onsdag 10 februari 2010

Ge kloningen av djur en rimlig chans

Jag skriver artikeln Ge kloningen av djur en rimlig chans i Borås Tidning den 3 augusti 2008.

I förra veckan så slog EUs myndighet livsmedelssäkerhet, EFSA, fast att kött och mjölk från klonade djur är lika säkert och riskfritt att äta som produkter från andra djur. Beskedet tog lång tid, sex år, och inväntade att första USAs motsvarighet FDA gav sitt godkännade i januari.

Fördelarna för bönderna är stora. Kött och mjölk från klonade djur skulle bli för dyrt i dag. De djur som föds via kloning är snarare avsedda för avel, vilket ökar förutsägbarheten för bra avkomma. Det ger uppfödarna pålitlig tillgång till avelsdjur som är motståndskraftiga mot sjukdomar och som kan korsas in med andra djur. Kloningen kan ge friskare djur, särskilt då den ger möjligheten att bevara hotade tamdjursarter. Där skiljer den sig inte så mycket från den högteknologiska avel som finns redan i dag med provrörsbefruktningar och noggrann kontroll. Det svenska jordbruket har redan varit mycket framgångsrikt i sitt avelsarbete och har förädlat tamdjuren till hög produktivitet. Nu finns möjligheten att göra det ännu bättre.

Dock kommer det att dröja innan tekniken kommer att tas i bruk. Vittorino Silano, ordförande för EFSAs vetenskapliga kommitté, menade att det fler utredningar som måste göras om riskerna för djuren vid kloning.

Även kloningen har, som andra tekniker, lidit av barnsjukdomar. Det fanns en risk för att implanterade embryon, foster hos ko och får, växte sig för stora under graviditeten och fick allvarliga skador (kallat LOS - Large Offspring Syndrome). Samma problem fanns med provrörsbefruktningen när den först kom. Förekomsten av LOS har sjunkit, allt eftersom tekniken förbättrats, och är nu mycket låg bland lamm och kalvar. LOS har inte observerats hos klonade grisar och getter.

I Sverige har jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) uttryckt skepsis mot kloningen för att konsumenterna inte efterfrågar det, och Jordbruksverket betraktar klonade djur som försöksdjur. Därför prövas ansökningar om att klona djur individuellt, vilket gör att tekniken inte kan tas i bruk utanför försöksverksamhet.

Det är problematiskt att politiken har en så kluven inställning till den nya tekniken. I slutändan kommer inte Sverige att kunna förbjuda kloning, det skulle uppfattas som ett handelshinder.

Branschorganisationen Kött- och charkföretagen utesluter inte att det i framtiden kommer att säljas produkter från klonade djur i butikerna. Då är det troligt med krav på märkning av kött och mjölk från klonade djur, i linje med andra märkningar från EU. Det är bra att konsumenterna får möjlighet att själva välja, men kärnfrågan ligger i om det är egenskaperna i slutprodukten som är viktigast, eller om det är framställningsmetoden i sig. Ser vi till egenskaperna, så är det en fråga om fördelar och nackdelar i produkten. Om det är framställningsmetoden så bedömmer man biotekniken i sig.

Om absolut spårbarhet krävs för märkningen av livsmedlen från djur med kloner som föräldrar måste man känna till varje länk i kedjan och spåra. Det får konsumenten betala utan att något värde lagts till. Det är lätt att säga att man inte tycker om kloning när teknikens användning ses som vag. Det är ju inte kloningen i sig vi vill åt som konsumenter, utan att maten är säker, näringsrik och billig. Om man som konsument själv kan se tydliga fördelar av den nya tekniken, kan man prova på den och göra sin egen bedömning.

Därför är det viktigt att se till att spårbarheten vid märkning läggs på livsmedel som inte har klonade djur i stamtavlan. Då hamnar kostnaden av spårningen rätt, hos dem som värdesätter att kloningsteknik inte använts, och kan tänka sig betala extra för det. Då blir det möjligt att överhuvudtaget ta tekniken i bruk.

Slutprodukten är det viktiga i slutändan. Om det inte finns några skillnader mellan kött och mjölk från intensivt avlade djur och kloner är väl produktionsmetoden irrelevant? Kloningen ger oss chansen till bättre och billigare mat, och i långa loppet också friskare djur.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant
Skicka en kommentar

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...