Skogen spelar en allt viktigare roll i klimatfrågorna, både som kolsänka och som källa till förnyelsebar energi samt för nya drivmedel. EU-kommissionen höll den 31 mars 2011 ett seminarium i Stockholm om skogsbruk och klimatpolitik.
Sedan dess har initiativet om den europeiska gemensamma skogspolitiken enligt MEP Christofer Fjellner nu ha tagit stopp. Frågan om en gemensam europeisk skogsstrategi har tagits upp fler gånger tidigare. Troligen kommer vi få sedan förslaget komma tillbaka.
Jürgen Salay från DG Klimat redogjorde för att EU nu alltmer ser på skogen som en europeisk fråga. I nuläget är skogsvård något som medlemsländerna bestämmer över själva, men betydelsen för klimatet bör integreras i energi, transport och jordbruksfrågorna. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP samt landanvändningsdirektivet efter FN:s anvisningar om LULUCF (Land use, land-use change and forestry) och forskningspolitiken öppnar för fler bidrag till skogsbruket från budgeten 2014-20. Parlamentet gett en avsiktsförklaring till kommissionen att de vill se lagstiftning. Kanske i slutet av 2011?
Det svåraste målet för EU är att förbättra energieffektiviteten med 20 procent till 2020. Beräkningen på 10 procent i nuläget har varit optimistisk. Den bygger på att energisektorn ska närmast avveckla sina utsläpp till 2050, men transporter och jordbruk går att nolla. När EU:s vitbok om transporter kom den 28 mars 2011, så fick kommissionär Siim Kallas backa ned från den föreslagna halveringen av bilismen.
Energimyndigheten försvarade biobränslen som klimatneutrala. Skog kan leverera bränsle om och om igen. Det finns en tidskillnad mellan utsläpp och återställning på 20-100 år. Vad händer med skogens kolförråd? Är det bra att spara gammal skog? Nej, säger Energimyndigheten, träd ger långsiktig klimatnytta. Vi får inte fokusera på kortsiktiga nyttan.
Den linje EU lutar åt än mer snabbväxande skog, för att binda kol och snabb avverkning snabbt till biobränsle. Gammal skog ger till en början högre klimatnytta, men sedan? Om Sverige ska ställa om till EU:s tänkande på tjugoårs sikt, så måste Sverige byta till mer snabbväxande träd från den nuvarande cykeln på 70-100 år för avverkning.
Lars Westermark, klimatchef på Naturvårdsverket gick vidare in i debatten om skogspolitiken, och argumenterade för ett nationellt hållbart skogsbruk. Han påpekade att idag är skogen inte ens en nationell fråga, utan oftast en regional.
Omställningen till snabbare cykler i svenskt skogsbruk blir svårare när gentekniken och gödslingen kommer upp. Föryngringen av skogen beräknas kunna minska skogens CO2-utsläpp med 40 procent. De biologiska förutsättningarna för att öka skogsbruket med 50 procent finns. Snabbväxande skog behöver mer energi, och trädsorterna kan behöva förändras då det kallare klimatet får träd att växa långsammare.
Många länder har varit tveksamma inom EU, skillnaderna i skogsbestånd är stora. Sverige täcks till 60 procent av skog. De stora bränderna i medelhavsområdet har drivit på länderna i södra Europa att föra upp skogsfrågan till europeisk nivå. Fast skogsbränderna i södra Europa beror högst lokala faktorer som torka och att skogsbränderna startas av dem som vill ha bort skogen för markutveckling eller försäkringspengar.
Ur miljösynpunkt kan de långsamt växande skogarna ge klimatproblem på sikt, samtidigt som läget för den snabbväxande skogen är osäkert. Frågan efter seminariet är vilken klimatnyttan är i respektive situation? Hur definieras utgångsläget? Gamla skogar tar lång tid att ge klimatnytta. Salay berättade att EU-kommissionen arbetar med att ta fram europeiska hållbarhetskriterier.
Läs även andra bloggares åsikter om träd, skog, skogsbruk, miljö, klimat, eu, redd, lulucf, politik, natur
Intressant
Sedan dess har initiativet om den europeiska gemensamma skogspolitiken enligt MEP Christofer Fjellner nu ha tagit stopp. Frågan om en gemensam europeisk skogsstrategi har tagits upp fler gånger tidigare. Troligen kommer vi få sedan förslaget komma tillbaka.
Jürgen Salay från DG Klimat redogjorde för att EU nu alltmer ser på skogen som en europeisk fråga. I nuläget är skogsvård något som medlemsländerna bestämmer över själva, men betydelsen för klimatet bör integreras i energi, transport och jordbruksfrågorna. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP samt landanvändningsdirektivet efter FN:s anvisningar om LULUCF (Land use, land-use change and forestry) och forskningspolitiken öppnar för fler bidrag till skogsbruket från budgeten 2014-20. Parlamentet gett en avsiktsförklaring till kommissionen att de vill se lagstiftning. Kanske i slutet av 2011?
Det svåraste målet för EU är att förbättra energieffektiviteten med 20 procent till 2020. Beräkningen på 10 procent i nuläget har varit optimistisk. Den bygger på att energisektorn ska närmast avveckla sina utsläpp till 2050, men transporter och jordbruk går att nolla. När EU:s vitbok om transporter kom den 28 mars 2011, så fick kommissionär Siim Kallas backa ned från den föreslagna halveringen av bilismen.
Energimyndigheten försvarade biobränslen som klimatneutrala. Skog kan leverera bränsle om och om igen. Det finns en tidskillnad mellan utsläpp och återställning på 20-100 år. Vad händer med skogens kolförråd? Är det bra att spara gammal skog? Nej, säger Energimyndigheten, träd ger långsiktig klimatnytta. Vi får inte fokusera på kortsiktiga nyttan.
Den linje EU lutar åt än mer snabbväxande skog, för att binda kol och snabb avverkning snabbt till biobränsle. Gammal skog ger till en början högre klimatnytta, men sedan? Om Sverige ska ställa om till EU:s tänkande på tjugoårs sikt, så måste Sverige byta till mer snabbväxande träd från den nuvarande cykeln på 70-100 år för avverkning.
Lars Westermark, klimatchef på Naturvårdsverket gick vidare in i debatten om skogspolitiken, och argumenterade för ett nationellt hållbart skogsbruk. Han påpekade att idag är skogen inte ens en nationell fråga, utan oftast en regional.
Omställningen till snabbare cykler i svenskt skogsbruk blir svårare när gentekniken och gödslingen kommer upp. Föryngringen av skogen beräknas kunna minska skogens CO2-utsläpp med 40 procent. De biologiska förutsättningarna för att öka skogsbruket med 50 procent finns. Snabbväxande skog behöver mer energi, och trädsorterna kan behöva förändras då det kallare klimatet får träd att växa långsammare.
Många länder har varit tveksamma inom EU, skillnaderna i skogsbestånd är stora. Sverige täcks till 60 procent av skog. De stora bränderna i medelhavsområdet har drivit på länderna i södra Europa att föra upp skogsfrågan till europeisk nivå. Fast skogsbränderna i södra Europa beror högst lokala faktorer som torka och att skogsbränderna startas av dem som vill ha bort skogen för markutveckling eller försäkringspengar.
Ur miljösynpunkt kan de långsamt växande skogarna ge klimatproblem på sikt, samtidigt som läget för den snabbväxande skogen är osäkert. Frågan efter seminariet är vilken klimatnyttan är i respektive situation? Hur definieras utgångsläget? Gamla skogar tar lång tid att ge klimatnytta. Salay berättade att EU-kommissionen arbetar med att ta fram europeiska hållbarhetskriterier.
Läs även andra bloggares åsikter om träd, skog, skogsbruk, miljö, klimat, eu, redd, lulucf, politik, natur
Intressant
