Nils Uddenberg och människans spegelbild

Jag träffar Nils Uddenberg på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och skriver om Nils Uddenberg och människans spegelbild i Tidningen Kulturen den 4 november 2009.

Nils Uddenberg har undersökt apan, och höll tal om apans roll för människans självuppfattning på Bok och biblioteksmässan i Göteborg. Hur har vår kulturs bild av apan gått från syndig förhävare till att bli vår renare, ädlare släkting?

Nils Uddenberg har länge undersökt gränslandet mellan natur och kultur. Han är från början läkare men har även arbetat med bioetik, och hur vår syn de två områdena förändrats över tidens gång. Han vann Augustpriset år 2003 för sitt verk Idéer om livet och har även gjort en nyöversättning av Charles Darwin till svenska för 2000-talet.

I sin nya bok Gränsvarelser- åtta essäer om människan och aporna anser han att vi inte kan förstå människan om vi inte förstår apan. Apan pekar ut vilket förhållande som människan anser sig ha till naturen.

På medeltiden var bilden av apan mycket negativ. Kristna tänkare som Martin Luther pekade ut apan som djävulens bundsförvant. Apan störde den skapelsens långa kedja från livlös materia, över växter och djur till människa, och de änglar som stod Gud närmast. Människan kunde förädla sina andliga sidor till det gudomliga, och den härmaktiga apan verkade göra detsamma med människan. Fast apan var löjligt fåfäng, och dessutom styrd av sina köttsliga lustar.

Nils Uddenberg berättar om hur myten om King Kong kommer från sjömanshistorier om hur lidelsefulla aphannar också rövade bort mänskliga honor. Den negativa bilden av apan i Västerlandet hade förmodligen ett samband med att den tidens kristna främst såg apor på marknader. De aporna var tränade av gycklare att göra konster för publik, och var därför präglade på människor. Få hade sett vilda apor.

Synen på apan förändras med Charles Darwin och hans teori om evolutionen. Apan blir vår släkting, nästan människa. Uddenberg påpekar att just släktskapet med apan kan ha gjort de negativa reaktionerna på evolutionsläran starkare. Släktbanden var mycket viktiga på 1800-talet, och blotta tanken på att en apa skulle ha befunnit sig någonstans på familjeträdet väckte upprördhet, även om evolutionsteorin talar om att det funnits gemensamma förfäder för dagens människor och apor. Darwin själv blev ofta avbildad som apa i elaka karikatyrer.

På 1900-talet utvecklas forskningen om apornas tankeförmåga, särskilt som forskare kan göra nära observationer av aporna i naturen. Den tyske forskaren Wolfgang Köhler använde schimpanser för kognitionsforskning på primatstationen på Teneriffa. Schimpansen Sultan visade Köhler att apor kunde planera i flera led. Efter många försök lyckades apan slutligen inse hur två korta käppar kunde sammanfogas och därmed användas till att nå en banan som låg utanför dess bur.

Studier av schimpansers familjemönster i det vilda av Jane Goodall förändrade samhällets syn förändras till att närmast omfatta aporna med Rousseaus syn på den ädle vilden. Apan som vår släkting som inte inträdde i civilisationens syndafall från Naturen och dess ordning. Den utvecklingen skedde samtidigt med att miljöproblem uppmärksammades och en civilisationskritik uppstod på 1960-talet.

Nils Uddenberg pekar på en viktig skillnad, språket. Språket har setts som ett mänskligt kännetecken, närmast andligt. En anekdot om kardinal Melchior de Polignac, som levde på 1700-talet, illustrerar språkets roll. Kardinalen mötte en apa och sade till apan ”tala och jag skall döpa dig”.

I dag vet vi mer om aporna. Apor kan inte tala, då de inte kan härma ljud. De kan lära sig teckenspråk, vissa individer i fångeskap har lärt sig upp till 500 tecken, men aporna har inget begrepp om syntax och meningsbyggnad. Forskningen visare att de inte är friare i tanken än människor och apornas flocksamhällen har dåliga drag i mänskliga ögon som krig och orättvisor.

Gränsen mellan apa och människa är alltmer porös, avslutade Uddenberg. Ett tecken på att även gränsen mellan natur och kultur luckrats upp.

Läs även andra bloggares åsikter om nils uddenberg, kultur, biologi, apor, natur, vetenskap, naturvetenskap, genetik, böcker, bokmässan

Intressant