur blir beroende av sponsorer och välgörare. Då riskerar kultur och media den självständighet de fick med 1900-talets upphovsrätt, för mecenater kräver ett större inflytande över innehållet än kunder.
Författaren Isobel Hadley-Kamptz ser hur gränsen mellan kreatör och publik håller på att suddas bort. Skapare har alltid inspirerats av tidigare verk. Problemet med upphovsrätten är att den drar för skarpa gränser kring verket, och stänger ute det nya gemensamma skapandet på nätet.
Förläggaren Linda Skugge frågar provokativt om det någonsin gått att tjäna pengar på kultur, särskilt som så mycket pengar tas av mellanhänder och rättighetsägande företag. Det är först nu som den riktigt smala kulturen får en chans att nå en publik.
Martin Rolinski är popsångare på deltid. Intäkterna från musiken räcker inte till längre, för det går inte att konkurrera med gratis. Piratkopieringen riskerar att frysa förnyelsen i kulturen. De som var etablerade före den digitala miljön och de många amatörerna blir kvar, men innovatörerna som befinner sig i mitten av värdekedja har inte råd att utvecklas. Fast kanske ger han piratkopieringen för stor betydelse? Den globala konkurrensen om människors uppmärksamhet är så mycket hårdare idag.
Teknologen Daniel Johansson resonerar om att det inte går inte att stoppa tillbaka anden i flaskan, men ny teknik har hittills lett till en kapprustning mellan fildelare och upphovsmän. Genom att förstå nätets öppenhet, och styra om betalningar från exemplarförsäljning till användning, kan tekniska lösningar få dagens vilda västern att försvinna.
Sara Öhrvall går igenom nya ersättningsmodeller och hur medieföretag kommer att behöva komplettera sin producentroll för att tydliggöra mervärdet av produkterna för konsumenten.
Boken saknar tyvärr en essä om politik. Sverige är det land där upphovsrättsfrågor fått störst politiskt genomslag i världen, inte minst genom Piratpartiets framgångar. Politiken styr också statens mycket viktiga roll som finansiär av kultur och media. Skall den rollen utökas? Hur skulle det påverka kulturens innehåll?
Gratis? ger en del goda förslag; se kultur som en tjänst och inte som en vara, dra nytta av att internet är bra på att anpassa tjänster efter individuell efterfrågan. Boken debatterar vad som är en önskvärd kultur i det digitala samhället, och diskuterar först därefter teknik, juridik och ersättningsmodeller. På så sätt blir debatten mer konstruktiv.
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, kultur, fildelning, teknik, internet, litteratur, musik, böcker, piratpartiet, gratis, Chris Anderson, Netopia
Intressant
Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor. Redaktör: Per Strömbäck. Förlag: Volante Publishing 2009.
Det går inte längre att ta betalt för kultur. Kostnaden för att producera och distribuera text, ljud, bild har sjunkit så mycket genom internet att kultur numer förväntas vara gratis. Det hävdar Chris Anderson i sin omtalade bok Free som kommer i svensk översättning i november.
Redan nu har Anderson fått ett svar i antologin Gratis? med ett föredömligt frågetecken i den annars så tvärsäkra debatten. Kommer allt som kan bli digitalt bli gratis? Är det en katastrof eller en befrielse för skapandet? Vilken typ av kultur gynnas?
Redaktör Per Strömbäck har samlat elva av samtidens mer tänkvärda debattörer, för att från skilda infallsvinklar nyansera frågorna och söka efter gemensamma lösningar. Det lyckas, och skribenterna ger en lärorik och engagerande genomgång av kulturdebattens historia, ekonomi och teknikfrågor.
Journalisten Andreas Ekström ser att gratis kultur blir beroende av sponsorer och välgörare. Då riskerar kultur och media den självständighet de fick med 1900-talets upphovsrätt, för mecenater kräver ett större inflytande över innehållet än kunder.
Författaren Isobel Hadley-Kamptz ser hur gränsen mellan kreatör och publik håller på att suddas bort. Skapare har alltid inspirerats av tidigare verk. Problemet med upphovsrätten är att den drar för skarpa gränser kring verket, och stänger ute det nya gemensamma skapandet på nätet.
Förläggaren Linda Skugge frågar provokativt om det någonsin gått att tjäna pengar på kultur, särskilt som så mycket pengar tas av mellanhänder och rättighetsägande företag. Det är först nu som den riktigt smala kulturen får en chans att nå en publik.
Martin Rolinski är popsångare på deltid. Intäkterna från musiken räcker inte till längre, för det går inte att konkurrera med gratis. Piratkopieringen riskerar att frysa förnyelsen i kulturen. De som var etablerade före den digitala miljön och de många amatörerna blir kvar, men innovatörerna som befinner sig i mitten av värdekedja har inte råd att utvecklas. Fast kanske ger han piratkopieringen för stor betydelse? Den globala konkurrensen om människors uppmärksamhet är så mycket hårdare idag.
Teknologen Daniel Johansson resonerar om att det inte går inte att stoppa tillbaka anden i flaskan, men ny teknik har hittills lett till en kapprustning mellan fildelare och upphovsmän. Genom att förstå nätets öppenhet, och styra om betalningar från exemplarförsäljning till användning, kan tekniska lösningar få dagens vilda västern att försvinna.
Sara Öhrvall går igenom nya ersättningsmodeller och hur medieföretag kommer att behöva komplettera sin producentroll för att tydliggöra mervärdet av produkterna för konsumenten.
Boken saknar tyvärr en essä om politik. Sverige är det land där upphovsrättsfrågor fått störst politiskt genomslag i världen, inte minst genom Piratpartiets framgångar. Politiken styr också statens mycket viktiga roll som finansiär av kultur och media. Skall den rollen utökas? Hur skulle det påverka kulturens innehåll?
Gratis? ger en del goda förslag; se kultur som en tjänst och inte som en vara, dra nytta av att internet är bra på att anpassa tjänster efter individuell efterfrågan. Boken debatterar vad som är en önskvärd kultur i det digitala samhället, och diskuterar först därefter teknik, juridik och ersättningsmodeller. På så sätt blir debatten mer konstruktiv.
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, kultur, fildelning, teknik, internet, litteratur, musik, böcker, piratpartiet, gratis, Chris Anderson, Netopia
Intressant
Romantiserat om piraterna
Jag recenserar boken Piraterna- De svenska fildelarna som plundrade Hollywood i Sundsvalls Tidning den 16 februari 2009. Läs mer i artikeln Romantiserat om piraterna.
Förutsättningarna för att skapa och konsumera musik, film, litteratur, journalistik, dataspel och annan intellektuell produktion har förändrats dramatiskt på mindre än tio år. Etablerade branscher går på knäna, samtidigt som alltmer kultur konsumeras. Detta då tekniken för att kopiera och dela material på internet har förbättrats och spridits.
Journalisterna Anders Rydell och Sam Sundberg har skrivit en reportagebok om hur Sverige kom att stå i världens blickfång för fildelningen och piratrörelsen. Det i precis rätt tid till den uppmärksammade rättegången mot Pirate Bay, den svenska nätplatsen för stöd till fildelning världen över.
Läs även andra bloggares åsikter om piraterna, it, internet, böcker, nätaktivism, piratpartiet, pirate bay, politik, upphovsrätt, fildelning
Intressant
Förutsättningarna för att skapa och konsumera musik, film, litteratur, journalistik, dataspel och annan intellektuell produktion har förändrats dramatiskt på mindre än tio år. Etablerade branscher går på knäna, samtidigt som alltmer kultur konsumeras. Detta då tekniken för att kopiera och dela material på internet har förbättrats och spridits.
Journalisterna Anders Rydell och Sam Sundberg har skrivit en reportagebok om hur Sverige kom att stå i världens blickfång för fildelningen och piratrörelsen. Det i precis rätt tid till den uppmärksammade rättegången mot Pirate Bay, den svenska nätplatsen för stöd till fildelning världen över.
Läs även andra bloggares åsikter om piraterna, it, internet, böcker, nätaktivism, piratpartiet, pirate bay, politik, upphovsrätt, fildelning
Intressant
Internet i stället för TV
Jag skriver artikeln Internet i stället för TV- Vision eller verklighet i Inrikes, Sveriges största magasin för affärsresenärer i mars 2009 (sidorna 37-38).
TV-tittarna har aldrig varit fler, de byter bara från en bildskärm till en annan. Inrikes hänger med i utvecklingen.
Fjärran är tiden då hela familjen bänkade sig framför Hylands hörna med TV-kannan på soffbordet, och alla på jobbet kunde tala om vad som hänt på Dallas kvällen innan. TV via bredband är årets vinnare och nischkanalerna var lika starka som under rekordåret 2007. Trenden är att allt färre tittar på TV, samtidigt tittar de som ser på TV allt mer. De otaliga satellit och digitala kanalerna räcker inte längre, nu vill vi pussla ihop TV-kvällen själva.
I USA har TiVo fått många entusiastiska användare. TiVo spelar in program direkt på en hårddisk för att titta på senare, precis som videon. Det stora TV-bolagen är tveksamma till TiVo då de är rädda för att tittarna snabbspolar förbi reklamen och sprider materialet illegalt med DVD-brännare.
Boxer har lanserat tjänsten TV-Navigator som påminner om TiVo. Det är svårt för en operatör i ett litet land som Sverige att skapa ett system som alla box- och TV-tillverkare stödjer. Den europeiska standarden föjs inte av alla operatörer, de skapar egna konkurrerande system. Då är det är svårt för konsumenten att veta vilken box som fungerar. Därför har Video On Demand (VOD)- att kunna beställa program via kabel-tv-nätet, internet eller mobiltelefonen- tagit fart. Programkatalogerna blir tjockare varje dag, och The European Audiovisual Observatory räknade med inte mindre än 250 VOD-tjänster i Europa i slutet av 2007.
I åldrarna mellan 15-24 och 25-39 år minskade TV-tittandet med i snitt 4-5 minuter jämfört med 2007. 30 procent av ungdomarna i åldern 8 till 14 använder datorn också för att titta på TV. De ägnar sig åt chattar, sociala nätverk, bloggar eller mobiltelefonen. Istället för att titta på TV-kanalen MTV surfar de på YouTube och plockar fram musikvideor. Webbplatser för streaming- där man tittar på filmerna utan att ladda ner dem- har blivit stora. YouTube, Dailymotion och liknande siter tar upp mer än en tredjedel av den bandbredden på internet. På ett år har traditionella kanaler förlorat 10 procent av sin publik i åldersgruppen 15 till 34 år.
TV-bolagen har reagerat blandat på utvecklingen. De försöker utöka sitt material på nätet, samtidigt som de markerat mot tjänster för uppladdning av video. Sveriges Television var i upphovsrättstvist med videosajten Bubblare och franska TF1 begärde 100 miljoner euro i ersättning från YouTube och Dailymotion. Skivbolaget Warner Music var missnöjt med sitt avtal med YouTube vilket innebar att Warners hundratusentals musikvideor togs bort från sajten i slutet av december förra året.
Är videositerna början till framtidens TV? Det tror Janus Friis och Niklas Zennström, som utvecklade tjänsterna Skype och Kazaa. De ligger bakom Joost, en programvara som använder ett nätverk av datorer. SVT Play erbjuder till exempel en del av SVT:s program på Joost. När tittaren väljer ett visst TV-program, så skickar Joost en fråga till nätverket om en dator har programmet. Om programmet finns visas det i tittarens dator, annars går frågan vidare till en central server som visar videon med ett reklaminslag. Videon blir sedan tillgänglig för nätverket. Gränssnittet ger tittaren möjligheten att skapa spellistor, rösta och kommentera på programmen. Annonsörer följer vad tittaren gör på siten och skapar specialanpassad reklam efter vilka program tittaren sett.
Tiden då reklamen skulle nå så breda grupper som möjligt är förbi. I framtiden gäller det att hitta precis rätt tittare som kan vara intresserad av produkten för att kunna minska kostnaderna och öka effektiviteten i reklamen.
Joost spåddes bli en stor framgång vid lanseringen i maj 2007. Publiken blev inte lika stor som förväntat, och därför håller Joost på att avveckla nätverket och bli en vanlig videosajt. I USA har Joost fått konkurrens av en liknande plattform, Hulu. Hulu ägs av mediabolagen NewsCorp och NBC, och har tillgång till ägarnas väldiga programarkiv.
Intel och Yahoo har tagit initiativ till att skapa nya dataprogram som kan visas på TV-skärmen. Tanken är att visa skräddarsydda widgets (små fönster) över bilderna på skärmen som ger information om väder, trafik, TV-program etc.
Under 2009 kommer vi att få se vilken kombination av medier som blir vinnaren. Klart är att gränssnittet mot tittaren kommer att likna en traditionell TV med flera olika fönster av information från olika källor, med den sociala funktionen att kunna kommentera och dela med sig till andra av programmen.
Läs även andra bloggares åsikter om tv, internet, media, joost, hulu, video, youtube, sociala medier, reklam, framtiden
Intressant
TV-tittarna har aldrig varit fler, de byter bara från en bildskärm till en annan. Inrikes hänger med i utvecklingen.
Fjärran är tiden då hela familjen bänkade sig framför Hylands hörna med TV-kannan på soffbordet, och alla på jobbet kunde tala om vad som hänt på Dallas kvällen innan. TV via bredband är årets vinnare och nischkanalerna var lika starka som under rekordåret 2007. Trenden är att allt färre tittar på TV, samtidigt tittar de som ser på TV allt mer. De otaliga satellit och digitala kanalerna räcker inte längre, nu vill vi pussla ihop TV-kvällen själva.
I USA har TiVo fått många entusiastiska användare. TiVo spelar in program direkt på en hårddisk för att titta på senare, precis som videon. Det stora TV-bolagen är tveksamma till TiVo då de är rädda för att tittarna snabbspolar förbi reklamen och sprider materialet illegalt med DVD-brännare.
Boxer har lanserat tjänsten TV-Navigator som påminner om TiVo. Det är svårt för en operatör i ett litet land som Sverige att skapa ett system som alla box- och TV-tillverkare stödjer. Den europeiska standarden föjs inte av alla operatörer, de skapar egna konkurrerande system. Då är det är svårt för konsumenten att veta vilken box som fungerar. Därför har Video On Demand (VOD)- att kunna beställa program via kabel-tv-nätet, internet eller mobiltelefonen- tagit fart. Programkatalogerna blir tjockare varje dag, och The European Audiovisual Observatory räknade med inte mindre än 250 VOD-tjänster i Europa i slutet av 2007.
I åldrarna mellan 15-24 och 25-39 år minskade TV-tittandet med i snitt 4-5 minuter jämfört med 2007. 30 procent av ungdomarna i åldern 8 till 14 använder datorn också för att titta på TV. De ägnar sig åt chattar, sociala nätverk, bloggar eller mobiltelefonen. Istället för att titta på TV-kanalen MTV surfar de på YouTube och plockar fram musikvideor. Webbplatser för streaming- där man tittar på filmerna utan att ladda ner dem- har blivit stora. YouTube, Dailymotion och liknande siter tar upp mer än en tredjedel av den bandbredden på internet. På ett år har traditionella kanaler förlorat 10 procent av sin publik i åldersgruppen 15 till 34 år.
TV-bolagen har reagerat blandat på utvecklingen. De försöker utöka sitt material på nätet, samtidigt som de markerat mot tjänster för uppladdning av video. Sveriges Television var i upphovsrättstvist med videosajten Bubblare och franska TF1 begärde 100 miljoner euro i ersättning från YouTube och Dailymotion. Skivbolaget Warner Music var missnöjt med sitt avtal med YouTube vilket innebar att Warners hundratusentals musikvideor togs bort från sajten i slutet av december förra året.
Är videositerna början till framtidens TV? Det tror Janus Friis och Niklas Zennström, som utvecklade tjänsterna Skype och Kazaa. De ligger bakom Joost, en programvara som använder ett nätverk av datorer. SVT Play erbjuder till exempel en del av SVT:s program på Joost. När tittaren väljer ett visst TV-program, så skickar Joost en fråga till nätverket om en dator har programmet. Om programmet finns visas det i tittarens dator, annars går frågan vidare till en central server som visar videon med ett reklaminslag. Videon blir sedan tillgänglig för nätverket. Gränssnittet ger tittaren möjligheten att skapa spellistor, rösta och kommentera på programmen. Annonsörer följer vad tittaren gör på siten och skapar specialanpassad reklam efter vilka program tittaren sett.
Tiden då reklamen skulle nå så breda grupper som möjligt är förbi. I framtiden gäller det att hitta precis rätt tittare som kan vara intresserad av produkten för att kunna minska kostnaderna och öka effektiviteten i reklamen.
Joost spåddes bli en stor framgång vid lanseringen i maj 2007. Publiken blev inte lika stor som förväntat, och därför håller Joost på att avveckla nätverket och bli en vanlig videosajt. I USA har Joost fått konkurrens av en liknande plattform, Hulu. Hulu ägs av mediabolagen NewsCorp och NBC, och har tillgång till ägarnas väldiga programarkiv.
Intel och Yahoo har tagit initiativ till att skapa nya dataprogram som kan visas på TV-skärmen. Tanken är att visa skräddarsydda widgets (små fönster) över bilderna på skärmen som ger information om väder, trafik, TV-program etc.
Under 2009 kommer vi att få se vilken kombination av medier som blir vinnaren. Klart är att gränssnittet mot tittaren kommer att likna en traditionell TV med flera olika fönster av information från olika källor, med den sociala funktionen att kunna kommentera och dela med sig till andra av programmen.
Läs även andra bloggares åsikter om tv, internet, media, joost, hulu, video, youtube, sociala medier, reklam, framtiden
Intressant
fredag 26 mars 2010
Hos public service intet nytt
Annika Ström Melin skriver om Sveriges Radios framgångar men varnar för att SR just nu försöker att sopa undan tidningarna och nya medier som Europaportalen genom sina stora satsningar på webben.
Annika Ström Melin har rätt, det borde finnas en förståelse i public service för problemet. Särskilt nu med den nya styrelsen.
Public service radion har sett framgång på framgång efter att privatradion infördes (relativt sett, SR är en organisation i survival mode). Det är inte så konstigt att statsradion vinner när tyngsta konkurrens heter Morgonzoo med Gert Fylking (ingen ironi).
Privatradion började visa vinster först 2007, efter några få gyllene år med mångfald på 90-talet föll den uppstyrda marknaden ihop som en sufflé och två mäktiga konsortier tog över bolag efter bolag.
Intressant nog pekade finansminister Anders Borg ut utvecklingen redan innan reformerna i sin bok Förmynderiet teori. Om SR fick fortsatt verka på radiomarknaden skulle det bli svårt för nya företag att etablera sig genom att radio innebär höga fasta kostnader. P1 tog utrymmet för samhällsjournalistiken, P2 för den konstmusiken och P4 trängde undan det lokala. Utrymmet fanns att kämpa med P3. Då präglades privatradions sändningar av listor och adult contemporary. Nu förlorar reklamradion marknadsandelar till Spotify. Anders Borg fick nog mer rätt än han önskade.
Frågan är om tidningarna och privatradion kommer tillbaka efter krisen. Annonserna på internet ger inte lika mycket pengar som de på papper
En av de viktigaste konkurrenterna till DN, SvD, SR, Europaportalen och andra medier heter Europeiska kommissionen som annars står för granskning av public service. I alla fall när det gäller europajournalistiken.
New York Times skriver om den svåra situationen för europajournalistiken. Krisen och fallet i annonser och prenumeranter är ett stort problem för alla länders media. Det diplomatiska arbetssätt som EU fungerar efter är svårt att arbeta i. Många medier anser att Europeiska Unionens eget material är fullgod ersättning för egen närvaro. Det ställer frågor kring hur formell och inbäddad europajournalistiken har blivit.
I krisens spår, och i den informella ekonomins frammarsch kan medielandskapet förändras till större centralisering. Lösningen kan vara den Anders Borg föreslog, att lägga ut hela public service uppdraget på entreprenad med tydligare riktlinjer än de som SR får. Det öppnar utrymme för fler att komma in på marknaden även för tyngre och dyrare program. Lärdomen från 90-talet är att friheten att välja, även bör kompletteras med en frihet att skapa.
Läs även andra bloggares åsikter om radio, dn, europa, anders borg, regeringen, public service, internet, europeiska kommissionen, media, eu
Intressant
Annika Ström Melin har rätt, det borde finnas en förståelse i public service för problemet. Särskilt nu med den nya styrelsen.
Public service radion har sett framgång på framgång efter att privatradion infördes (relativt sett, SR är en organisation i survival mode). Det är inte så konstigt att statsradion vinner när tyngsta konkurrens heter Morgonzoo med Gert Fylking (ingen ironi).
Privatradion började visa vinster först 2007, efter några få gyllene år med mångfald på 90-talet föll den uppstyrda marknaden ihop som en sufflé och två mäktiga konsortier tog över bolag efter bolag.
Intressant nog pekade finansminister Anders Borg ut utvecklingen redan innan reformerna i sin bok Förmynderiet teori. Om SR fick fortsatt verka på radiomarknaden skulle det bli svårt för nya företag att etablera sig genom att radio innebär höga fasta kostnader. P1 tog utrymmet för samhällsjournalistiken, P2 för den konstmusiken och P4 trängde undan det lokala. Utrymmet fanns att kämpa med P3. Då präglades privatradions sändningar av listor och adult contemporary. Nu förlorar reklamradion marknadsandelar till Spotify. Anders Borg fick nog mer rätt än han önskade.
Frågan är om tidningarna och privatradion kommer tillbaka efter krisen. Annonserna på internet ger inte lika mycket pengar som de på papper
En av de viktigaste konkurrenterna till DN, SvD, SR, Europaportalen och andra medier heter Europeiska kommissionen som annars står för granskning av public service. I alla fall när det gäller europajournalistiken.
New York Times skriver om den svåra situationen för europajournalistiken. Krisen och fallet i annonser och prenumeranter är ett stort problem för alla länders media. Det diplomatiska arbetssätt som EU fungerar efter är svårt att arbeta i. Många medier anser att Europeiska Unionens eget material är fullgod ersättning för egen närvaro. Det ställer frågor kring hur formell och inbäddad europajournalistiken har blivit.
I krisens spår, och i den informella ekonomins frammarsch kan medielandskapet förändras till större centralisering. Lösningen kan vara den Anders Borg föreslog, att lägga ut hela public service uppdraget på entreprenad med tydligare riktlinjer än de som SR får. Det öppnar utrymme för fler att komma in på marknaden även för tyngre och dyrare program. Lärdomen från 90-talet är att friheten att välja, även bör kompletteras med en frihet att skapa.
Läs även andra bloggares åsikter om radio, dn, europa, anders borg, regeringen, public service, internet, europeiska kommissionen, media, eu
Intressant
404-glömskans landskap
Jag recenserar boken 404- utflykter i glömskans landskap av Ola Larsmo och Lars Ilshammar för tidskriften Smedjan den 20 oktober 2005.
404 – utflykter i glömskans landskap är en fortsättning av historikern Lars Ilshammars och författaren Ola Larsmos bok net.wars från 1997. 404 är ett felmeddelande på Internet: sidan kan inte visas. Just felmeddelandet i form av glömskan är det tema boken arbetar kring för att skildra nätets framtid.
Här beskrivs striderna mellan pirat och antipirat, mellan öppen och proprietär mjukvara, censur och yttrandefrihet och digitala klyftor. Boken är fortsatt intressant, men det är slående hur mycket internet har förändrats sedan år 2005. Konceptet med Web 2.0 hade inte fått genomslag, och Google hade inte blivit den maktspelare företaget är idag.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, internet, böcker, samhälle, google, microsoft, kina, piratpartiet, politik, rättvisa, kultur
Intressant
404 – utflykter i glömskans landskap är en fortsättning av historikern Lars Ilshammars och författaren Ola Larsmos bok net.wars från 1997. 404 är ett felmeddelande på Internet: sidan kan inte visas. Just felmeddelandet i form av glömskan är det tema boken arbetar kring för att skildra nätets framtid.
Här beskrivs striderna mellan pirat och antipirat, mellan öppen och proprietär mjukvara, censur och yttrandefrihet och digitala klyftor. Boken är fortsatt intressant, men det är slående hur mycket internet har förändrats sedan år 2005. Konceptet med Web 2.0 hade inte fått genomslag, och Google hade inte blivit den maktspelare företaget är idag.
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, internet, böcker, samhälle, google, microsoft, kina, piratpartiet, politik, rättvisa, kultur
Intressant
Jakten på Einstein
Jag skriver artikeln Jakten på Einstein i tidskriften Smedjan den 4 maj 2005.
Den 26 januari hölls avsparken för Fysikens år 2005. Under året skall det hållas föredrag, seminarier och aktiviteter för att väcka intresset för fysiken bland allmänheten. Men behövs Albert Einstein som symbol för fysiken? Vilken sorts vetenskap är det Einstein har fått bli symbol för?
Läs även andra bloggares åsikter om feminism, fysik, vetenskap, forskning, politik, fred, skolan, genus, albert einstein, kärnvapen
Intressant
Den 26 januari hölls avsparken för Fysikens år 2005. Under året skall det hållas föredrag, seminarier och aktiviteter för att väcka intresset för fysiken bland allmänheten. Men behövs Albert Einstein som symbol för fysiken? Vilken sorts vetenskap är det Einstein har fått bli symbol för?
Läs även andra bloggares åsikter om feminism, fysik, vetenskap, forskning, politik, fred, skolan, genus, albert einstein, kärnvapen
Intressant
torsdag 25 mars 2010
Bloggarnas attack mot proggarna
Jag skriver artikeln Bloggarnas attack mot proggarna i tidskriften Smedjan den 2 december 2004.
Det finns cirka 146 miljoner internetanvändare i USA. Omkring 7 miljoner av dessa skriver egna bloggar. Det kan jämföras med läsarkretsen för den största tidningen USA Today som är 2,6 miljoner och med nyhetskanalen CNN som har 450 000 tittare dagligen.
Hur påverkas vår offentlighet av bloggarna?
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, internet, samhälle, media, bloggar, bloggosfären, debatt,
Intressant
Det finns cirka 146 miljoner internetanvändare i USA. Omkring 7 miljoner av dessa skriver egna bloggar. Det kan jämföras med läsarkretsen för den största tidningen USA Today som är 2,6 miljoner och med nyhetskanalen CNN som har 450 000 tittare dagligen.
Hur påverkas vår offentlighet av bloggarna?
Läs även andra bloggares åsikter om teknik, internet, samhälle, media, bloggar, bloggosfären, debatt,
Intressant
Som egenmäktiga gudar
Teknik uppstår inte i ett vakuum utan påverkas av det samhälle där den utvecklas och av den bild som skapas i den offentliga debatten. Dagens genteknik influerades i stor utsträckning av debatten under 1970- och 80-talen. Har det offentliga samtalet om gentekniken förändrats sedan dess?Boken Som egenmäktiga gudar, den svenska debatten om gen-och bioteknik på 1970- och 80-talen befarar att vi återigen är på väg in i en onyanserad debatt och efterlyser i stället ett sansat samtal om de grundläggande värderingarna.
Vill vi förhindra utvecklingen av bättre mediciner för personer med diabetes, blödarsjuka och dvärgväxt? Vill vi förhindra utvecklingen av vitaminberikade grödor som kan förhindra bristsjukdomar i tredje världen? Vill vi motarbeta att liv kan räddas genom organtransplantationer från djur?
Beror dagens farhågor om gentekniken på bristande kunskaper – eller på värderingar som tar avstånd från gentekniken? Som egenmäktiga gudar är en tankeväckande bok som inte bara handlar om 70- och 80-talens debatt om genteknik, utan om moderna sägner och vår rädsla för förändringar.
Nominerad till Sir Anthony Fisher Memorial Award 2004
Recensioner:
Svenska Dagbladet den 9 mars 2002
Kristdemokraten nummer 11, 2002
Bibliotekstjänsts Böcker & AV-media nummer 10, 2002
(I boken)... refereras till litteratur om forskningsetik, genetisk ingenjörskonst, strömningar inom miljödebatten och olika natursyn på ett rappt och klart språk
Världen Idag den 2 augusti 2002
... ett förtjänstfullt bidrag till perspektiv på denna debatt
Handelskammartidningen nummer 2, 2003
Boken är mer än en sammanställning av en debatt. Det rör sig om en tankfull betraktelse över vad som kommer att bli en av mänsklighetens stora frågor: gen- och biotekniken. Och det mest sympatiska med boken är att den närmar sig frågorna med en stor tilltro till individens etiska kompetens, där samtidsdebatten istället valt att förfära sig utan grund
Naturvårdsverkets tidning MiljöAktuellt nummer 6-7, 2003
Som egenmäktiga gudar berättar intresseväckande om hur det gick till när forskarvärlden på 1970-talet försökte ta ett socialt ansvar för gentekniken. Mellan raderna i boken kan man läsa in en stark uppmaning att ge tekniken en chans och att inte låta sig duperas av vare sig religiösa flummare eller skygglappsförsedda forskare. Men det mest intressanta är slutsatsen att vanliga människor faktiskt klarar av att göra bedömmningar om komplexa etiska och tekniska frågor
Köp boken hos: Timbro, BokExtra, Bokus, Adlibris, Ord&Bok, CDOn.com, Ginza, Kulturbutiken, eLounge, Saxo, Bookplus
Föreläsningar, samtal och debatter:
SFINX- Studentföreningen för Molekylär Bioteknik på Uppsala Tekniska Högskola, debatt med bioetikern Mats G. Hansson och molekylärbiologen Ulf Gyllensten den 27 februari 2002
Lansering hos Timbro, debatt med riksdagsledamot Per Landgren (kd) den 7 mars 2002
Tal för Moderaterna i Bryssel den 19 maj 2003
Kristdemokraternas seminarium Lagreglering av stamcellsforskning och kloning- vilka beslut behövs i riksdagen? den 25 mars 2004
Föreläsning på Stureakademien den 7 oktober 2005
Debatt med bioetikern James Hughes på Arena Program om frihet, jämlikhet och teknologi den 16 augusti 2006
Debatt om bioetik, genteknik och livsförlängning på Kulturhuset i Stockholm med Arena Program och Stockholms Akademiska Forum, debatt med Ulf Brunhake Karolinska Institutet, Katarina Westerlund Uppsala Universitet och Karin Forssberg Nilsson Vetenskapsrådet, den 15 november 2006
Föreläsningen Ger vi biotekniken en ärlig chans på Timbro bokdag den 29 maj 2008
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, bioteknik, samhälle, miljö, teknik, debatt, böcker, framtiden, politik, biologi, risker
Intressant
00-talet: Det osäkra decenniet då vi sökte efter status och lyx
Jag recenserar boken Noll Noll- decenniet som förändrade världen, redigerad av Tobias Nielsén och Anders Rydell i Östgöta Correspondenten den 4 januari 2010 i artikeln 00-talet: Det osäkra decenniet då vi sökte efter status och lyx.
"Noll Noll - decenniet som förändrade världen". Bonuskultur, deltagarkultur, lyx, mat, allvar, pretention ... De gångna tio åren sammanfattas i en ny bok. Och domen är hård.
Intressant
"Noll Noll - decenniet som förändrade världen". Bonuskultur, deltagarkultur, lyx, mat, allvar, pretention ... De gångna tio åren sammanfattas i en ny bok. Och domen är hård.
Vi vill leva i en tid då något speciellt händer, något som framtidens historieböcker kommer att nämna. Boken Noll Noll sammanfattar vad som var viktigt, unikt och nytt med 00-talet. Redaktörerna Tobias Nielsén och Anders Rydell har samlat femton av landets bästa skribenter för att täcka upp så skilda områden som politik, internet, litteratur, fotboll, familj och mode.
Det är alltid svårt att fånga en tidsanda så nära inpå. 00-talet upplevdes som en tid avgränsad av terrordådet den 11 september 2001 och börspaniken den 15 september 2008, som satte punkt för tillväxt och konsumtion.
Krisen efter IT-bubblan sköts på framtiden med billiga krediter och krisåtgärder. Av detta följde att konsumtionen ökade, inte bara av varor, utan också av idéer. Nu började 00-talets bonuskultur driva fram risktagande. Det nya var att bli entreprenör och aktieägare.
IT förändrade oss till en deltagarkultur, där amatören kom fram. Samhället styrdes för mindre än tio år sedan av en elit, nu har spelplanen jämnats ut. Bloggarna gav en dialog och samhörighet som expertkommentatorerna inte kunde ge med sina snabba svar på komplexa frågor.
Lyx blev folkligt, alla skulle ha skamligt exklusiva konsumtionsvanor. Billig finansiering gjorde att alla hade råd. Följden blev att lyx förlorade i status.
Du är vad du äter, och kosten markerar både samvete och pengar. Mat blev konst, och det blev viktigt för medelklassen att ha ingående kunskaper om råvaror och matkultur. Bondens telefonnummer skrevs på kycklingens förpackning.
Allvar, pretantioner och substans kom tillbaka i kulturen, fast som modetillbehör för att uttrycka status. Litteraturen var upptagen med formen, eller med att uttrycka sanningen med en närmast brutal uppriktighet.
Noll Noll visar hur hemmasnickaren, hemmaförfattaren och hemmakocken formades. Målet var att stärka sitt varumärke med hjälp av statusmarkörer, istället skapades osäkerhet. Hur skall en individ vara bäst på allt? Man bygger på fasaden, alla skall titta, men ingen tittar eller förstår. Man skall vara unik, men vem ska man mäta sig mot?
Vi får i boken en inblick i 00-talets bykänsla. Den visar västerländsk lyxkonsumtion som kanske den sista gemensamma kulturyttringen. Det globala perspektivet är inte tydligt, men finns med. Kriget mot terrorismen och klimathotet tas inte upp, även om de påverkar i bakgrunden. Ett eget kapitel om dessa frågor hade kompletterat boken.
Det giriga 00-talet? Bokens dom är något hård, kanske snarare det osäkra 00-talet. Varför ville vi ha mer? Därför att många sökte tryggheten i saker och identiteter inför de stora förändringarna i omvärlden.
Noll Noll är genom det breda anslaget något spretig, men greppet fångar upp tidsandan. Boken kan upplevas som smal, då den tycks visa ett 00-tal från ett yngre medelålders 08-perspektiv. Andra generationer och andra delar av Sveriges delaktighet i 00-talet synliggörs mindre. Skribenterna är skickliga och insatta på sina respektive områden och läsningen är underhållande och informativ.
Tio saker att ta med in i 10-talet
Finanssmälta; ekonomisk kollaps efter brist på förtroende
SMS-lån; sätt att dyrt finansiera dyr konsumtion
Emo; innerlighet utan ansvar
Poweryoga; kombinera mental och fysisk träning
KBT; lösa problemen istället för att söka orsakerna
PK-maten; rättvis och ekologisk mat utan att ändra konsumtionen
Dieter; för att späka kroppen till skönhet
Härskartekniker; används för att hacka makten
Sociala medier; söka identitet och grupptillhörighet
Fashionista; självbespegling
Intressant
Furstespegel för mediaeliten
Jag recenserar boken Byt namn! - och andra sätt att lyckas som journalist av Anders Rydell och Klas Ekman i Upsala Nya Tidning den 2 januari 2009. Läs mer i artikeln Furstespegel för medieeliten.
I en ny bok riktad till unga journalister ger Anders Rydell och Klas Ekman handfasta råd för en lyckad karriär i ett förändrat medieklimat.
Läs även andra bloggares åsikter om journalister, media, böcker, journalistik, kultur, litteratur, estetik, karriär
I en ny bok riktad till unga journalister ger Anders Rydell och Klas Ekman handfasta råd för en lyckad karriär i ett förändrat medieklimat.
Läs även andra bloggares åsikter om journalister, media, böcker, journalistik, kultur, litteratur, estetik, karriär
Hippien och fundamentalisten
Jag recenserar boken The Age of Abundance: How Prosperity Transformed America’s Politics and Culture av Brink Lindsey i Upsala Nya Tidning den 5 februari 2008. Läs mer i artikeln Hippien och fundamentalisten i ett.
Juristen och debattören Brink Lindsey spår att den kandidat som kommer att vinna det amerikanska valet är den som kan introducera nya frågor och väcka engagemang hos alla dem som ser politiken som ett intresse bland andra.
Dagens amerikanska politik, ekonomi och kultur skapades i mötet mellan hippien och fundamentalisten. Det hävdar den liberale juristen och debattören Brink Lindsey i The Age of abundance, en av de mer tankeväckande böckerna som utkommit före det stundande presidentvalet. Boken bygger sina överraskande slutsatser med fakta, stil och elegans och kommer lägligt då många antaganden vi har om USA inte verkar spegla de oväntade valresultaten.
Läs även andra bloggares åsikter om usa, kultur, samhälle, obama, nixon, politik, ekonomi, böcker
Intressant
Juristen och debattören Brink Lindsey spår att den kandidat som kommer att vinna det amerikanska valet är den som kan introducera nya frågor och väcka engagemang hos alla dem som ser politiken som ett intresse bland andra.
Dagens amerikanska politik, ekonomi och kultur skapades i mötet mellan hippien och fundamentalisten. Det hävdar den liberale juristen och debattören Brink Lindsey i The Age of abundance, en av de mer tankeväckande böckerna som utkommit före det stundande presidentvalet. Boken bygger sina överraskande slutsatser med fakta, stil och elegans och kommer lägligt då många antaganden vi har om USA inte verkar spegla de oväntade valresultaten.
Läs även andra bloggares åsikter om usa, kultur, samhälle, obama, nixon, politik, ekonomi, böcker
Intressant
För USAs indianer är sjukvården som i Sverige
USAs sjukvårdssystem är ett lapptäcke, som jag beskrev i När boten är värre än soten om filmen Sicko! av Michael Moore.
Den bästa beskrivningen är kanske korporativism. Det finns offentliga inslag som betalar mycket via skattsedeln som Medicare och Medicaid som är federala program eller delstatliga program med federal styrning. Som ett arv från tiden då folk arbetade för ett stort företag under hela livet, så står arbetsgivarna för sjukförsäkringen. Delstaterna har reglerat hur sjukförsäkringar kan se ut.
Det har blivit en mycket hård debatt om USAs sjukvård, med den skenande statsskulden som bakgrund. Även i Sverige har det blivit debatt om amerikansk sjukvård, förmodligen som spegling av Sveriges förestående debatt om sjukvården.
President Barack Obama har ett stort arbete framför sig med lapptäcket. Går det att sänka kostnaderna? Hur skulle det fungera?
USA har redan offentligt finansierad sjukvård på federal nivå. United States Department of Veteran Affairs ger sjukvård till de som tjänstgjort i USAs väpnade styrkor och en grupp i USA lever i ett skattefinansierat sjukvårdssystem- det är de amerikanska indianerna och inuiterna.
Indian Health Service kallat IHS, grundades 1955 efter lagstiftning, några fördrag med de federalt erkända indianstammarna och olika rättsfall. IHS skall ge kraftigt subventionerad sjukvård och tandvård till indianer, ofta gratis.
Myndigheten driver 48 sjukhus och 230 kliniker, där myndigheten anställer all personal och fattar alla beslut, eller så kan myndigheten finansiera vård som indianstammarna ger. IHS lägger 2,100 dollar per patient. Det är mindre än de 6,000 dollar som amerikaner lägger på sjukvård men likvärdigt med andra industriländer. Årsbudgeten ligger på 3,8 miljarder dollar.
OK, hur ser läget ut i indianernas sjukvård?
Det speglar det svåra läget för folkhälsan bland indianerna med 140 procent högre spädbarndödlighet och 120 procent högre frekvens av hjärt- kärlsjukdomar samt 400 procent högre dödlighet i diabetes. Så är också indianers förväntade medellivslängd fyra år kortare än andra amerikaners.
IHS har en särskilt svår uppgift i USAs sjukvårdssystem med den sjukvårdspopulationen, men vad får indianerna för sjukvård?
Ett gammalt (nåja) indianordspråk säger bli inte sjuk efter juni. Det är då som IHS brukar ha spenderat det mesta av sin budget och börja ransonera vården. Indianernas berättelser om sjuka som skickats hem, eller om långa väntetider känns underligt välbekanta för oss svenskar. Mellan 2004 och 2007 rapporterades det att IHS tappade bort utrustning för 15,8 miljoner dollar, varav 700.000 dollar var datorer som förstörts av avföring från fladdermöss.
IHS kommer att få en höjning av sina anslag med 13 procent till 2010 års federala budget. Många bedömare i USA anser att det inte kommer att räcka. Mitt intryck, utan att ha funnit djupare undersökningar, är att många amerikaner skulle finna IHS hemskt, fast IHS är ju egentligen inte väsenskild från landstinget.
Fast IHS kanske inte är någon särskilt klantig sjukvårdsorganisation? Problematiskt patientunderlag och välbekanta problem från många centraliserade organisationer.
Indian Health Service har en plan för förbättring. IHS samarbetar med indianstammarna på reservaten och ger ibland anslagen till indianerna att köpa in vård för själva. Indianerna verkar välja en annan strategi. De satsar på folkhälsa, då lungcancertalen är 67 procent högre än som hos befolkningen i övrigt genom rökning. Hjärt- kärlsjukdomar och diabetes beror i hög grad på livsstil. Därför statsar stammarna på lokal kontroll och förebyggande medicin.
Hövdingen i den stora vita teepeen har en svår uppgift framför sig, det kan finnas mycket att lära av hur offentligt finansierad sjukvård sett ut i USA tidigare... och med största säkerhet även för Sverige.
Läs även andra bloggares åsikter om obama, sjukvård, USA, indianer, hälsa, landsting, rättvisa, medicin
Intressant
onsdag 24 mars 2010
Nationalstatens renässans?
Annika Ström Melin skriver om Yvonne Hirdman och hennes bok Den röda grevinnan. Hirdmans mamma reste runt i Europa, likt Arthur Koestler. Det finns en förundran hos Annika Ström Melin över hur begränsad samtidens kultur och samhällsdebatt är till nationalstaterna.
Som professor Barry Eichengreen påpekade var EU inte ett fredsprojekt. Det militära hot som fanns var Sovjetunionen och Warszawapakten. Det var ekonomin, och handeln mellan sex länder som kompletterade varandra, som drev på. Först efter murens fall började EU att utöka sin roll.
EU:s utveckling blockerades. Det blev diplomatin i Coreper och ministerrådet som blev lösningen på krisen efter konstitutionens fall i folkomröstningarna i Frankrike, Nederländerna och Irland. Där finns en viktig anledning till att samhällsdebatten blev kvar i nationalstaten, medan staternas institutioner för samtal med varandra på europeisk nivå. Det skiljer sig från uppfattningarna om Europeiska Unionen, och inriktar sig på samförstånd mellan nationella regeringar. Det skapar ett Europa, som kan samarbeta om många frågor, men som riktar in sig på de respektive nationella behoven. Därför blir det svårare för allmänheten att förstå hur och varför deras liv och vardag påverkas av besluten i Bryssel.
Läs även andra bloggares åsikter om EU, europa, coreper, ministerrådet, bryssel, hirdman, den röda grevinnan, samhälle, politik, kultur
Intressant
Som professor Barry Eichengreen påpekade var EU inte ett fredsprojekt. Det militära hot som fanns var Sovjetunionen och Warszawapakten. Det var ekonomin, och handeln mellan sex länder som kompletterade varandra, som drev på. Först efter murens fall började EU att utöka sin roll.
EU:s utveckling blockerades. Det blev diplomatin i Coreper och ministerrådet som blev lösningen på krisen efter konstitutionens fall i folkomröstningarna i Frankrike, Nederländerna och Irland. Där finns en viktig anledning till att samhällsdebatten blev kvar i nationalstaten, medan staternas institutioner för samtal med varandra på europeisk nivå. Det skiljer sig från uppfattningarna om Europeiska Unionen, och inriktar sig på samförstånd mellan nationella regeringar. Det skapar ett Europa, som kan samarbeta om många frågor, men som riktar in sig på de respektive nationella behoven. Därför blir det svårare för allmänheten att förstå hur och varför deras liv och vardag påverkas av besluten i Bryssel.
Läs även andra bloggares åsikter om EU, europa, coreper, ministerrådet, bryssel, hirdman, den röda grevinnan, samhälle, politik, kultur
Intressant
Genpatent är bra
Jag skriver om Ingen särbehandling på grund av genpatent i Göteborgs-Posten den 8 augusti 2005.
Jan Wahlström och Kenneth Johansson skriver (GP 3/8) att europeiska patentkontoret (Epo) har dragit tillbaka ett genpatent för BRCA1- genen, en gen där mutationer har en stor risk att orsaka bröstcancer. Tester för denna gen är naturligtvis lönsamma, och Myriad Genetics har gjort sitt bästa för att tjäna pengar på det - liksom organisationer som är emot bioteknik och upphovsrätt har bekämpat det. Epo har länge inte varit särskilt väl inställt mot företagets patent, då europeisk patenträtt för genetik är svag.
Läs även andra bloggares åsikter om patent, genteknik, läkemedel, sjukvård, hälsa, läkemedelsbranschen, upphovsrätt
Intressant
Jan Wahlström och Kenneth Johansson skriver (GP 3/8) att europeiska patentkontoret (Epo) har dragit tillbaka ett genpatent för BRCA1- genen, en gen där mutationer har en stor risk att orsaka bröstcancer. Tester för denna gen är naturligtvis lönsamma, och Myriad Genetics har gjort sitt bästa för att tjäna pengar på det - liksom organisationer som är emot bioteknik och upphovsrätt har bekämpat det. Epo har länge inte varit särskilt väl inställt mot företagets patent, då europeisk patenträtt för genetik är svag.
Läs även andra bloggares åsikter om patent, genteknik, läkemedel, sjukvård, hälsa, läkemedelsbranschen, upphovsrätt
Intressant
Synen på doping behöver förnyas
Jag skriver artikeln Synen på dopning behöver förnyas tillsammans med Julian Savulescu i Göteborgs-Posten den 7 augusti 2008.
Doping strider mot sportens anda och atleten som förebild, men frågan är om inte en extrem dopingjakt också förstör vår sinnebild av atleten: från en av styrka och karaktär till en potentiell brottsling som måste övervakas dygnet runt.
Läs även andra bloggares åsikter om dopning, Kina, idrott, WADA, hälsa, medicin, vetenskap, forskning, etik, samhälle
Intressant
Doping strider mot sportens anda och atleten som förebild, men frågan är om inte en extrem dopingjakt också förstör vår sinnebild av atleten: från en av styrka och karaktär till en potentiell brottsling som måste övervakas dygnet runt.
Läs även andra bloggares åsikter om dopning, Kina, idrott, WADA, hälsa, medicin, vetenskap, forskning, etik, samhälle
Intressant
Iranskt internetdilemma
Hur stoppade den iranska regimen demonstrationerna och neutraliserade oppositionen? I Iranskt internetdilemma skriver jag om Twitterupproret i Iran. Mikrobloggen Twitter sägs ha slagit igenom vid terrordåden i Mumbai och kriget i Gaza. Tänk om Twitter och de andra sociala medierna snarast hindrat aktivismen i Iran. Sociala medier är lätta att kartlägga om användare är okunniga, och ger demokratiaktivisterna intrycket att åstadkomma mer än de faktiskt gjort. Omvärlden tar inte reda på lika mycket om fakta. Världsreporterns återkomst dröjer nog, men fler insatta observatörer som gör längre analyser behövs.
Läs mer om Iran, islam och internet i Digital fatwa.
Läs även andra bloggares åsikter om iran, internet, twitter, sociala medier, ahmadinejad, demokrati, journalistisk, politik, e-demokrati
Intressant
Läs mer om Iran, islam och internet i Digital fatwa.
Läs även andra bloggares åsikter om iran, internet, twitter, sociala medier, ahmadinejad, demokrati, journalistisk, politik, e-demokrati
Intressant
Storebror i skolan
Anders Mildner sätter fingret på den springande punkten: the kids are right. Elevernas förändrade inställning till skolan är en utmaning av auktoriteterna, men även en reaktion mot att skolan inte tar eleverna på allvar. Den strikt nyttobetonade utbildningen undervisar inte varje elev efter dennes förutsättningar. Ämnen ska studeras för yrkeslivets krav, och därmed basta!
Är det storebror från 1984 som tagit över efter flumskolans Farbror Barbro eller pluggskolans Caligula från Hets? Elevers integritet och säkerhet blir en allt hetare politisk fråga, fast egentligen handlar det om vilka värderingar skolan vilar på.
Debatten om skolan skrämmer många. Det verkar inte finnas resurser, ingen tid eller eftertanke. Ibland ges intrycket att vi debatterar alla skolor från mallen av problemskolan, och det är en annorlunda debatt. Johanna Nylander diskuterar det nya förslaget till skollag och frågar om framtidens skola.
Striderna kring skolan blir särskilt hårda då skolan länge har varit en enhetsskola där myndigheterna antingen driver skolorna själva eller haft strikta regleringar om vad som är tillåtet. Alternativen har varit sällsynta. Allt eller inget för pedagogiska teorier.
Här är datoriseringen av skolan viktig. Fortfarande är informationstekniken eftersatt, det går sex kommunala elever per dator och att tre av fyra kommunala grundskolelärare delar dator med sina kollegor.
Hur integreras tekniken i elevernas vardag? I en skola som har svårt med värdegrunden finns risken att man går från etik och kontakt med eleverna till att lösa problem med lagar och regler. Det kan även närsynt uppfattas som billigare.
Schoolsoft utvecklar intressanta tjänster för den uppkopplade skolan. Läxorna som barnen får läggs upp på nätet, lektionerna loggas med elevernas närvaro så att föräldrarna kan övervaka skolk
Det är förstås inte fel med den här typen av öppenhet på nätet eller att företag tillverkar dessa tjänster. Det som är viktigast är beställarens specifikationer, att skolan och föräldrar och barnen tänker igenom hur systemen skall utformas. Här står en strid om vilka idéer som ligger bakom undervisningen, och faran är att den brist på förtroende som finns i samhället drabbar även skolan.
Datainspektionen har reagerat på kamerorna och övervakningen i skolan, men vissa lärare har protesterat då de säger sig ha mist tryggheten på arbetsplatsen. Problemet är att eleverna också kan rikta sina mobilkameror mot lärare och personal. Mobbning av lärare via YouTube är inte acceptabelt men är ett tecken på en problematisk kultur som eleverna tagit till sig om IT och integritet. Elevernas filmande skulle kunna vara mycket konstruktivt för skolan.
Ett nyauktoritärt bemötande från skolan avslöjar ibland att det inte finns tillräckligt mycket strategi för att bemöta de alltmer komplexa sociala problemen. Det samma gäller de rätt fantasilösa kraven på mer resurser.
Storebror, farbror Barbro och Ingmar Bergmans Caligula är karikatyrer, men illustrerar problemen. Storebror är inte lösningen på att farbror Barbro bara riktade in sig på det som sågs som praktiskt i elevernas liv eller katederdisciplinen från Caligula.
Läs även andra bloggares åsikter om skolan, utbildning, teknik, forskning, ingmar bergman, internet, övervakning, integritet, framtiden
Intressant
Är det storebror från 1984 som tagit över efter flumskolans Farbror Barbro eller pluggskolans Caligula från Hets? Elevers integritet och säkerhet blir en allt hetare politisk fråga, fast egentligen handlar det om vilka värderingar skolan vilar på.
Debatten om skolan skrämmer många. Det verkar inte finnas resurser, ingen tid eller eftertanke. Ibland ges intrycket att vi debatterar alla skolor från mallen av problemskolan, och det är en annorlunda debatt. Johanna Nylander diskuterar det nya förslaget till skollag och frågar om framtidens skola.
Striderna kring skolan blir särskilt hårda då skolan länge har varit en enhetsskola där myndigheterna antingen driver skolorna själva eller haft strikta regleringar om vad som är tillåtet. Alternativen har varit sällsynta. Allt eller inget för pedagogiska teorier.
Här är datoriseringen av skolan viktig. Fortfarande är informationstekniken eftersatt, det går sex kommunala elever per dator och att tre av fyra kommunala grundskolelärare delar dator med sina kollegor.
Hur integreras tekniken i elevernas vardag? I en skola som har svårt med värdegrunden finns risken att man går från etik och kontakt med eleverna till att lösa problem med lagar och regler. Det kan även närsynt uppfattas som billigare.
Schoolsoft utvecklar intressanta tjänster för den uppkopplade skolan. Läxorna som barnen får läggs upp på nätet, lektionerna loggas med elevernas närvaro så att föräldrarna kan övervaka skolk
Det är förstås inte fel med den här typen av öppenhet på nätet eller att företag tillverkar dessa tjänster. Det som är viktigast är beställarens specifikationer, att skolan och föräldrar och barnen tänker igenom hur systemen skall utformas. Här står en strid om vilka idéer som ligger bakom undervisningen, och faran är att den brist på förtroende som finns i samhället drabbar även skolan.
Datainspektionen har reagerat på kamerorna och övervakningen i skolan, men vissa lärare har protesterat då de säger sig ha mist tryggheten på arbetsplatsen. Problemet är att eleverna också kan rikta sina mobilkameror mot lärare och personal. Mobbning av lärare via YouTube är inte acceptabelt men är ett tecken på en problematisk kultur som eleverna tagit till sig om IT och integritet. Elevernas filmande skulle kunna vara mycket konstruktivt för skolan.
Ett nyauktoritärt bemötande från skolan avslöjar ibland att det inte finns tillräckligt mycket strategi för att bemöta de alltmer komplexa sociala problemen. Det samma gäller de rätt fantasilösa kraven på mer resurser.
Storebror, farbror Barbro och Ingmar Bergmans Caligula är karikatyrer, men illustrerar problemen. Storebror är inte lösningen på att farbror Barbro bara riktade in sig på det som sågs som praktiskt i elevernas liv eller katederdisciplinen från Caligula.
Läs även andra bloggares åsikter om skolan, utbildning, teknik, forskning, ingmar bergman, internet, övervakning, integritet, framtiden
Intressant
Flumskolan måste försvaras
Jag skriver artikeln Flumskolan måste försvaras på Svenska Dagbladet Brännpunkt den 2 juli 2005.
Vi har mycket att vinna på att få tillbaka bildningen i skolan. Det är en motverkan till dagens stress. Den ger möjlighet att själv kunna skaffa kunskap för att omskola sig när samhället förändras.
Läs även andra bloggares åsikter om skolan, regeringen, kultur, samhälle, utbildning, flum, Foucault
Intressant
Vi har mycket att vinna på att få tillbaka bildningen i skolan. Det är en motverkan till dagens stress. Den ger möjlighet att själv kunna skaffa kunskap för att omskola sig när samhället förändras.
Läs även andra bloggares åsikter om skolan, regeringen, kultur, samhälle, utbildning, flum, Foucault
Intressant
Wiretapping Sweden
I am interviewed in the documentary Wiretapping Sweden.
Wiretapping Sweden is a documentary about the controversial FRA law passed in Sweden on 18 June 2008.
You will find my two comments in the documentary at 1:33 in part 2, and at 4:54 in part 3 below.
Läs även andra bloggares åsikter om fra-lagen, övervakning, avlyssning, internet, piratpartiet, svart måndag, integritet
Intressant
Wiretapping Sweden is a documentary about the controversial FRA law passed in Sweden on 18 June 2008.
You will find my two comments in the documentary at 1:33 in part 2, and at 4:54 in part 3 below.
Läs även andra bloggares åsikter om fra-lagen, övervakning, avlyssning, internet, piratpartiet, svart måndag, integritet
Intressant
tisdag 23 mars 2010
E-demokrati, politikens nya villkor
Jag skriver i Svensk Tidskrift den 8 maj 2009 om E-demokrati, politikens nya villkor. Artikeln baserar sig på min skrift om E-demokrati.
Läs även andra bloggares åsikter om e-demokrati, politik, teknik, samhälle, e-förvaltning, förvaltning, demokrati, regeringen
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om e-demokrati, politik, teknik, samhälle, e-förvaltning, förvaltning, demokrati, regeringen
Intressant
söndag 21 mars 2010
GMO OK, men hur?
Torbjörn Fagerström levererar en salva i det långa kriget mellan främst forskarna och bioteknikföretagen å ena sidan, och miljöaktivistorganisationerna på den andra sidan om genteknikens användning i jordbruket.
Kampen om GMO har pågått länge, och Fagerström har många bra poänger om potatisen Amflora. Fast amflora är bara en försmak av när GMO för mänsklig föda kommer på tal. Problemet är att Fagerström tyvärr talar för trupperna, utan att kunna få med sig nya sympatisörer eller några miljöministrar och jordbruksministrar.
Visst handlar det om ovetenskap, det är värderingar och natursyn som driver motståndet mot GMO. Genom att tekniken i sig satts i centrum har det sällan diskuterats vilket jordbruk som gentekniken skulle användas till. Den amerikanska växtgenetikern Pamela Ronald har gett ett tankeväckande alternativ i sin bok Tomorrow's table.
Hur skall gentekniken introduceras? Det blir den allt viktigare frågan, och då måste företagen och forskarna börja diskutera system i ekologi och jordbruk, samt värderingar. Flammande appeller om ovetenskapens skymning väcker inte entusiasm hos vare sig politiker eller allmänhet, eller för fram ett bättre argument mot den extrema riskvärdering som idag omfattas i samhället.
Inte heller, som Pamela Ronald går in på i sin bok, att bara föra in gentekniken rakt av i dagens jordbruk. Där har hon nog en poäng, dagens GMO är anpassat för att fungera i rätt problematiska praktiker i jordbruket, som gäller bland annat spridningen av utsäde och jordarnas användning. Som även Fagerström nämner har dagens system främst gynnat några stora företag genom de komplicerade testerna.
Lösningen är förstås inte att förbjuda gentekniken, utan att forskarna börjar diskutera alternativen.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, politik, eu, europa, eskil erlandsson, andreas carlgren, regeringen, kommissionen, forskning, jordbruk, monsanto, greenpeace
Intressant
Kampen om GMO har pågått länge, och Fagerström har många bra poänger om potatisen Amflora. Fast amflora är bara en försmak av när GMO för mänsklig föda kommer på tal. Problemet är att Fagerström tyvärr talar för trupperna, utan att kunna få med sig nya sympatisörer eller några miljöministrar och jordbruksministrar.
Visst handlar det om ovetenskap, det är värderingar och natursyn som driver motståndet mot GMO. Genom att tekniken i sig satts i centrum har det sällan diskuterats vilket jordbruk som gentekniken skulle användas till. Den amerikanska växtgenetikern Pamela Ronald har gett ett tankeväckande alternativ i sin bok Tomorrow's table.
Hur skall gentekniken introduceras? Det blir den allt viktigare frågan, och då måste företagen och forskarna börja diskutera system i ekologi och jordbruk, samt värderingar. Flammande appeller om ovetenskapens skymning väcker inte entusiasm hos vare sig politiker eller allmänhet, eller för fram ett bättre argument mot den extrema riskvärdering som idag omfattas i samhället.
Inte heller, som Pamela Ronald går in på i sin bok, att bara föra in gentekniken rakt av i dagens jordbruk. Där har hon nog en poäng, dagens GMO är anpassat för att fungera i rätt problematiska praktiker i jordbruket, som gäller bland annat spridningen av utsäde och jordarnas användning. Som även Fagerström nämner har dagens system främst gynnat några stora företag genom de komplicerade testerna.
Lösningen är förstås inte att förbjuda gentekniken, utan att forskarna börjar diskutera alternativen.
Läs även andra bloggares åsikter om genteknik, politik, eu, europa, eskil erlandsson, andreas carlgren, regeringen, kommissionen, forskning, jordbruk, monsanto, greenpeace
Intressant
Genmodifierat+Ekologiskt= Framtiden?
Jag skriver artikeln Genmodifierat+Ekologiskt=Framtiden? i Xpress- ombordmagasin från Arlanda Express i mars 2009 (Inblick, sidorna 44-46). I artikeln intervjuar jag Pamela Ronald.
Gentekniken och det ekologiska jordbruket ses som varandras motsatser. Med dagens hunger- och miljöproblem måste vi tänka om och starta vid vårt eget kökbord, som växtgenetikern Pamela Ronald och ekologiske bonden Raoul Adamchak.
Amerikanerna Pamela Ronald och hennes make Raoul Adamchak är ett udda par. Hon forskar om växtgenetik och han driver en ekologisk bondgård. De borde vara som hund och katt, då gentekniken setts som en fara för naturen av miljövännerna, och den ekologiska odlingen som ett slöseri med bra jordbruksmark av forskarna.
Den framtida matförsörjning står inför en kris, med en miljard undernärda människor. Vi kommer att behöva fördubbla världens livsmedelsproduktionen på 40 år för att kunna föda den ökande befolkningen, säger författaren Pamela Ronald och förklarar hur hon samtidigt insåg att jordbruket måste bli mer hållbart och använda mindre energi och gifter.
Tillsammans med Raoul skrev hon i år boken Tomorrow’s Table: organic farming, genetics and the future of food. Från sina samtal vid familjens middagsbord om matens vardagsproblem berättar de i boken om sina erfarenheter i labbet och på åkern. De förklarar forskarens och bondens utmaningar, skingrar myter och diskuterar sig fram till vad som kan både ge mer mat och bättre miljö. Hon såg en lösning, ett osannolikt äktenskap mellan genteknik och ekologiskt jordbruk.
Hur ser du på dagens jordbruk?
Dagens jordbruk använder mycket kemiska bekämpningsmedel, vilket orsakar 300 000 dödsfall varje år över hela världen. Det förbrukar mycket energi, särskilt med tanke på klimatförändringarna. Den konstgödsel som används kan komma ut i grundvattet och havet. Det ger näring till alger som dödar livet i haven.
Vad vill du och Raoul ha för jordbruk?
Vi vill ha ett hållbart jordbruk som ger mycket, näringsrik och säker mat. Det skall ge mindre skadlig miljöpåverkan och använda mindre energi. Det skall skydda biodiversiteten, ge en bra arbetsmiljö för lantarbetare, ge mer fruktbara jordar och stödja en levande landsbygd. Målet för det ekologiska jordbruket var just att uppnå detta. Genom att inte använda besprutningsmedel, skifta grödor och bara använda naturgödsel så använder man 97 procent mindre bekämpningsmedel. Det är dubbelt så energieffektivt som konventionellt jordbruk, särskilt då konstgödsel behöver fossila bränslen vid framställningen.
Kan det ekologiska jordbruket lösa världens matproblem?
Bara 1-3 procent av världens jordbruk är ekologiskt. Ett stort problem är att ekologiskt jordbruk inte ger lika hög avkastning som det konventionella. Om vi inte ökar avkastningen så måste vi fördubbla den uppodlade marken i världen till 2050. Det skulle leda till stora miljöproblem som skogsavverkning, jorderosion och sämre vattentillgång.
Vi behöver fröförbättring. Det har alltid funnits, den majs som odlas i dag ger 100 gånger mer mat än det vilda gräset teocint som började odlas för 8 000 år sedan. Till skillnad från den kan man med gentekniken välja precis vilka gener man vill ha i plantan och att man kan lägga till helt nya egenskaper.
Det finns vissa miljöproblem och sjukdomar som inte kan lösas i ekologiskt eller konventionellt jordbruk. Det går inte att göra växter motståndskraftiga mot vissa virus, men med genteknik kunde man på Hawaii på 90-talet rädda papayan undan utrotning. Växter som är uthålliga mot översvämningar, torka, frost och saltangrepp har utvecklats med genteknik och testas nu.
Så genmodifierad mat är säker mat?
Nu har cirka 405 miljoner hektar odlats med genmodifierade grödor, och efter 10 år har det inte funnits rapporter om dåliga hälsoeffekter. Jämför det med alla förgiftningar vi vet sker med bekämpningsmedel. Genom att skydda genmodifierad bomull från insektsangrepp har kinesiska bönder kunnat minska sitt bruk av bekämpningsmedel med 70 760 ton. Det är nästan lika mycket som Kaliforniens jordbruk använder totalt.Sedan är det ju inte bara en fråga om bättre plantor. Det behövs också en bättre skötsel, just därför fungerar genteknik och ekologiskt jordbruk bra ihop.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, politik, ekologisk mat, gmo, genteknik, miljö, bioteknik, böcker, samhälle
Intressant
Gentekniken och det ekologiska jordbruket ses som varandras motsatser. Med dagens hunger- och miljöproblem måste vi tänka om och starta vid vårt eget kökbord, som växtgenetikern Pamela Ronald och ekologiske bonden Raoul Adamchak.
Amerikanerna Pamela Ronald och hennes make Raoul Adamchak är ett udda par. Hon forskar om växtgenetik och han driver en ekologisk bondgård. De borde vara som hund och katt, då gentekniken setts som en fara för naturen av miljövännerna, och den ekologiska odlingen som ett slöseri med bra jordbruksmark av forskarna.
Den framtida matförsörjning står inför en kris, med en miljard undernärda människor. Vi kommer att behöva fördubbla världens livsmedelsproduktionen på 40 år för att kunna föda den ökande befolkningen, säger författaren Pamela Ronald och förklarar hur hon samtidigt insåg att jordbruket måste bli mer hållbart och använda mindre energi och gifter.
Tillsammans med Raoul skrev hon i år boken Tomorrow’s Table: organic farming, genetics and the future of food. Från sina samtal vid familjens middagsbord om matens vardagsproblem berättar de i boken om sina erfarenheter i labbet och på åkern. De förklarar forskarens och bondens utmaningar, skingrar myter och diskuterar sig fram till vad som kan både ge mer mat och bättre miljö. Hon såg en lösning, ett osannolikt äktenskap mellan genteknik och ekologiskt jordbruk.
Hur ser du på dagens jordbruk?
Dagens jordbruk använder mycket kemiska bekämpningsmedel, vilket orsakar 300 000 dödsfall varje år över hela världen. Det förbrukar mycket energi, särskilt med tanke på klimatförändringarna. Den konstgödsel som används kan komma ut i grundvattet och havet. Det ger näring till alger som dödar livet i haven.
Vad vill du och Raoul ha för jordbruk?
Vi vill ha ett hållbart jordbruk som ger mycket, näringsrik och säker mat. Det skall ge mindre skadlig miljöpåverkan och använda mindre energi. Det skall skydda biodiversiteten, ge en bra arbetsmiljö för lantarbetare, ge mer fruktbara jordar och stödja en levande landsbygd. Målet för det ekologiska jordbruket var just att uppnå detta. Genom att inte använda besprutningsmedel, skifta grödor och bara använda naturgödsel så använder man 97 procent mindre bekämpningsmedel. Det är dubbelt så energieffektivt som konventionellt jordbruk, särskilt då konstgödsel behöver fossila bränslen vid framställningen.
Kan det ekologiska jordbruket lösa världens matproblem?
Bara 1-3 procent av världens jordbruk är ekologiskt. Ett stort problem är att ekologiskt jordbruk inte ger lika hög avkastning som det konventionella. Om vi inte ökar avkastningen så måste vi fördubbla den uppodlade marken i världen till 2050. Det skulle leda till stora miljöproblem som skogsavverkning, jorderosion och sämre vattentillgång.
Vi behöver fröförbättring. Det har alltid funnits, den majs som odlas i dag ger 100 gånger mer mat än det vilda gräset teocint som började odlas för 8 000 år sedan. Till skillnad från den kan man med gentekniken välja precis vilka gener man vill ha i plantan och att man kan lägga till helt nya egenskaper.
Det finns vissa miljöproblem och sjukdomar som inte kan lösas i ekologiskt eller konventionellt jordbruk. Det går inte att göra växter motståndskraftiga mot vissa virus, men med genteknik kunde man på Hawaii på 90-talet rädda papayan undan utrotning. Växter som är uthålliga mot översvämningar, torka, frost och saltangrepp har utvecklats med genteknik och testas nu.
Så genmodifierad mat är säker mat?
Nu har cirka 405 miljoner hektar odlats med genmodifierade grödor, och efter 10 år har det inte funnits rapporter om dåliga hälsoeffekter. Jämför det med alla förgiftningar vi vet sker med bekämpningsmedel. Genom att skydda genmodifierad bomull från insektsangrepp har kinesiska bönder kunnat minska sitt bruk av bekämpningsmedel med 70 760 ton. Det är nästan lika mycket som Kaliforniens jordbruk använder totalt.Sedan är det ju inte bara en fråga om bättre plantor. Det behövs också en bättre skötsel, just därför fungerar genteknik och ekologiskt jordbruk bra ihop.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, politik, ekologisk mat, gmo, genteknik, miljö, bioteknik, böcker, samhälle
Intressant
lördag 20 mars 2010
Don Delillo och vetenskapen i underlandet
Jag skriver i Sundsvalls Tidning den 19 mars 2010 om boken Ratners stjärna av Don Delillo i artikeln Vetenskapen i Underlandet.
Delillos bok gavs ursprungligen ut på engelska år 1976, och var en av hans viktigare böcker före det stora genombrottet med Vitt ljus på 80-talet. På trettio år hinner en författare förändra sin stil rätt mycket, när man läser Delillos nyligen utkomna Point Omega märks det tydligt. Där han i Ratners stjärna var kosmisk, är han nu avskalad. Romanernas teman har likheter, matematiska och mystiska idéer av Pythagoras respektive Pierre Teilhard de Chardin.
Då är det lätt att läsa en så etablerad författare enbart inom sitt eget sammanhang, och jämföra hans tidiga verk för mycket med de senare. Ratners stjärna står på egna ben. Dessutom är det viktigt att med recensionen kunna peka på nya läsargrupper som skulle kunna finna nytta och nöje med Ratners stjärna.
Läs även andra bloggares åsikter om ratners stjärna, Don Delillo, postmodernism, Pythagoras, Pierre Teilhard de Chardin, Point Omega, böcker, litteratur, kultur, matematik, forskning, mystik
Intressant
Delillos bok gavs ursprungligen ut på engelska år 1976, och var en av hans viktigare böcker före det stora genombrottet med Vitt ljus på 80-talet. På trettio år hinner en författare förändra sin stil rätt mycket, när man läser Delillos nyligen utkomna Point Omega märks det tydligt. Där han i Ratners stjärna var kosmisk, är han nu avskalad. Romanernas teman har likheter, matematiska och mystiska idéer av Pythagoras respektive Pierre Teilhard de Chardin.
Då är det lätt att läsa en så etablerad författare enbart inom sitt eget sammanhang, och jämföra hans tidiga verk för mycket med de senare. Ratners stjärna står på egna ben. Dessutom är det viktigt att med recensionen kunna peka på nya läsargrupper som skulle kunna finna nytta och nöje med Ratners stjärna.
Läs även andra bloggares åsikter om ratners stjärna, Don Delillo, postmodernism, Pythagoras, Pierre Teilhard de Chardin, Point Omega, böcker, litteratur, kultur, matematik, forskning, mystik
Intressant
Er billige medisiner bedre för de fattige?
ABC Nyheter henviser til en artikkel i Bangkok Post der myndighetene har gått inn for å bryte patentene på to ulike aidsmedisiner for å gjøre disse tilgjengelig for flere. Overskriften er "Brøt patent - reddet 80 prosent flere liv". Dette er i beste fall misvisende.
Myndighetene henviser til en patentklausul for medlemmer av Verdens handelsorganisasjon (WTO), som åpner for muligheten for at fattige land kan bryte patenter på legemidler dersom landet står ovenfor en krisesituasjon. Gjør Thailand det?
Se mer i ABC Nyheter 1 august 2008 Er billige medisiner bedre for de fattige? Hva hjelper det om du får gratis medisiner, dersom de ikke virker eller er farlige?
Läs även andra bloggares åsikter om läkemedel, hiv, aids, medicin, läkemedelsbranschen, samhälle, afrika, thailand, läkare utan gränser, bistånd, frihandel
Intressant
Myndighetene henviser til en patentklausul for medlemmer av Verdens handelsorganisasjon (WTO), som åpner for muligheten for at fattige land kan bryte patenter på legemidler dersom landet står ovenfor en krisesituasjon. Gjør Thailand det?
Se mer i ABC Nyheter 1 august 2008 Er billige medisiner bedre for de fattige? Hva hjelper det om du får gratis medisiner, dersom de ikke virker eller er farlige?
Läs även andra bloggares åsikter om läkemedel, hiv, aids, medicin, läkemedelsbranschen, samhälle, afrika, thailand, läkare utan gränser, bistånd, frihandel
Intressant
torsdag 18 mars 2010
Frihet är den gröna revolutionen med Thomas Friedman
Jag recenserar boken Hett, platt och trångt: varför vi behöver en grön revolution av Thomas L. Friedman i Svensk Tidskrift den 25 september 2009. Läs mer i recensionen Frihet är den gröna revolutionen.
Inför FNs toppmöte om klimatet i Köpenhamn kommer bestsellern Hett, platt och trångt om varför världen behöver en grön revolution för att lösa sina energiproblem. Thomas Friedman på New York Times är en av USAs främsta politiska kommentatorer. Han är expert på att ta idéer från den akademiska världen och omformulera dem för att passa en bred publik. Friedmans beskrivningar av samtiden brukar konkretisera debattens huvudfåra. Därför är det viktig läsning att se vad han tar upp om en av samtidens stora knäckfrågor; hur tar vi oss an klimatförändringarna, en stigande världsbefolkning och högre åtgång på råvaror och energi samtidigt som fattiga länder växer sig rikare?
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, energi, miljö, böcker, Thomas Friedman, USA, EU, klimatfrågan, teknik, politik, forskning
Intressant
Inför FNs toppmöte om klimatet i Köpenhamn kommer bestsellern Hett, platt och trångt om varför världen behöver en grön revolution för att lösa sina energiproblem. Thomas Friedman på New York Times är en av USAs främsta politiska kommentatorer. Han är expert på att ta idéer från den akademiska världen och omformulera dem för att passa en bred publik. Friedmans beskrivningar av samtiden brukar konkretisera debattens huvudfåra. Därför är det viktig läsning att se vad han tar upp om en av samtidens stora knäckfrågor; hur tar vi oss an klimatförändringarna, en stigande världsbefolkning och högre åtgång på råvaror och energi samtidigt som fattiga länder växer sig rikare?
Läs även andra bloggares åsikter om klimat, energi, miljö, böcker, Thomas Friedman, USA, EU, klimatfrågan, teknik, politik, forskning
Intressant
Lurad av laxen
Jag recenserar boken Lurad av laxen, Sant & falskt om maten av Marit Paulsen i Svensk Tidskrift den 3 april 2009.
I recensionen Lurad av laxen märks en kursändring av Marit Paulsen i sin politik. Marit Paulsen var som europaparlamentariker 1999-2004 en viktig kraft för den starkt reglerade livsmedelshanteringen i EU. Efter att boken kom ut har hon åter blivit vald till europaparlamentariker.
Maten sägs vara vår tids religion. För många människor i välfärdssamhället är den ett inslag av ritual, moraliska frågeställningar och själslig oro i vardagen. Vilken mat man konsumerar är en viktig markör för status, identitet och modemedvetenhet.
Läs även andra bloggares åsikter om eu, europaparlamentet, böcker, lurad av laxen, marit paulsen, folkpartiet, matsäkerhet, EFSA, politik, samhälle, mat, miljö, miljöhot, risker
Intressant
I recensionen Lurad av laxen märks en kursändring av Marit Paulsen i sin politik. Marit Paulsen var som europaparlamentariker 1999-2004 en viktig kraft för den starkt reglerade livsmedelshanteringen i EU. Efter att boken kom ut har hon åter blivit vald till europaparlamentariker.
Maten sägs vara vår tids religion. För många människor i välfärdssamhället är den ett inslag av ritual, moraliska frågeställningar och själslig oro i vardagen. Vilken mat man konsumerar är en viktig markör för status, identitet och modemedvetenhet.
Läs även andra bloggares åsikter om eu, europaparlamentet, böcker, lurad av laxen, marit paulsen, folkpartiet, matsäkerhet, EFSA, politik, samhälle, mat, miljö, miljöhot, risker
Intressant
När boten är värre än soten med Michael Moore
Jag skriver artikeln När boten är värre än soten i Svensk Tidskrift nummer 4, 8 oktober 2007.
Michael Moore, den amerikanska vänsterns mest hyllade filmare, är tillbaka med en ny dokumentär. Redan före USA-premiären har Sicko skapat stora kontroverser, med sin blandning av satir, moralisk indignation och vänsterretorik. Det var inte annat att vänta, med tanke på att den tar upp en av vår tids viktigaste frågor: sjukvården.
Läs även andra bloggares åsikter om michael moore, usa, politik, läkemedel, sjukvård, medicin, rättvisa, film, sicko
Intressant
Michael Moore, den amerikanska vänsterns mest hyllade filmare, är tillbaka med en ny dokumentär. Redan före USA-premiären har Sicko skapat stora kontroverser, med sin blandning av satir, moralisk indignation och vänsterretorik. Det var inte annat att vänta, med tanke på att den tar upp en av vår tids viktigaste frågor: sjukvården.
Läs även andra bloggares åsikter om michael moore, usa, politik, läkemedel, sjukvård, medicin, rättvisa, film, sicko
Intressant
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)